Claes Sörmland
M Maijckel skrev:
Där rök dina pengar... ;)

Citat från HD i NJA s. 205

De skäl som enligt 2001 års avgörande ansågs tala till förmån för att bevisbördan för ett avtal om pris som avviker från lagens utfyllande bestämmelser borde läggas på den som framför påståendet om ett sådant avtal gör sig gällande vare sig avtalet är slutet mellan två näringsidkare, mellan två konsumenter eller mellan en näringsidkare och en konsument. Dessa skäl har större tyngd än det som lades till grund för avgörandet år 1975. Med hänsyn härtill, och utan hinder av uttalandet i motiven till konsumenttjänstlagen, bör en konsument som anser sig ha avtalat ett lägre pris än vad som följer av lagens utfyllande bestämmelser få bära bördan att säkra bevisning om avtalet och dess innebörd, om det inte på grund av lag (jfr numera 51 § konsumenttjänstlagen) eller särskilda förhållanden finns anledning att göra undantag från denna huvudregel.


Domslut

HD förklarar att bevisbördan rörande s.k. takpris för arbetet på löpande räkning åvilar makarna R.


Och Tingsrättens ursprungliga domslut till förmån för entreprenören som inte ändrades av varken Hovrätt eller HD


Domslut

M.R. och L.R. förpliktades att solidariskt till J.W. utge 482 238 kr jämte ränta.
Och domen är ju rätt logisk. Påstår man som konsument att det finns ett avtal om ett lägre pris än konsumenttjänstlagens utfyllande bestämmelser ger och entreprenören nekar och drar det hela till tinget så är väl det rimliga att konsumenten också visar detta. Frågan är om detta också gäller en ungefärlig prisuppgift som alltså inte är ett avtal om priset som domen handlar om utan regleras i konsumenttjänstlagen. Utan en HD dom så gissar jag nog ändå det, det är ju det rimliga s a s.

I trådens fall så är det kanske så att entreprenören påstår att man har avtalat om en viss beräkningsgrund för priset, t ex ett pris per timme. Om nu entreprenören nekar till att ha lämnat en ungefärlig prisuppgift så måste ju TS slutsats vara att det inte fanns något avtal en viss beräkningsgrund för priset heller. Det åligger i så fall på entreprenören att bevisa att ett sådant avtal har ingåtts.

I frånvaro av att endera part kan visa att det finns ett avtal om ett pris, en prisberäkningsgrund eller en ungefärlig prisuppgift så träder konsumenttjänstlagens utfyllande bestämmelser in för att bestämma vad som ska betalas. Och det första TS ska göra är att begära en specificerad räkning. Där åligger det entreprenören att visa hur priset har beräknats på ett så pass tydligt sätt att TS kan bedöma om det är skäligt. D v s det krävs en detaljerad beskrivning moment för moment, arbetsdag för arbetsdag, som förklarar varför entreprenören har ställt ut den räkning han har. Bevisbördan ligger i första hand på entreprenören. Priset ska hamna i den härad som hans konkurrenter på orten tar för motsvarande arbete.
 
  • Gilla
SonnyListon och 2 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Och domen är ju rätt logisk. Påstår man som konsument att det finns ett avtal om ett lägre pris än konsumenttjänstlagens utfyllande bestämmelser ger och entreprenören nekar och drar det hela till tinget så är väl det rimliga att konsumenten också visar detta. Frågan är om detta också gäller en ungefärlig prisuppgift som alltså inte är ett avtal om priset som domen handlar om utan regleras i konsumenttjänstlagen. Utan en HD dom så gissar jag nog ändå det, det är ju det rimliga s a s.

I trådens fall så är det kanske så att entreprenören påstår att man har avtalat om en viss beräkningsgrund för priset, t ex ett pris per timme. Om nu entreprenören nekar till att ha lämnat en ungefärlig prisuppgift så måste ju TS slutsats vara att det inte fanns något avtal en viss beräkningsgrund för priset heller. Det åligger i så fall på entreprenören att bevisa att ett sådant avtal har ingåtts.

I frånvaro av att endera part kan visa att det finns ett avtal om ett pris, en prisberäkningsgrund eller en ungefärlig prisuppgift så träder konsumenttjänstlagens utfyllande bestämmelser in för att bestämma vad som ska betalas. Och det första TS ska göra är att begära en specificerad räkning. Där åligger det entreprenören att visa hur priset har beräknats på ett så pass tydligt sätt att TS kan bedöma om det är skäligt. D v s det krävs en detaljerad beskrivning moment för moment, arbetsdag för arbetsdag, som förklarar varför entreprenören har ställt ut den räkning han har. Bevisbördan ligger i första hand på entreprenören. Priset ska hamna i den härad som hans konkurrenter på orten tar för motsvarande arbete.
Apropå det fetstilade så hade ju EP varit på plats och dom hade gått igenom allt. Om det är så att dom två konkurrenterna som hade gett ungefär samma kostnadsuppskattning har lämnat sina uppskattningar skriftligt så .....
 
  • Gilla
Festlund och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Och domen är ju rätt logisk. Påstår man som konsument att det finns ett avtal om ett lägre pris än konsumenttjänstlagens utfyllande bestämmelser ger och entreprenören nekar och drar det hela till tinget så är väl det rimliga att konsumenten också visar detta. Frågan är om detta också gäller en ungefärlig prisuppgift som alltså inte är ett avtal om priset som domen handlar om utan regleras i konsumenttjänstlagen. Utan en HD dom så gissar jag nog ändå det, det är ju det rimliga s a s.

I trådens fall så är det kanske så att entreprenören påstår att man har avtalat om en viss beräkningsgrund för priset, t ex ett pris per timme. Om nu entreprenören nekar till att ha lämnat en ungefärlig prisuppgift så måste ju TS slutsats vara att det inte fanns något avtal en viss beräkningsgrund för priset heller. Det åligger i så fall på entreprenören att bevisa att ett sådant avtal har ingåtts.

I frånvaro av att endera part kan visa att det finns ett avtal om ett pris, en prisberäkningsgrund eller en ungefärlig prisuppgift så träder konsumenttjänstlagens utfyllande bestämmelser in för att bestämma vad som ska betalas. Och det första TS ska göra är att begära en specificerad räkning. Där åligger det entreprenören att visa hur priset har beräknats på ett så pass tydligt sätt att TS kan bedöma om det är skäligt. D v s det krävs en detaljerad beskrivning moment för moment, arbetsdag för arbetsdag, som förklarar varför entreprenören har ställt ut den räkning han har. Bevisbördan ligger i första hand på entreprenören. Priset ska hamna i den härad som hans konkurrenter på orten tar för motsvarande arbete.
I trådens fall tycker jag TS helt misslyckats med att bevisa vad som ingick i den ungefärliga prisuppgift på 300.000 han försöker hålla entreprenören bunden vid.

Enligt domen från HD har TS bevisbördan för
1. Att avtal existerar
2. Avtalets innebörd

TS har i tråden (genom mejlet från entreprenören) lyckats bevisa att fragment till avtalsförslag föreligger. Men att något avtal om prisuppgift på 300.000 existerar kan jag inte köpa har överenskommits, än mindre vad som isåfall ingick.

Annars håller jag helt och hållet med dig om att entreprenören behöver förklara för TS varför han vill ha betalt med den summa han begär. Ofta kan ett möte vara bra där man går igenom varje post och förklarar i lugn och ro.

Om du läser domen ägde också ett sådant möte rum mellan makarna och deras entreprenör. De hade dessutom med en utomstående "medlare". Lite komiskt att läsa i domen också att entreprenören föreslagit att moms kunde utgå om de kunde göra upp i godo utan att behöva gå till domstol, men det blev alltså inget av den uppgörelsen, och domstolen kommenterar också att sådana förslag till uppgörelse inte kan förtjäna rättsväsendets upprätthållande, så därför blev makarna tvungna att betala moms trots allt :D
 
B
@Maijckel om engelska asfaltläggare passar på att byta mitt tak och asfaltera hela tomten när de egentligen bara skulle byta ett stuprör (allt muntligt överenskommet) när jag är på semester så ligger alltså bevisbördan på mig som konsument att bevisa detta muntliga avtal?

Du kan anta att den engelska asfaltläggaren har mycket detaljerat materiallista och alla detaljer kring timmarna på jobbet dokumenterat.

Jag trodde bevisbördan i huvudsak låg på den som vill få betalt att bevisa vad man kommit överens om...
 
  • Gilla
Festlund och 3 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
Antonymen Antonymen skrev:
”Vid småhusentreprenad gäller vad konsumenten påstår har avtalats om arbetets omfattning, priset eller grunderna för hur priset bestäms, tiden för betalning och tiden för arbetets avslutande.”

[länk]
51 § konsumenttjänstlagen nämndes också i HD-domen som diskuteras. Är markarbetet i tråden en småhusentreprenad? Om den är det så är det till stor fördel för TS. Från konsumenttjänstlagen:

Utdrag ur konsumenttjänstlagen visar paragraf 51 om småhusentreprenad med punkter om arbete, pris, betalning och avslutande.
 
Claes Sörmland
B BSOD skrev:
Så @Maijckel om engelska asfaltläggare passar på att byta mitt tak och asfaltera hela tomten när de egentligen bara skulle byta ett stuprör (allt muntligt överenskommet) när jag är på semester så ligger alltså bevisbördan på mig som konsument att bevisa detta muntliga avtal?

Du kan anta att den engelska asfaltläggaren har mycket detaljerat materiallista och alla detaljer kring timmarna på jobbet dokumenterat.

Jag trodde bevisbördan i huvudsak låg på den som vill få betalt att bevisa vad man kommit överens om...
Det är ett annat fall, där måste asfaltsläggarna visa att det alls har funnits ett avtal om att utföra en tjänst. D v s det är inte en diskussion om priset utan om tjänsten alls har beställts.
 
”Ändringar och tilläggsarbeten
8 § konsumenttjänstlagen
9. Innan andra ändringar och tilläggsarbeten än sådan som regleras i 8 § konsumenttjänstlagen påbörjas bör parterna skriftligen avtala om omfattningen avändringen eller tilläggsarbetet, priset eller grunderna för hur priset bestäms, tiden för betalning och tiden för arbetets avslutande alternativt dess påverkan på kontraktstiden. I annat fall gäller i dessa delar vad beställaren påstår har avtalats, om inte annat framgår av omständigheterna i övrigt.”

https://www.mittbygge.se/download/1...1549647497838/ABS18_Allmänna-bestämmelser.pdf
 
M Maijckel skrev:
Där rök dina pengar... ;)
Nåja. Som @Claes Sörmland visat är det där en annan fråga och ett annat lagrum.
 
  • Gilla
Festlund och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
51 § konsumenttjänstlagen nämndes också i HD-domen som diskuteras. Är markarbetet i tråden en småhusentreprenad? Om den är det så är det till stor fördel för TS. Från konsumenttjänstlagen:

[bild]
Ja, jag är faktiskt benägen att dra tillbaka något av min "självsäkerhet" i denna fråga. Tur att jag inte är part i målet och huvudförhandling har inletts... :D

10.000-kronors frågan blir ju då om markarbete räknas som småhusentreprenad? När jag skummat igenom förarbetet hittar jag bara benämningar som rör själva uppförandet av huset, dvs. snickare, elektriker och rörmokare etc.
 
  • Haha
  • Gilla
Paco64 och 1 till
  • Laddar…
M Maijckel skrev:
Där rök dina pengar... ;)

Citat från HD i NJA 2005 s. 205

De skäl som enligt 2001 års avgörande ansågs tala till förmån för att bevisbördan för ett avtal om pris som avviker från lagens utfyllande bestämmelser borde läggas på den som framför påståendet om ett sådant avtal gör sig gällande vare sig avtalet är slutet mellan två näringsidkare, mellan två konsumenter eller mellan en näringsidkare och en konsument. Dessa skäl har större tyngd än det som lades till grund för avgörandet år 1975. Med hänsyn härtill, och utan hinder av uttalandet i motiven till konsumenttjänstlagen, bör en konsument som anser sig ha avtalat ett lägre pris än vad som följer av lagens utfyllande bestämmelser få bära bördan att säkra bevisning om avtalet och dess innebörd, om det inte på grund av lag (jfr numera 51 § konsumenttjänstlagen) eller särskilda förhållanden finns anledning att göra undantag från denna huvudregel.


Domslut

HD förklarar att bevisbördan rörande s.k. takpris för arbetet på löpande räkning åvilar makarna R.


Och Tingsrättens ursprungliga domslut till förmån för entreprenören som inte ändrades av varken Hovrätt eller HD


Domslut

M.R. och L.R. förpliktades att solidariskt till J.W. utge 482 238 kr jämte ränta.


Edit: hade missat året på HD's dom
100 inlägg på en fråga. Att ingen person som följer den här bloggen har läst alla andra trådar om hur vi som anlitar hantverkare blir lurade pga hur skattesystemet ser ut. Mitt exempel. Vi har hus ute på en ö och en kran i vårt sommarhus har frusit sönder undet vintern och droppar lite. Besöker den vvs firma som jag gjort affär med tidigare och frågar om det är möjligt för dom att passa på att göra det någon gång då dom har andra arbeten i närheten. Ja, svarar dom. Vi kan till och med göra det ganska snart. Glad i hågen lämnar man över nycklarna till stugan och känner sig nöjd och glad. Kommer ut till stugan och blandaren är ny och fräsch och allt redo för ny säsong. Fakturan dröjer och kommer strax innan jul och är på drygt 3000 kronor med rotavdrag. Den minsta delen på fakturan är blandaren då vi fått 30 rabatt. Men 4 timmars arbete och 1 timmes restid reagerar vi på men förstår snart hur dom lägger upp det. Alla kunder som dom utfört jobb hos den dagen har fått samma upplägg bara för att utnyttja rotavdragen. Tar ju naturligtvis inte 4 timmar att byta en blandare. Det är ju restiden från land till ö som tar 4 timmar med bil och allt. Är nöjd med jobbet ändå och bara att betala och se glad ut. Men mitt exempel visar på hur det kan gå till när man tror det ska bli jättegulligt bara för att man försöker gå ihop med andra och så får alla kunder betala för samma resa var för sig ändå. VVS folk är inte tappade bakom en vagn inte.
 
Mikael_L
B Bästerortarn skrev:
I.o.m. att EP skriftligen har bekräftat att det var ca. 300.000 som hade uppgivits från början OCH det faktum att TS hade fått liknande kostnadsuppskattningar från två andra EP så känns det som att TS har synnerligen bra möjligheter att få rätt om det skulle gå till rätten.

Däremot är det rimligt att TS förstås tar kostnaden för det tillägsarbetet hen blev informerad om. Det var väl bl.a. flytt av något avluftningsrör.

Jobbet är ju inte ens klart och att bara jobba på och inte informera kund om att det kommer kosta tre gånger så mycket för att få jobbet helt klart är i bästa fall klantigt och i värsta fall bedrägligt.

Sen kan vi diskutera arbetets omfattning, om antalet timmar etc. är rimligt hur mycket dom helst men det är i detta fallet egentligen ointressant. Det som är intressant är att EP jobbat på fullt medveten om att kostnaden kommer dra iväg ordentligt utan att informera kund.
Typ så.
Själv hade jag aaaldrig vågat dra detta rättsligt ifall jag betett mig sådär.
Han får nog skatta sig lycklig ifall han får lägga på 15% och kriga sig till momsen. Men åtminstone jag skulle bli stenhård ifall det började med ett grovt bedrägeri, då har all smidighet (som kund) försvunnit från min sida.
 
  • Gilla
Festlund och 2 till
  • Laddar…
Mikael_L
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Håller i princip med men problemet är ju att det är tjänsteleverantören som typiskt sett sitter med kompetensen och inte beställaren konsumenten. Konsumenten vet helt enkelt inte i detalj vad som ska göras steg för steg. Och det skulle vara för dyrt att köpa in konsulttjänsten att övervaka entreprenören. En sådan konsult vill ju fakturera 10 000 kr per dag.

Det är därför konsumenttjänstlagen är skriven som den är och lägger ett stort ansvar på entreprenören.
De (mycket få) offerter jag skrivit så har jag i möjligaste mån beskrivit omfattning så tydligt som möjligt samt nämnt saker som inte ingår i offerten om jag finner anledning att vara tydlig någonstans, dvs jag har helt utan att bli ombedd om det försökt vara tydlig med gränsdragningen.
Detta gör jag ju för min egen skull, det är jag själv som sitter mest i kläm av otydlighet.
 
  • Gilla
Hemmakatten och 9 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
Mikael_L Mikael_L skrev:
De (mycket få) offerter jag skrivit så har jag i möjligaste mån beskrivit omfattning så tydligt som möjligt samt nämnt saker som inte ingår i offerten om jag finner anledning att vara tydlig någonstans, dvs jag har helt utan att bli ombedd om det försökt vara tydlig med gränsdragningen.
Detta gör jag ju för min egen skull, det är jag själv som sitter mest i kläm av otydlighet.
Jag tror det var exakt så lagstiftaren tänkte sig att marknadens aktörer skulle agera när de där formuleringarna i konsumenttjänstlagen skrevs.
 
  • Gilla
Frunihuset20 och 3 till
  • Laddar…
Mikael_L Mikael_L skrev:
De (mycket få) offerter jag skrivit så har jag i möjligaste mån beskrivit omfattning så tydligt som möjligt samt nämnt saker som inte ingår i offerten om jag finner anledning att vara tydlig någonstans, dvs jag har helt utan att bli ombedd om det försökt vara tydlig med gränsdragningen.
Detta gör jag ju för min egen skull, det är jag själv som sitter mest i kläm av otydlighet.
Precis så ska det gå till. Sedan finns det fall där det verkligen är svårt att speca något, typ felsökning. Där kan jag tänka mig att man meddelar kunden timpenning och sedan stämmer av regelbundet hur mycket tid det gått åt.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.