Jag kommer ju åt kretskorets baksida med allt inkopplat nu. Slå på strömmen och mäta på de punkterna?
På 300 VDC får jag 320 på multimeter
På den högra får jag inget utslag på VDC alls. Den lilla
På den högra får jag inget utslag på VDC alls. Den lilla
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 900 inlägg
Som väntat, illa. Troligen är det den ytmonterade drivkretsen som alm82 ringat in i #19 som är trasig. Men jag har usel success-statistik på att laga switchade nätdelar... alm82 och swirve kanske kan vägleda.
Kollade med en firma i danmark som säljer denna krets för 1000kr, men verkar vara skicka inom Danmark. Kanske blir den, eller ny annars. Tack för hjälpen iallafall
På min eico fläkt droppade kondensvatten från im-kanalen rakt ner på kretskortet. Small bra. Ganska korkad design och jag hade köpt fläkten begagnad (men ny).
Fick dock nytt kort på posten efter kontakt med Eico i danmark helt utan krångel. Bara montera tillbaka men denna gång med en skyddsplåt för kondensvatten. Så kolla direkt med tillverkaren.
Fick dock nytt kort på posten efter kontakt med Eico i danmark helt utan krångel. Bara montera tillbaka men denna gång med en skyddsplåt för kondensvatten. Så kolla direkt med tillverkaren.
Skrev till silverline men garanti ute och det ser helt och rent ut tyvärr. Ingen designfel så bara bita ihop
Av erfarenhet så är det svårt att felsöka på dessa konstruktioner med switchad elektronik. Saken blir inte bättre av att kortet sitter inne i en fläkt som gör det svårt att säkert hantera det spänningssatta kortet.
Köksfläktar tycks ha blivit en överkomplicerad produkt. De äldre fläktarna med mekaniska knappar för till/från, hög/låg fart tyckas aldrig gå sönder.
Köksfläktar tycks ha blivit en överkomplicerad produkt. De äldre fläktarna med mekaniska knappar för till/från, hög/låg fart tyckas aldrig gå sönder.
Det som väl annars verkar vara lite av en klassiker på switchade nätaggregat är att kondensatorerna på 230V sidan blir gamla och tappar kapacitans. Alltså motsvarande C1 och C2 i bilden i inlägg 19.
Men troligen inte det här, dels brukar det inte vara tvärdött då, dels mäter han ju 300V på likriktade sidan.
Om jag skulle chansa så skulle jag försöka byta ut switch ICn. det är den komponent som jobbar hårdast i en sådan här konstruktion. Men jag skulle inte vara speciellt övertygad om att det hjälper.
Men troligen inte det här, dels brukar det inte vara tvärdött då, dels mäter han ju 300V på likriktade sidan.
Om jag skulle chansa så skulle jag försöka byta ut switch ICn. det är den komponent som jobbar hårdast i en sådan här konstruktion. Men jag skulle inte vara speciellt övertygad om att det hjälper.
Redigerat:
Appropå skumma fel i switchade högeffektkretsar.
Jag arbetade extra som TV reparatör i min ungdom, under gymnasietiden.
Där råkade jag ut för en transistorkoppling i en modell från Luxor (Svensk tillverkare som försvann för typ 30 år sedan).
Där gick en switchtransistor sönder, och gick sönder igen 5 minuter efter byte. Det visade sig bero på en diod som satt i kretsen till basen på transistorn. Dioden skulle få transistorn att switcha snabbare, att alltså snabbare byta från helt stängd till helt öppen. Under den tiden blir transistorn varm, men switchtiden är typiskt någon mikrosekund. Dioden fungerade om man kontrollmätte den. Det gick ström åt ena hållet men inte åt andra hållet. Men även dioder har en tidsfaktor. När man vänder polaritet över en diod så tar det ett kort ögonblick innan den börjar leda ström. I en switchkrets använder man "snabba" dioder.
Det som hände i dessa Luxor apparater var att denna switchdiod hade blivit långsam (något som är svårt att mäta). Därmed blev switchtransistorn långsam, och switchtiden ökade från under en mikrosekund till 3 - 5 mikrosekunder. Och transistorn som switchade 625 ggr/sekund blev då uppvärmd i 3 - 5 mikrosekunder istället för under en mikrosekund vid varje switcning. Och blev överhettad.
Det var ju inte ett fel man hittade på 10 minuter och det gick åt ett antal transistorer... Och jag fattar fortfarande inte hur en diod kan bli långsam.
Kan tillägga att i moderna switch konstruktioner så ligger de här switchtiderna inte på bråkdelar av mikrosekunder utan bråkdelar av nanosekunder. Och det är den här switchtiden som helt bestämmer hur effektivt ett switchat nätaggregat är.
Jag arbetade extra som TV reparatör i min ungdom, under gymnasietiden.
Där råkade jag ut för en transistorkoppling i en modell från Luxor (Svensk tillverkare som försvann för typ 30 år sedan).
Där gick en switchtransistor sönder, och gick sönder igen 5 minuter efter byte. Det visade sig bero på en diod som satt i kretsen till basen på transistorn. Dioden skulle få transistorn att switcha snabbare, att alltså snabbare byta från helt stängd till helt öppen. Under den tiden blir transistorn varm, men switchtiden är typiskt någon mikrosekund. Dioden fungerade om man kontrollmätte den. Det gick ström åt ena hållet men inte åt andra hållet. Men även dioder har en tidsfaktor. När man vänder polaritet över en diod så tar det ett kort ögonblick innan den börjar leda ström. I en switchkrets använder man "snabba" dioder.
Det som hände i dessa Luxor apparater var att denna switchdiod hade blivit långsam (något som är svårt att mäta). Därmed blev switchtransistorn långsam, och switchtiden ökade från under en mikrosekund till 3 - 5 mikrosekunder. Och transistorn som switchade 625 ggr/sekund blev då uppvärmd i 3 - 5 mikrosekunder istället för under en mikrosekund vid varje switcning. Och blev överhettad.
Det var ju inte ett fel man hittade på 10 minuter och det gick åt ett antal transistorer... Och jag fattar fortfarande inte hur en diod kan bli långsam.
Kan tillägga att i moderna switch konstruktioner så ligger de här switchtiderna inte på bråkdelar av mikrosekunder utan bråkdelar av nanosekunder. Och det är den här switchtiden som helt bestämmer hur effektivt ett switchat nätaggregat är.
Jag skaffade precis en lödstation med varmluft eftersom jag tröttnat på att försöka laga moderna kretskort med även de finaste spetsarna till lödpennan. Transistorer och sådant går ofta att få till men tyvärr dör (kortsluter gärna) minimala SMD-kondensatorer och även motstånd ibland. Egentligen behövs även mikroskop, så det är nästa inköp. Standard testsladdar till multimeter är också alldeles för grova så det måste man också skaffa nya och bättre om man ska ha en bra chans att felsöka komponenter på någon enstaka millimeter.
Båda dessa saker finns i vettig kvalitet för hyfsade priser numera, så driver man inte regelrätt verkstad kan man undvika att ruinera sig.
Vill ni ha allmänna felsökningstips är Youtube som vanligt utmärkt, bl a Buy it Fix it. Han lagar allt och ger i princip aldrig upp:
https://www.youtube.com/c/BuyitFixit
Edit: Extra kvalitetsflussmedel samt lågtemp-lödtenn (med vismut) och gammaldags blylödtenn underlättar också mycket vid lagningar. Samt lödfläta och/eller någon bra lödsug.
Båda dessa saker finns i vettig kvalitet för hyfsade priser numera, så driver man inte regelrätt verkstad kan man undvika att ruinera sig.
Vill ni ha allmänna felsökningstips är Youtube som vanligt utmärkt, bl a Buy it Fix it. Han lagar allt och ger i princip aldrig upp:
https://www.youtube.com/c/BuyitFixit
Edit: Extra kvalitetsflussmedel samt lågtemp-lödtenn (med vismut) och gammaldags blylödtenn underlättar också mycket vid lagningar. Samt lödfläta och/eller någon bra lödsug.
Redigerat:
Tolkade jag rätt att jag ska ge upp lödning? 😀 Hittade inte ens komponenten när jag googlade numret på denreturen skrev:
Det var visst 1000 danska, så ca 1500SEK. Men det är ju helt ok jämfört med ny fläkt och ny montering
Om någon vill försöka fixa den så finns det 500kr i potten 😅
Vad är beteckningen på switch-ic'n ?
Ett enkelt test du kan göra är att injicera spänning över kondensatorn på sekundärsidan. Alltså koppla in en extern spänningskälla på ca 12V DC på kondensatorns anslutningar och se om du får något livstecken.
Även bra att kolla dioden efter transformatorn, kan vara avbrott eller kortis.
Ett enkelt test du kan göra är att injicera spänning över kondensatorn på sekundärsidan. Alltså koppla in en extern spänningskälla på ca 12V DC på kondensatorns anslutningar och se om du får något livstecken.
Även bra att kolla dioden efter transformatorn, kan vara avbrott eller kortis.
Redigerat:
När du säger få livstecken, menar du att jag kopplar in en 12 spänning med allt inkopplat och ser om fläkten "typ startar"? Eller vad är det för livstecken som eventuellt skulle kunna uppstå?alm82 skrev:
Jag ser ingen diod...eller? Sorry att en super-amatör kommer in hit och liksom ställer dumma frågor. Tacksam för engagemanget