Hej LogadLogad skrev:
Att mjukstarta eller D-Y-starta en obelastad elmotor går bra, starttiden blir längre och det innebär att motorn värms upp mer än vid direktstart.
Om man har motorn belastat så kan den ha svårt att komma upp i sitt asynkrona varvtal eller att starttiden blir onödigt lång. Förutom lyfthöjden och mottrycket i hydroforen så har vattenpumpen hos ”Danieln84” även trögheten i en vattenpelare att övervinna. Är hydroforen tom så finns fortfarande trögheten i vattenpelaren att övervinna.
Om det funnits vattenpumpar med frekvensomriktare så borde startströmmen kunna begränsas men jag har inte sett det än. Att sätta en frekvensomriktare till en befintlig pump (eller när man köper pump) går naturligtvis, men har en tillverkare gjort en lösning brukar kostnaden vara lägre och utrustningen testad tillsammans.
Det är intressant att se, att när vi nu tittar på hur vi var och en kan tänka oss vår reservkraftlösning, så dyker det upp flera frågeställningar som visar på skillnaderna på normaldrift och reservkraftdrift.
Har man inte planerat för dessa skillnader och samt kört anläggningen innan strömavbrottet, så finns risker att det inte fungerar som tänkt.
Redigerat:
VFD på en brunnspump är nog väldigt ovanligt. Jag jobbar på ett större företag som tillverkar just pumpar och det finns några relativt nya avloppspumpar och omrörare i sortimentet men då för att man har ett behov av att reglera varvtalet - inte endast för att begränsa startströmmen.
Mjukstart och automatisk y/d är lite vanligare.
För att man över huvud taget ska kunna y/d-starta en motor måste den vara lindad för 400/690V. En 230/400V går inte (i Sverige, däremot i Norge där man har 230V 3fas)
Mjukstart och automatisk y/d är lite vanligare.
För att man över huvud taget ska kunna y/d-starta en motor måste den vara lindad för 400/690V. En 230/400V går inte (i Sverige, däremot i Norge där man har 230V 3fas)
D Danieln84 skrev:
Hej Danieln84
Tack för inlägget
Gissningsvis så klarar man start av brunnspumpen (som är en start av belastad motor) när generatorn är 3–6 ggr större än motorn och det inta är andra laster inkopplade samtidigt.
Jag har även förfrågningar från annat håll om samma problematik om start av brunnspump vid reservkraftdrift, med märkströmmen 4,5 A och det blir en balansgång mellan val en större generator kostar och vad alternativen kostar.
Det tog ett bra tag innan jag hittade den varvtalsstyrda kylen och frysen som passade ihop och som jag kunde köpa, eftersom det saknades information om varvtalsstyrningen i beskrivningen av de kylar och frysar som säljs. Vid kyl/frys fallet är motivet till varvtalsstyrningen energiförbrukningen inte startströmmen, men den får jag på köpet.
Troligtvis så kan jag nog inte räkna med att vattenpumpar förses med varvtalsstyrning av energibesparingsskäl, det är nog för korta driftstider för detta. Men man vet inte säkert om framtiden.
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 374 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 374 inlägg
Ett större elavbrott innebär även att telefonin dör
Hej,
Det telefonnät (ofta kallat kopparnätet) som dåvarande Televerket byggde upp över hela Sverige med ”fasta telefoner” i husen hade batteriuppbackad strömförsörjning till abonnenterna via telefonledningarna. Det var ett väldigt lågt effektbehov för att driva abonnenternas telefoner (delar av en watt) och detta system kunde därför klara flera dagars strömavbrott.
Övergången till mobiltelefoner har dramatiskt ökat effektbehovet för kommunikation via telefon och för varje ny ”generation” så minskar basstationernas räckvidd. Detta ökar det totala effektbehovet för mobiltelefonkommunikation.
Vid mobiltelefonkommunikation så ansvarar vi själva för mobiltelefonens strömförsörjning och mobiloperatören för basstationerna. Hur lång tid en basstation minst skall klara, finns beskrivet i Post- och telestyrelsens författningssamling PTSFS 2015:2.
Så här står i 22 § ”Tillhandahållare av mobila kommunikationsnät och mobila kommunikationstjänster ska med reservkraftssystem, utöver vad som följer av 21 §, säkerställa att fel i extern elförsörjning inte orsakar störning eller avbrott i kommunikationsnät och kommunikationstjänster som denne tillhandahåller eller minskar kommunikationstjänsters täckningsområde, under åtminstone 1 timme i tätort med fler än 8 000 invånare och 4 timmar på övriga platser, från det att felet i extern elförsörjning inträffade. Fel i extern elförsörjning som inträffar med mindre än 4 timmars mellanrum avseende samma tillgång ska anses utgöra 1 fel.”
https://www.pts.se/globalassets/sta...ter/telefoni/ptsfs-2015-2---driftsakerhet.pdf
Har man bredbandstjänster via t.ex. optofiber så har man enheter i sin bostad som behöver strömförsörjas (i mitt fall ett tiotal watt) och det behövs även strömförsörjning vid ett antal punkter i fibernätet. I många fall har dessa operatörer av fibernätet reservkraft, hur bra det fungerar vet jag (vi) inte än.
Jag har fortfarande kvar den ”fasta telefonen”, men den förlorar jag snart när operatören, på eget initiativ lägger ned nätet. Jag har mobiltelefoner och en optofiberförbindelse som jag beräknar att jag kan ladda (strömförsörja) från batterier och elverk i en vecka.
Hur klarar ni kommunikationen?
Det telefonnät (ofta kallat kopparnätet) som dåvarande Televerket byggde upp över hela Sverige med ”fasta telefoner” i husen hade batteriuppbackad strömförsörjning till abonnenterna via telefonledningarna. Det var ett väldigt lågt effektbehov för att driva abonnenternas telefoner (delar av en watt) och detta system kunde därför klara flera dagars strömavbrott.
Övergången till mobiltelefoner har dramatiskt ökat effektbehovet för kommunikation via telefon och för varje ny ”generation” så minskar basstationernas räckvidd. Detta ökar det totala effektbehovet för mobiltelefonkommunikation.
Vid mobiltelefonkommunikation så ansvarar vi själva för mobiltelefonens strömförsörjning och mobiloperatören för basstationerna. Hur lång tid en basstation minst skall klara, finns beskrivet i Post- och telestyrelsens författningssamling PTSFS 2015:2.
Så här står i 22 § ”Tillhandahållare av mobila kommunikationsnät och mobila kommunikationstjänster ska med reservkraftssystem, utöver vad som följer av 21 §, säkerställa att fel i extern elförsörjning inte orsakar störning eller avbrott i kommunikationsnät och kommunikationstjänster som denne tillhandahåller eller minskar kommunikationstjänsters täckningsområde, under åtminstone 1 timme i tätort med fler än 8 000 invånare och 4 timmar på övriga platser, från det att felet i extern elförsörjning inträffade. Fel i extern elförsörjning som inträffar med mindre än 4 timmars mellanrum avseende samma tillgång ska anses utgöra 1 fel.”
https://www.pts.se/globalassets/sta...ter/telefoni/ptsfs-2015-2---driftsakerhet.pdf
Har man bredbandstjänster via t.ex. optofiber så har man enheter i sin bostad som behöver strömförsörjas (i mitt fall ett tiotal watt) och det behövs även strömförsörjning vid ett antal punkter i fibernätet. I många fall har dessa operatörer av fibernätet reservkraft, hur bra det fungerar vet jag (vi) inte än.
Jag har fortfarande kvar den ”fasta telefonen”, men den förlorar jag snart när operatören, på eget initiativ lägger ned nätet. Jag har mobiltelefoner och en optofiberförbindelse som jag beräknar att jag kan ladda (strömförsörja) från batterier och elverk i en vecka.
Hur klarar ni kommunikationen?
För egen del skulle jag klara en vecka utan telefon eller nätverk utomordentligt enkelt. Men jag förstår att det hos många (som har luren klistrad mot örat nästan hela tiden) skulle avbrott på en vecka ge stora psykologiska besvär.
Som tröst kan jag tala om att man utan större problem kan leva ett liv helt utan telefon och nät, även om många tror att det är omöjligt.
Det är en oerhört stor skillnad mellan att vara slav under tekniken och låta tekniken vara slaven.
Som tröst kan jag tala om att man utan större problem kan leva ett liv helt utan telefon och nät, även om många tror att det är omöjligt.
Det är en oerhört stor skillnad mellan att vara slav under tekniken och låta tekniken vara slaven.
Dags att lagstifta att alla telestationer i glesbygd skall ha backup i form av tändkulemotor som lämpligen drivs av spillolja, trätjära eller tallolja eller vilken näring som nu är vanlig i områdetD Danieln84 skrev:
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 374 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 374 inlägg
Nja, det är värre om det händer någonting som brand eller olycka / sjukdomE elmont skrev:
Dessutom blir det kanske nya olyckor eftersom man inte vet hur tant Agda mår och klarar ovädret så någon får ta risken att åka hem till Agda å kolla, förr med koppartrådstelefon funkade det att ringa även vid längre strömavbrott
Om vi pratar reservelverk. Finns det någon OK lösning med batteribackup + elverk? Dvs man kör elverket någon timme per dag, sen så räcker det att driva frys/kyl + belysning + cirk pump i 12h i alla fall? Vattenpumpen kanske blir tyngre.
Har inte räknat på rimligheten, tänkte någon redan gjort jobbet.
Har inte räknat på rimligheten, tänkte någon redan gjort jobbet.
Hej -MH-M -MH- skrev:Om vi pratar reservelverk. Finns det någon OK lösning med batteribackup + elverk? Dvs man kör elverket någon timme per dag, sen så räcker det att driva frys/kyl + belysning + cirk pump i 12h i alla fall? Vattenpumpen kanske blir tyngre.
Har inte räknat på rimligheten, tänkte någon redan gjort jobbet.
Jag misstänker att du inte läs igenom tråden
Min tanke var att vi skulle berätta och tipsa varandra hur man klarar av ”det som är eldrivet” upp till en vecka. Ni får gärna, i denna tråd, beskriva hur ni tänker göra eller redan har gjort. Men håll er till ämnet så det inte blir "oöverskådligt" många inlägg.
I inlägg #58 har jag börjat beräkna elanvändning vid ”Plan B” (en veckas strömavbrott). Just nu ser det ut som att man, i mitt exempel, kan klara sig med 28 liter “Aspen alkylatbensin” i en vecka vid drift av Honda EU22i elverk. Jag har i senare inlägg tillfört kompletteringar och justeringar.
Skulle det bli ett plötsligt strömavbrott idag så har jag det mesta som behövs för att klara ett par dagar. Jag modifierar hela tiden min beräkning allt eftersom nya (bättre) data kan användas. Dessutom kompletteras (och modifieras) utrustningen. Det handlar både om att titta på kostnader och på prestanda (t.ex. tillförlitlighet).