895 637 läst · 10 396 svar
896k läst
10,4k svar
Elräkning på 16000 kr för december
Det blir lite komiskt när du skriver ett påstående och sedan klipper in ett långt citat som förklarar att ditt påstående är fel.D Dilato skrev:Många handlar uppenbart på börsen utan att ha hedgat sig.
I flera länder i Europa, bland annat Tyskland och Storbritannien, går elbolag i konkurs eftersom kunderna har fasta priser samtidigt som bolagen tvingas köpa in dyr el.
[länk]
Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.
Elbolagen som säljer avtal med fasta priser har i sin tur i stor utsträckning prismässigt säkrat framtida leveranser av el på nivåer som gör de fasta priserna som slutkunderna betalar lönsamma. Denna typ av kontrakt kan bolagen köpa på den så kallade terminsmarknaden.
Men helt riskfritt för elbolagen är det inte i Sverige heller. Inte när priserna skenar uppåt under längre perioder, enligt Thorstensson.
– Elbolagen står ändå med så kallad volymrisk och profilrisk, säger han.
Det handlar förenklat om att elbolagen inte på förhand kan veta hur mycket el du kommer att använda och när du kommer att använda den på dagen. Det innebär att elbolagen i trängda lägen med ökad konsumtion kan tvingas köpa in extra el till höga prisnivåer.
– De priserna vi har nu, som är ovanligt höga, gör att volymrisken och profilrisken är väldigt stor rent ekonomiskt, säger Thorstensson.
– De här prisnivåerna kommer att tära på företagens ekonomier. Det går inte att bortse från, tillägger han.
Men han vill inte spekulera i hur utbrett problemet är bland medlemsföretagen.
– Det här är affärshemligheter. Vi som branschförening har ingen inblick alls i hur deras portföljer ser ut, hur de har säkrat sina elpriser eller vilka finansiella muskler de har, säger Thorstensson.
[länk]
......
Det kallas terminskontrakt. Förenklat: För ett år sedan kom Kraftverket AB överens med Pappersmassa & Co att leverera en viss mängd el till ett pris på 40 euro per megawattimme. Leverans ska ske försommaren 2023.
Kraftverket och Pappersmassa hittade varandra på en börsplats som heter Nasdaq Clearing, en mellanhand som följer finansregleringar som EU har satt upp.
De reglerna är hårda. Nasdaq Clearing måste hela tiden övervaka terminskontrakten, stämma av priserna och se till att det inte uppstår obalanser som innebär risker för de olika parterna.
Om priset på el för leverans försommaren 2023 plötsligt stiger från 40 euro till 50 euro på börsen, då måste Kraftverket AB skicka in mellanskillnaden på 10 euro till Nasdaq Clearing.
Det kallas marginalsäkerhet. Ett slags försäkring i försäkringen, som i normala fall fungerar utmärkt.
Men i extrema lägen får upplägget extrema konsekvenser.
Som nu. Priset på el för leverans försommaren 2023 har vid vissa tidpunkter kunnat stiga mot 1 000 euro. Kraftverket AB måste då snabbt in med mellanskillnaden – inte på 10 euro, utan 960 euro.
Det har blivit svindlande belopp som elproducenterna måste hosta upp med kort varsel. Om pengarna på bolagens konton tar slut? Ja, då sker en teknisk konkurs. Det kan uppstå förluster som skakar marknaden, ja, i förlängningen även banker och samhällsekonomi.
För att förhindra just det här ställer staten alltså upp med lån till elbolagen, under villkor att pengarna går till att betala marginalsäkerheter och att bolagets affärer i grunden är sunda.
Det är de, generellt.
Höga elpriser innebär höga intäkter för ett elbolag. Det är bara det att det som skulle vara en försäkring mot sämre tider plötsligt har förvandlats till en ekonomisk fälla.
Det är lite som att vinna en miljon på lotto, men att tvingas betala vinstskatten innan pengarna betalas ut.
[länk]
Den heliga marknaden fungerar alltså inte utan att staten med skattemedel måste gå in med garantier?
Om det nu är en så bra affär kan väl bolagen lika gärna låna beloppen på finansmarknaden utan att blanda in staten, det är väl så affärer normalt går till, låna nu och betala tillbaks senare?
Köparen har inte risken. Det är Nasdaq clearing som har risk gentemot producent och kräver in ökad säkerhet av producent när marknadspriset går ”fel väg”. Normalt inga problem för en producent (bortsett från att kraftverk fysiskt kan haverera)D Dilato skrev:
Värre med mindre elbolag utan egen produktion …
Det är ju bra att du vet det ingen i branschen med säkerhet vet.D Daniel 109 skrev:
Kallt, vindstilla och Finland har högt importbehov eftersom OL3 inte producerar just nu.J jawen skrev:Europas gasdepåer är för närvarande fyllda till 81 procent, drygt 20 procent över femårssnittet vid den här tidpunkten på året.
Samtidigt under veckan som gått har gaspriserna sjunkit till den lägsta nivån på 17 månader, en nedgång på 80 procent jämfört med toppen i slutet av augusti.
Så varför ser vi priser runt 2 kr/kWh i morgon ?
Var det inte pga dom höga gaspriserna elen var dyr sa ni?
(Hämtat från https://tibber.com/se/elprisprognos )
Oljepriset föll 70% vid koronanutbrottet, bensinpriset inte särskilt mycket..,J jawen skrev:Europas gasdepåer är för närvarande fyllda till 81 procent, drygt 20 procent över femårssnittet vid den här tidpunkten på året.
Samtidigt under veckan som gått har gaspriserna sjunkit till den lägsta nivån på 17 månader, en nedgång på 80 procent jämfört med toppen i slutet av augusti.
Så varför ser vi priser runt 2 kr/kWh i morgon ?
Var det inte pga dom höga gaspriserna elen var dyr sa ni?
Gaslagren är t.ex inte införskaffade till dagens spotpris
I teorin kan förstås alla de stora producenterna i små steg minska sina bud, så att de säljer lite mindre var, tills att gaskillen startar sina kraftverk. Dvs att priset går upp tillräckligt för att täcka den minskade försäljningen.K karlmb skrev:Som vanligt helt irrelevant invändning från dig o Daniel.
För det första menas med " tar slut" naturligtvis att de blir för få i fht efterfrågan. Eller ska vi tom räkna med buden som senare avräknas mellan terminshandlarna för att din petimeter ska visa rätt?
För det andra har vi redan pratat om (ditt egna påstående ) att de allra flesta iaf stora aktörer säljer en del av produktionen på termin. De kan strunta i ett lågt spotpris och slipper spilla vatten för att inte torka ut fårorna.
För det 3e så leder alltså detta till att spotpriset som sätts blir högre eftersom dyraste budet blir gällande, så länge man har mkt kvar på säsongen att sälja vattenkraft på, inte tycker man får tillräckligt betalt, dyrare alternativ saknas, eller att maxpriset är nått.
Det ger dock ett stort incitament till producenterna som har kapacitet över att lägga ett stort bud en liten bit under priset som gaskillen kan tänkas vilja ta. Då får du ju inte bara bra pris för det du ursprungligen hade tänkt sälja, utan du korpar också åt dig hela gaskillens försäljning. Dina kumpaner på de andra storbolagen förlorar lite (priset blir ju lite lägre och de säljer fortfarande lika lite) och gaskillen startar inte kraftverket. Efteråt kan alla se att något av bolagen blåste de andra, men inte vem.
(Det här ignorerar förstås alla andra eventuella faktorer, som att det helt plötsligt börjar blåsa och bli milt i en månad och vindkraftbranschen äter upp elbehovet så att man har mycket kvar i slutet på säsongen etc)
Elia Energiförsäljning AB (559216-7455) Konkurs inledd 2022-02-08.Z Zodde skrev:
https://www.ei.se/om-oss/nyheter/20...om-balansansvar-med-elia-energiforsaljning-ab
Elbranschen präglades år 2001 av sammanslagningar och uppköp, dessutom gick många små elhandlare i konkurs
https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2015-och-aldre/utlandshandel_2001.pdf