10 206 läst · 88 svar
10k läst
88 svar
Ellevios prismodell för elnätet ändras!
I denna förändring så bör ju säkringens storlek minska i betydelse som kostnadsdrivare. Göteborg Energi har t ex samma elnätsavgift upp till 63A. Som om Ellevio även tillämpar detta så för det ju något gott med sig.
Menar du elbolag eller nätbolag?V Viktorbyggahus skrev:Daniel, genuin fråga. Vad skulle motivationen kunna vara för ett elbolag att göra en sådan här sak (ändra om beräkningsmodeller, debiteringsmodeller, ändra innehåll, utbilda personal m.m) om det inte har någon som helst effekt (höhö) på deras bottom line? Mtp att ingen lär klara över den standardmodell de har idag. Vad är deras motivation?
Sänker man medelmaxeffekten hos alla i en hel region så sänker man även regionens behov av maxeffekt. Dvs fler kan dela på effekten i elnätet och man behöver inte bygga ut det lika snabbt. Om vi tar England så ska det tydligen vara lite problem med alla som kokar te i halvleksvila i större fotbollsmatcher. Man måste dimensionera elnäten efter maxeffekten för att kunna hantera ett sådant scenario. Så man vill gärna sprida ut förbrukning så att det i medel är jämn förbrukning över dygnet men det går ju bara till en viss nivå. Effektabonnemang är ett verktyg för att försöka styra beteendet mot detta.V Viktorbyggahus skrev:Vad skulle motivationen kunna vara för ett elbolag att göra en sådan här sak (ändra om beräkningsmodeller, debiteringsmodeller, ändra innehåll, utbilda personal m.m) om det inte har någon som helst effekt (höhö) på deras bottom line? Mtp att ingen lär klara över den standardmodell de har idag. Vad är deras motivation?
M merbanan skrev:Sänker man medelmaxeffekten hos alla i en hel region så sänker man även regionens behov av maxeffekt. Dvs fler kan dela på effekten i elnätet och man
Så blir det inte nödvändigtvis. Det är ju bättre att jag kör hög effekt utanför topplast timmen än att jag smetar ut min förbrukning.M merbanan skrev:Sänker man medelmaxeffekten hos alla i en hel region så sänker man även regionens behov av maxeffekt. Dvs fler kan dela på effekten i elnätet och man behöver inte bygga ut det lika snabbt. Om vi tar England så ska det tydligen vara lite problem med alla som kokar te i halvleksvila i större fotbollsmatcher. Man måste dimensionera elnäten efter maxeffekten för att kunna hantera ett sådant scenario. Så man vill gärna sprida ut förbrukning så att det i medel är jämn förbrukning över dygnet men det går ju bara till en viss nivå. Effektabonnemang är ett verktyg för att försöka styra beteendet mot detta.
Men tanken är väl att överföringsavgiften och säkringsstorleken ska bekosta förvaltningen av nätet? Är det så att ellevio saknar pengar? Om inte, vad gör de med nettot som uppstår?
Det här verkar alltså vara ett sätt att öka intäkter genom att reducera expansionsbehov och förvaltningsutgifter. Att spara sig till vinst dvs?
Det här verkar alltså vara ett sätt att öka intäkter genom att reducera expansionsbehov och förvaltningsutgifter. Att spara sig till vinst dvs?
Ser jag i mina trakter finns områden där bebyggelsen förtätats snabbt, både villor och flerbostadshus. I de mer välbeställda delarna står Teslorna nästan staplade på varann och jag kan ge mig fanken på att många har laddningen kopplad till spotpriset så alla drar igång laddningen samtidigt. Börjar man sen styra sina varmvattenberedare till att toppa upp maximalt under natten så blir det än värre. Om det lokala nätet inte hängt med i utbyggnaden så kan det säkert börja svikta under dessa toppar, och det är ju heller inte så attraktivt att behöva dimensionera nätet för att klara en topp under 2-3 av dygnets timmar. Kan man vänta med uppgraderingar av nätet så är det säkert pengar i det.
MIssförstå mig rätt, jag tycker inte om det, men jag kan se en orsak till modellen ur nätägarens perspektiv.
MIssförstå mig rätt, jag tycker inte om det, men jag kan se en orsak till modellen ur nätägarens perspektiv.
Tråden handlar om ellevio där jag inte har insyn, men jag har insyn hos ett annat nätbolag som är verksamt lokalt. Där så är inte nätplanerande ingenjörer särskilt glada med de riktlinjer de har för exploatering och underhålls. Hos det nätbolaget dimensioneras nätet de efter dagens behov och aldrig framtida prognoser. Jag har dubbel och trippelkollat detta. Jag tycker det är galet att förskjuta ansvaret för nätbalans till konsumenterna när nätbolagens dimensionerar felaktigt.A alfista skrev:Ser jag i mina trakter finns områden där bebyggelsen förtätats snabbt, både villor och flerbostadshus. I de mer välbeställda delarna står Teslorna nästan staplade på varann och jag kan ge mig fanken på att många har laddningen kopplad till spotpriset så alla drar igång laddningen samtidigt. Börjar man sen styra sina varmvattenberedare till att toppa upp maximalt under natten så blir det än värre. Om det lokala nätet inte hängt med i utbyggnaden så kan det säkert börja svikta under dessa toppar, och det är ju heller inte så attraktivt att behöva dimensionera nätet för att klara en topp under 2-3 av dygnets timmar. Kan man vänta med uppgraderingar av nätet så är det säkert pengar i det.
MIssförstå mig rätt, jag tycker inte om det, men jag kan se en orsak till modellen ur nätägarens perspektiv.
Det är väl nackdelen med privata monopol. De kan debitera för uppgraderingar, så varför tänka framåt. Vinsten är väl en andel av omsättningen gissar jag.V Viktorbyggahus skrev:Tråden handlar om ellevio där jag inte har insyn, men jag har insyn hos ett annat nätbolag som är verksamt lokalt. Där så är inte nätplanerande ingenjörer särskilt glada med de riktlinjer de har för exploatering och underhålls. Hos det nätbolaget dimensioneras nätet de efter dagens behov och aldrig framtida prognoser. Jag har dubbel och trippelkollat detta. Jag tycker det är galet att förskjuta ansvaret för nätbalans till konsumenterna när nätbolagens dimensionerar felaktigt.
Givetvis är det så, men jag vill nog påstå att iom att man inte bryr sig om låglast/höglast så är det en förberedelse för framtida elbilsladdning. Man vill styra ett beteende till lägre laster under längre tid. Om vi tar elbilar så spelar det ju ingen roll hur det sker bara bilen är fullladdad på morgonen.D Daniel 109 skrev:
Hej, ViktorbyggahusV Viktorbyggahus skrev:Men tanken är väl att överföringsavgiften och säkringsstorleken ska bekosta förvaltningen av nätet? Är det så att ellevio saknar pengar? Om inte, vad gör de med nettot som uppstår?
Det här verkar alltså vara ett sätt att öka intäkter genom att reducera expansionsbehov och förvaltningsutgifter. Att spara sig till vinst dvs?
Jo, debiteringen till elanvändare gällande elnäten gäller kostnader för elnäten.
Men, som jag skrivit inlägg om tidigare, så kan vi elanvändares förändrade beteende gällande elbilsladdning och installation av solceller, innebära förändrade dimensioneringskrav och eventuell ombyggnad (utbyggnad) av elnäten.
Just nu satsar många på att installera solceller och ladda elbilar. Många elnät har rustats upp de senaste åren, för ökad driftsäkerhet. bl.a. efter många stormar. Men när detta gjordes fanns inte kännedom om dagens stora intresse att installera solceller och ladda elbilar med hög effekt.
När vi installerar solceller och matar in elproduktion i elnätet då inför vi två effektriktningar där det tidigare bara varit en effektriktning. Om elnätet inte är anpassat för detta så kan de vara så att de måste förstärkas (byggas om), för att klara solcellsproduktionen och elbilsladdning inom de regler och normer som finns.
Desto ojämnare effektflöden är i elnäten, desto mer måste näten överdimensioneras gällande t.ex. effektöverföringsförmåga och spänningsfall. Om vi elanvändare dessutom i ökande utsträckning installerar solceller då kan distributionsnäten komma att behöva, ”dimensioneras upp” ytterligare på grund av det ”dubbla spänningsfallet” i elnäten.
Spänningsfallet i elnätet uppstår i effektriktningen från generering till elanvändning. När vi ansluter en solcellsanläggning och matar in mer än vi tar ut i en ledning så byter alltså spänningsfallet ”riktning”.
När man bygger elnät då är en dimensioneringsfaktor att klara nominell spänning hos elabonnenten även vid maximalt spänningsfall, och detta utan att spänningen blir för hög även om elabonnenten inte tar ut någon eleffekt.
Reglering av spänningen, för detta, sker i lindningskopplare på transformatorer på en högre spänningsnivå än elabonnentens transformator. D.v.s. inte i den transformator som sitter närmast kunderna. Denna reglering av spänningsnivån kommer därför att ske gemensamt för flera elabonnentens transformatorer.
Innan vi hade solceller som matade in effekt i elnätet från elabonnenter, så visste man att högsta spänningen var vid noll last och att spänningen på transformatorns sekundärsida och hos elabonnenten var lika. Sedan vi börjat at även mata effekt den andra riktningen kan man behöva åtgärda eldistributionen (bygga om, förstärka elnäten). Detta för att klara det ”dubbla spänningsfallet”.
Vi beskriver detta med två ytterlighetsexempel på effektriktningen;
Ytterlighetsexemplet på vintern är om vi inte matar in någon solcellseffekt (mörkt eller snö på solcellerna) utan belastar elnätet fullt med elvärme (säg 11 kW, 16A för enkelhetens skull). Då har vi ett spänningsfall från krafttransformatorn via ledningarna till vårt hus.
Om vi sedan om sommaren (i ett ytterlighetsfall) inte tar någon eleffekt (för värme etc.) utan matar in max från våra solceller (säg 11 kW, 16A, för enkelhetens skull). Då är spänningsfallet i princip lika stort den sommaren, som om vintern (men omvänd riktning). Det kallar jag här det ”dubbla spänningsfallet”.
En bloggare har beskrivit fallet och hur han fick hjälp; ”Ekonomiskt självförsörjande på el nu – inklusive elbil – tack vare timmätning av elen – men problem med hög spänning”
https://cornucopia.se/2022/05/ekono...matning-av-elen-men-problem-med-hog-spanning/
”Nya solcellsrekord sedan Ellevio fixat transformatorn – 40% lägre elpris i juni via timmätning”
https://cornucopia.se/2022/07/nya-s...matorn-40-lagre-elpris-i-juni-via-timmatning/
Rimligen så ökar denna problematik genom att alltfler skaffar solceller. En av nyheterna idag är; ”Brister i elnätet hämmar satsningar i 24 kommuner” https://omni.se/brister-i-elnatet-hammar-satsningar-i-24-kommuner/a/k6A6bX
Det är en liknande problematik att näten inte räcker till och ibland måste förstärkas (byggas om). Och det kan tyvärr ta tid. Det blir vi elabonnenter som får betala kostnaden för ”uppgraderingen”
Desto mer vi förstår hur villkoren, ser ut, för hur elgenerering, eltransmission och eldistribution kan fungera, desto bättre kan vi ”ta höjd” för de justeringar som t.ex. de som äger elnäten måste göra för att klara driften inom regelsystem och normer som gäller.
Desto oftare vi måste göra ”nya justeringar” (nya investeringar) gällande vår elanvändning desto mer riskerar våra investeringskostnader att bli onödigt höga.
Rimligen så kommer vi de närmaste åren få leva med en högre nivå på elpriset, bl.a. så har kriget accelererat energikostnadsökningen. Men det är inte orimligt att även att kostnaderna för elnäten kommer att öka om dessa t.ex. måste byggas om (förstärkas) ytterligare, exempelvis p.g.a. solcellsproduktion och elbilsladdning.
Kostnaden för detta skall betalas av oss elanvändare.
Jag har ännu inte fått svar på min fråga om Ellevio kommer att hantera sina aviserade effektavgifter identiskt för de som har solceller och matar in eleffekt
Jag är positiv till att vi elanvändare kan ha "egen generering" och elbilsladdning, men vi måste även förstå mer av helheten så vi inte gör investeringar som vi ångrar.
Redigerat:
Det kan nog ur ett företagsekonomiskt perspektiv ibland vara rätt att inte ta höjd för framtida eventualiteter. Men kablar, transformatorer m m finns ju inte i oändligt många stafflingar så det går ju inte att bygga ett nät som klarar exakt 2000 villor och havererar när man ansluter en till, det finns alltid lite luft. Kan man få det att räcka till 100 extra villor genom att "platta ut kurvan" så är det naturligtvis lockande.V Viktorbyggahus skrev:
Tack för denna utförliga beskrivning. Jag är väl införstådd i nätförändringsbehovet. Jag trodde att överföringsavgiften + säkringsstorleksavgiften var tillräcklig. + anslutningsavgiften för nya hus. Ju större föebrukning nämligen, desto större intäkter till nätbolagen. Men nu framstår det dvs som att det inte räcker. Och det är därför jag undrar om ellevios nätbolag har ett underskott i budgeten för nätutvdckling. För om de inte har ett underskott så är bristen i elnätet beroende på girighet och/eller grav inkompetens.M Martin Lundmark skrev:Hej, Viktorbyggahus
Jo, debiteringen till elanvändare gällande elnäten gäller kostnader för elnäten.
Men, som jag skrivit inlägg om tidigare, så kan vi elanvändares förändrade beteende gällande elbilsladdning och installation av solceller, innebära förändrade dimensioneringskrav och eventuell ombyggnad (utbyggnad) av elnäten.
Just nu satsar många på att installera solceller och ladda elbilar. Många elnät har rustats upp de senaste åren, för ökad driftsäkerhet. bl.a. efter många stormar. Men när detta gjordes fanns inte kännedom om dagens stora intresse att installera solceller och ladda elbilar med hög effekt.
När vi installerar solceller och matar in elproduktion i elnätet då inför vi två effektriktningar där det tidigare bara varit en effektriktning. Om elnätet inte är anpassat för detta så kan de vara så att de måste förstärkas (byggas om), för att klara solcellsproduktionen och elbilsladdning inom de regler och normer som finns.
Desto ojämnare effektflöden är i elnäten, desto mer måste näten överdimensioneras gällande t.ex. effektöverföringsförmåga och spänningsfall. Om vi elanvändare dessutom i ökande utsträckning installerar solceller då kan distributionsnäten komma att behöva, ”dimensioneras upp” ytterligare på grund av det ”dubbla spänningsfallet” i elnäten.
Spänningsfallet i elnätet uppstår i effektriktningen från generering till elanvändning. När vi ansluter en solcellsanläggning och matar in mer än vi tar ut i en ledning så byter alltså spänningsfallet ”riktning”.
När man bygger elnät då är en dimensioneringsfaktor att klara nominell spänning hos elabonnenten även vid maximalt spänningsfall, och detta utan att spänningen blir för hög även om elabonnenten inte tar ut någon eleffekt.
Reglering av spänningen, för detta, sker i lindningskopplare på transformatorer på en högre spänningsnivå än elabonnentens transformator. D.v.s. inte i den transformator som sitter närmast kunderna. Denna reglering av spänningsnivån kommer därför att ske gemensamt för flera elabonnentens transformatorer.
Innan vi hade solceller som matade in effekt i elnätet från elabonnenter, så visste man att högsta spänningen var vid noll last och att spänningen på transformatorns sekundärsida och hos elabonnenten var lika. Sedan vi börjat at även mata effekt den andra riktningen kan man behöva åtgärda eldistributionen (bygga om, förstärka elnäten). Detta för att klara det ”dubbla spänningsfallet”.
Vi beskriver detta med två ytterlighetsexempel på effektriktningen;
Ytterlighetsexemplet på vintern är om vi inte matar in någon solcellseffekt (mörkt eller snö på solcellerna) utan belastar elnätet fullt med elvärme (säg 11 kW, 16A för enkelhetens skull). Då har vi ett spänningsfall från krafttransformatorn via ledningarna till vårt hus.
Om vi sedan om sommaren (i ett ytterlighetsfall) inte tar någon eleffekt (för värme etc.) utan matar in max från våra solceller (säg 11 kW, 16A, för enkelhetens skull). Då är spänningsfallet i princip lika stort den sommaren, som om vintern (men omvänd riktning). Det kallar jag här det ”dubbla spänningsfallet”.
En bloggare har beskrivit fallet och hur han fick hjälp; ”Ekonomiskt självförsörjande på el nu – inklusive elbil – tack vare timmätning av elen – men problem med hög spänning”
[länk]
”Nya solcellsrekord sedan Ellevio fixat transformatorn – 40% lägre elpris i juni via timmätning”
[länk]
Rimligen så ökar denna problematik genom att alltfler skaffar solceller. En av nyheterna idag är; ”Brister i elnätet hämmar satsningar i 24 kommuner” [länk]
Det är en liknande problematik att näten inte räcker till och ibland måste förstärkas (byggas om). Och det kan tyvärr ta tid. Det blir vi elabonnenter som får betala kostnaden för ”uppgraderingen”
Desto mer vi förstår hur villkoren, ser ut, för hur elgenerering, eltransmission och eldistribution kan fungera, desto bättre kan vi ”ta höjd” för de justeringar som t.ex. de som äger elnäten måste göra för att klara driften inom regelsystem och normer som gäller.
Desto oftare vi måste göra ”nya justeringar” (nya investeringar) gällande vår elanvändning desto mer riskerar våra investeringskostnader att bli onödigt höga.
Rimligen så kommer vi de närmaste åren få leva med en högre nivå på elpriset, bl.a. så har kriget accelererat energikostnadsökningen. Men det är inte orimligt att även att kostnaderna för elnäten kommer att öka om dessa t.ex. måste byggas om (förstärkas) ytterligare, exempelvis p.g.a. solcellsproduktion och elbilsladdning.
Kostnaden för detta skall betalas av oss elanvändare.
Jag har ännu inte fått svar på min fråga om Ellevio kommer att hantera sina aviserade effektavgifter identiskt för de som har solceller och matar in eleffekt
Jag är positiv till att vi elanvändare kan ha "egen generering" och elbilsladdning, men vi måste även förstå mer av helheten så vi inte gör investeringar som vi ångrar.
Eller så är inte överföringsavgiften och säkringsstorleksavgiften tänkt för nätutbyggnad och då ses det i en stram budget.
Och så reagerar jag över hur helt motsatta incitament som uppstått gällande både förbrukning och konsumption hos elbolag och nätbolag.
Om ellevio straffar hög-effekt från producenter genom högre avgift tycker jag det är skandal. Men givet detta drag så är jag inte förvånad om så skulle vara fallet. Jag är bara tacksam att jag har vfall som nätbolag för nu. De har ju effekttariff som är per kwh och inte per effektpeak. För nu.
Absolut om det är engångsförtelse. Dvs extremvärden som är oförutsägbara. Men vi kan väl knappast anse elektrifiering som oförutsägbart? Att det är mer solceller och fler elbilar är väl en utveckling vi sett ske de senaste 10 åren? Så är det iaf i det lokala nätbolaget där ingenjörerna planerar med en kapacitet som får nedslag.A alfista skrev:Det kan nog ur ett företagsekonomiskt perspektiv ibland vara rätt att inte ta höjd för framtida eventualiteter. Men kablar, transformatorer m m finns ju inte i oändligt många stafflingar så det går ju inte att bygga ett nät som klarar exakt 2000 villor och havererar när man ansluter en till, det finns alltid lite luft. Kan man få det att räcka till 100 extra villor genom att "platta ut kurvan" så är det naturligtvis lockande.