Om hypotesen är att total förbrukning är korrelerat med slitage så är effekttariff felaktigt. Då borde tariffen vara ett påslag på varje förbrukningsenhet.M Martin Lundmark skrev:
Om hypotesen är att mängd effekt är korrelerat med slitage bör man istället ha en effekttariff.
I den andra hypotesn bör tariffen gälla timmarna där det är imbalans mellan effekttillgänglighet och effektuttag.
I båda fallen är tariffen felaktigt ställd. Vanliga hushåll såsom lägenheter med låg effekt kommer inte kunna ändra beteenden.
Industrier kommer inte behöva ändra beteende då de går under andra avtal.
Fastigheter kan i mångt och mycket heller inte ändra beteende utöver billaddning.
Folk är inte intresserade och har inte mätutrustning.
HejV Viktorbyggahus skrev:
Varför skriver du om slitage ?
Effektariffen försöker snarare begränsa effekttoppar som innebär ökade effektförlustet kan kräva grövre ledningar
Det handlar inte om slitage. Det handlar om dimensionering och underhåll på grund av åldrande.
Jo, jag pratar i första hand om 400V-delen av lokalnätet där vi har sammanlagringsfaktorer på 0,8 - 0,9. Att ge t.ex. ett villaområde på t.ex. 20 villor tillgång till 100 A uttag per servis = 2 kA är, som jag ser det, rena fantasier. Även om vi talar om nyanläggning. I princip skulle det bli en nätstation per 1-3 villor.H HenrikHuslöse skrev:
Nej, det skulle det inte. Att ge alla villor tillgång till 100A skulle inte öka belastningen på stationen alls så mycket som du raknar med. Förbrukningen i villorna kommer ju inte att bli högre för att ledningen blir grövre.
Det har ingenting med förbrukning (över tid) att göra. Utan bara gängse dimensioneringsregler.D Daniel 109 skrev:
Men man kan så klart argumentera att dessa dimensioneringsregler är felaktiga.
Inte nog med att det fanns planer. Bitvis byggdes faktiskt stolparna till 800 kV ledningen och reser sig stolt över landskapet. Jag brukar passera dem och blir ledsen i ögat av att se vad man gjorde. Istället för en 800 kV ledning improviserade man ihop en dubbel 400 kV ledning på 800 kV-stolparna. Stolparna är därför för höga för vad som behövs och isolatorerna ser små ut, högt där uppe.M Martin Lundmark skrev:
Vid varje större riktningsändring ser det smått absurt ut: Överst på vinkelstolparna sitter tre grupper med linor på sina avsedda platser på armar (de heter säkert något tjusigt) men sedan har man klämt in tre isolatorer till så långt ner det gick direkt på stolparna. Det passar i tråden "Värsta elkopplingen" här på Byggahus.
Om Stockholm klarar sig utan elen under byggtiden kan man bygga om dessa till konstruktionsspänning 800 kV (nominellt 750 - 765 kV) och höja överföringskapaciteten betydligt. Med linor av modern typ med kärna av kompositmaterial skulle överföringskapaciteten kunna bli väldigt hög, men kapaciteten beror naturligtvis också på var man börjar och slutar, hur nätet är uppbyggt och hur det påverkas av att ledningen kopplas bort i händelse av fel.
Redigerat:
Ja, de dimensioneringsreglerna stämmer ju uppenbarligen inte i ett sådant fall. De stämmer om abonnenterna väljer en säkring som de behöver.C cpalm skrev:
Renoverare
· Skåne
· 8 526 inlägg
När jag kollade på elskling.se för någon dag sedan utgav Eon sig för att vara billigaste bolag att leverera till rörligt avtal med 82.15öre vilket det sen också står på det de kallar "kvittens på mottagen ansökan" och som man får när man anmält byte som i mitt fall från Fortum.
SEN kommer det ett mail där det helt plötsligt har kastats om en massa siffror så man bara ska bli förvirrad... så vilket är det som gäller typ... 82.15 eller 94.75 öre... 🙈🤬
Elhandelsbolagen är och har i alla tider varit de största fifflarna med de drygaste röriga avtal och fakturor som går att uppbringa... 🤬
SEN kommer det ett mail där det helt plötsligt har kastats om en massa siffror så man bara ska bli förvirrad... så vilket är det som gäller typ... 82.15 eller 94.75 öre... 🙈🤬
Elhandelsbolagen är och har i alla tider varit de största fifflarna med de drygaste röriga avtal och fakturor som går att uppbringa... 🤬
Ja du har rätt i att jag svarade för sent på kvällen. Effektförlust och kapacitetsproblem (för mkt tillgängligt eller för lite tillgängligt mot efterfrågan).M Martin Lundmark skrev:
Om hypotesen är att dessa minimeras med en ny effekttariff så tror jag dagens överföringsavgift är bättre med tidsstyrning, som vattenfall har. Varför räcker inte det om målet är att begränsa effektförluster.
HejV Viktorbyggahus skrev:
Effektförlusten på en viss sträcka i elnätet är spänningsfallet på den sträckan multiplicerat med strömmen på sträckan.
Om vi med effekttariff lyckas att undvika effektoppar i elnäten då begränsar vi även storleken på det spänningsfall som uppstår i effektriktningen från elgenereringen och via distrubtionstransformatorerna till villan, där vi vill att fasspänningen skall vara 240 V +/- 10 %
Med effekttariffen kan vi alltså även påverka spänningsfallets storlek
Men om vi med solceller på taket på husen vänder effektriktningen (och spänningsfallet) på delar av elnätet då blir det svårare att centralt styra så att fasspänningen skall vara 240 V +/- 10 % hos alla hus
Är problemen vi har: vanligt slitage/underhåll, spänningsfall, effektbrist och obalans i utbud och efterfrågan? Eller är spänningsfall effekten av imbalans?M Martin Lundmark skrev:
Får inte till varför vi har följande taxor om vi helt håller oss till nätet:
Säkringsavgift
Överföringsavgift
Timtariffpåslag (i vissa fall)
Effektavgift
Kan du hjälpa mig förstå de olika separata tekniska problemen vi försöker lösa med monetära incitament?
Säkringsavgift:
Föregångaren till effektavgift. Där effektavgift införs tas skillnaden i säkringsavgift ofta bort.
Överföringsavgift:
Konsumtionen ger en förhållandevis bra bild av vilken nätkapacitet, abonnenten behöver. Dessutom är det ett bra mått på andelen av överföringsförlusterna.
Timtariffpåslag (i vissa fall):
Det är ett bättre mått på kostnaden för förluster i elnätet
Effektavgift:
Ett mått på vilken nätkapacitet som abonnenten behöver, och bör betala för.
Föregångaren till effektavgift. Där effektavgift införs tas skillnaden i säkringsavgift ofta bort.
Överföringsavgift:
Konsumtionen ger en förhållandevis bra bild av vilken nätkapacitet, abonnenten behöver. Dessutom är det ett bra mått på andelen av överföringsförlusterna.
Timtariffpåslag (i vissa fall):
Det är ett bättre mått på kostnaden för förluster i elnätet
Effektavgift:
Ett mått på vilken nätkapacitet som abonnenten behöver, och bör betala för.
Får nätbolagen välja om de fortsätter med säkringsavgift eller skiftar till effekttaxa?D Daniel 109 skrev:
Samt som uppföljningsfråga, hur sannolikt tror Du det är att nätbolagen tar bort säkringsavgiften, inför effekttaxa samt samtidigt inför en abonnemangsavgift under devisen "administrativa kostnader".