213 901 läst · 2 011 svar
214k läst
2,0k svar
Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?
Överlägset mest el förbrukas i elområde 2.
Hej LillenL Lilllen skrev:
Jag har speciellt valt ut kyl resp. frys som har extra låg energianvändning och bra isolering. Det är energiklass D på båda (enligt den nya energimärkningen). Dessutom är båda varvtalstyrda (frekvensomriktare) vilket innebär ytterligare en förbättring på ca 20-25 %
Jämför WHIRLPOOL WHS2121 Frysbox 202 liter Energiförbrukning 223 kWh per år, med WHIRLPOOL WHS20102 FO Frysbox 202 liter Energiförbrukning 175 kWh per år.
175/223 = 0,7848 (minskning med 21,52%)
Det är identiska frysboxar men WHS20102 FO har frekvensomriktarmatning och WHS2121 konventionell matning med kondensator.
Kompressorn drivs av en trefasmotor som normalt ansluts till 230V enfasnät med en speciell koppling med kondensator för att skapa ett roterande fält i motorn. Tyvärr ger metoden med kondensator ingen bra symmetri på trefasmatningen till asynkronmotorn och det ger då extra förluster.
En frekvensomriktare kan matas med enfas och leverera en symmetrisk trefasspänning till elmotorn. Förutom bättre verkningsgrad (lägre inmatad effekt) så innebär även drift med frekvensomriktare att startströmmen är mindre i amplitud och kortare i tid.
Vid reservkraftdrift vill jag undvika transienter (t.ex. startströmmar) eftersom elnätet jag då bygger upp då är ”svagt” d.v.s. har låg kortslutningseffekt.
Det kan vara stor skillnad i elanvändning beroende på vilken frys man väljer:
Den Siemens frys jag köpt är på 242 l och man anger 158,00 kWh/år och man anger ”Lagringskapacitet vid strömavbrott (timmar) 25,00”
Det finns frys som behöver betydligt mer i årsenergi men rymmer mer (genom mindre isolering)
Samsung RZ32M7000WW/EE har ungefär samma yttermått och har en volym på 323 liter Energiförbrukning anges till 365 kWh/år, och Temperaturstegringstid är 12 timmar.
365/158 = 2,31 d.v.s. 131 % högre elanvändning.
Om den nya energimärkningen https://www.mynewsdesk.com/se/state...reras-produkter-med-den-nya-etiketten-3043913
Redigerat:
Tack för ditt svar!M Martin Lundmark skrev:Hej Lillen
Jag har speciellt valt ut kyl resp. frys som har extra låg energianvändning och bra isolering. Det är energiklass D på båda (enligt den nya energimärkningen). Dessutom är båda varvtalstyrda (frekvensomriktare) vilket innebär ytterligare en förbättring på ca 20-25 %
Jämför WHIRLPOOL WHS2121 Frysbox 202 liter Energiförbrukning 223 kWh per år, med WHIRLPOOL WHS20102 FO Frysbox 202 liter Energiförbrukning 175 kWh per år.
175/223 = 0,7848 (minskning med 21,52%)
Det är identiska frysboxar men WHS20102 FO har frekvensomriktarmatning och WHS2121 konventionell matning med kondensator.
Kompressorn drivs av en trefasmotor som normalt ansluts till 230V enfasnät med en speciell koppling med kondensator för att skapa ett roterande fält i motorn. Tyvärr ger metoden med kondensator ingen bra symmetri på trefasmatningen till asynkronmotorn och det ger då extra förluster.
En frekvensomriktare kan matas med enfas och leverera en symmetrisk trefasspänning till elmotorn. Förutom bättre verkningsgrad (lägre inmatad effekt) så innebär även drift med frekvensomriktare att startströmmen är mindre i amplitud och kortare i tid.
Vid reservkraftdrift vill jag undvika transienter (t.ex. startströmmar) eftersom elnätet jag då bygger upp då är ”svagt” d.v.s. har låg kortslutningseffekt.
Det kan vara stor skillnad i elanvändning beroende på vilken frys man väljer:
Den Siemens frys jag köpt är på 242 l och man anger 158,00 kWh/år och man anger ”Lagringskapacitet vid strömavbrott (timmar) 25,00”
Det finns frys som behöver betydligt mer i årsenergi men rymmer mer (genom mindre isolering)
Samsung RZ32M7000WW/EE har ungefär samma yttermått och har en volym på 323 liter Energiförbrukning anges till 365 kWh/år, och Temperaturstegringstid är 12 timmar.
365/158 = 2,31 d.v.s. 131 % högre elanvändning.
Om den nya energimärkningen [länk]
Ja, frekvensomriktare kan jag förstå att det är bättre på flera sätt. Det är ju intressant att de använder det. Jag har själv anslutit en sådan till min svarv och D-kopplat motorn för att jag behövde kunna köra den på 240. Intressant jämförelse mellan två nya frysar också, att faktiskt den ena kan dra mer än dubbelt så mycket. Då känns ju faktist jämförelsen med den äldre frysen rätt rimlig ändå.
Men det jag blev allra mest förvånad över var väl kylen, där den gamla drog 5,72 gånger mer, vilket känns väldigt högt. En kyl bör ju pga inte lika låg temp heller ha lika stora förluster som en frys, även om den är dåligt isolerad.
Ser du något självändamål i att skriva U-land? Det verkar komma in på fler och fler ställen i forumtrådar. Förstår att det i de flesta fall är raljant men ändå lite fånigt minst sagt. Kanske du har kapacitet att komma med något som pekar på lösningar istället? Om det nu finns något att lösa och inte bara släppa ur sig lite lamt gnäll från en otroligt priviligierad sits om man nu ser lite längre och vidare på saken.JA”Snabbe” skrev:
Det är väl bra att man har så man klarar sig själv om det blir elavbrott, men jag tror inte man behöver bunkra upp väldigt mycket med ved och batterier. Är det kallt ute, så kan ju frysvaror klara sig bra utomhus, och det går att lasta in en hink med snö/is i kylskåpet så håller det sig kallt.
Det finns ett antal industrier i Sverige som har avtal om att ställa driften vid risk för effektbrist, innan man behöver koppla från någon okontrollerat.
Det finns ett antal industrier i Sverige som har avtal om att ställa driften vid risk för effektbrist, innan man behöver koppla från någon okontrollerat.
Hur mycket extra kostar den mer energisnåla kylen eller frysen?M Martin Lundmark skrev:Hej Lillen
Jag har speciellt valt ut kyl resp. frys som har extra låg energianvändning och bra isolering. Det är energiklass D på båda (enligt den nya energimärkningen). Dessutom är båda varvtalstyrda (frekvensomriktare) vilket innebär ytterligare en förbättring på ca 20-25 %
Jämför WHIRLPOOL WHS2121 Frysbox 202 liter Energiförbrukning 223 kWh per år, med WHIRLPOOL WHS20102 FO Frysbox 202 liter Energiförbrukning 175 kWh per år.
175/223 = 0,7848 (minskning med 21,52%)
Det är identiska frysboxar men WHS20102 FO har frekvensomriktarmatning och WHS2121 konventionell matning med kondensator.
Kompressorn drivs av en trefasmotor som normalt ansluts till 230V enfasnät med en speciell koppling med kondensator för att skapa ett roterande fält i motorn. Tyvärr ger metoden med kondensator ingen bra symmetri på trefasmatningen till asynkronmotorn och det ger då extra förluster.
En frekvensomriktare kan matas med enfas och leverera en symmetrisk trefasspänning till elmotorn. Förutom bättre verkningsgrad (lägre inmatad effekt) så innebär även drift med frekvensomriktare att startströmmen är mindre i amplitud och kortare i tid.
Vid reservkraftdrift vill jag undvika transienter (t.ex. startströmmar) eftersom elnätet jag då bygger upp då är ”svagt” d.v.s. har låg kortslutningseffekt.
Det kan vara stor skillnad i elanvändning beroende på vilken frys man väljer:
Den Siemens frys jag köpt är på 242 l och man anger 158,00 kWh/år och man anger ”Lagringskapacitet vid strömavbrott (timmar) 25,00”
Det finns frys som behöver betydligt mer i årsenergi men rymmer mer (genom mindre isolering)
Samsung RZ32M7000WW/EE har ungefär samma yttermått och har en volym på 323 liter Energiförbrukning anges till 365 kWh/år, och Temperaturstegringstid är 12 timmar.
365/158 = 2,31 d.v.s. 131 % högre elanvändning.
Om den nya energimärkningen [länk]
Vem har mätt upp elförbrukningen, tillverkaren eller ett oberoende testinstitut?
Hej LillenL Lilllen skrev:
Du ska observera att det var ett kombinerad kyl/frysskåp som ersattes av en kylskåp.
Det frysskåp som ersattes av ett nyare frysskåp var minst 30 år gammalt, kan vara 40
+ (fanns i huset när vi köpte)
Jag har lagt ned mycket tid att hitta "rätt" utrustning och hitta information om den.
Det är först sedan jag har hemma apparaterna jag kan se (och mäta) på utrustningen.
Du hittar sällan information om en kyl eller frys har frekvensomriktare.
Hur ska du då kunna välja ut dessa?
Jag kan tycka att det kan inte bara vara Sveriges roll i regionen att stå för planerbar elproduktion. Vi har trots allt (normalt sett) runt 60-70% av vår el från vatten och kärnkraft.
Danmark har nästan bara vindkraft och lite kolkraft. Finland importerar konstant stora mängder el, de måste ha en fullständigt underdimensionerad elproduktion.
Det spelar ju ingen roll om vi så har 100% kärnkraft i Sverige om alla länder runtomkring har variabel elproduktion, då kommer priserna svänga iaf
Danmark har nästan bara vindkraft och lite kolkraft. Finland importerar konstant stora mängder el, de måste ha en fullständigt underdimensionerad elproduktion.
Det spelar ju ingen roll om vi så har 100% kärnkraft i Sverige om alla länder runtomkring har variabel elproduktion, då kommer priserna svänga iaf
Hej LillenHuddingebo skrev:
Jag betalade ca 18 000 kr för båda tillsammans.
Om jag skall svara hur mycket extra de kostar, jag skall jag då jämföra med?
Jag vill förutom att hitta två enheter som kan stå tilsammans (lika utseende), ha låg energianvändning men även klara fler mål som t.ex. strömavbrott och tyst drift.
Hur beräknar jag extra kostnaden för detta?
De siffervärden (kWh/år) jag anger kommer från energiklassningen, sedan har jag egna elmätare (Shelly Plug S) vars mätvärden stämmer bra med siffervärdena från energiklassningen.
Redigerat: