Hej SkärgårdsbyggareSkärgårdsbyggare skrev:
Jag beklagar att inte många verkar att svara dig med synpunkter, eller tillföra synpunkter om elsystemet och dess funktion vid ”allvarliga samhällsstörningar”.
Om man anser att ämnet är viktigt, så borde fler kunna skriva om just det ämnet.
Fortsättning, del 3
Jag skrev i första inlägget. ”Välj Kyl/frys med varvtalsstyrning om du vill underlätta reservkraftdrift”
Vid reservkraftdrift finns det fördelar om elmotorer har varvtalstyrning. En varvtalstyrning innebär att effektbehovet är lågt, att det i vissa fall kan anpassas till den tillgängliga effekten vid reservkraftdrift, att trefasmotorer kan drivas med hög verkningsgrad från en fas och man undviker stora startströmmar.
Stora startströmmar kan, i det svaga nät som en reservkraftdrift innebär, orsaka att spänningen för alla anslutna apparater kortvarigt, och hastigt, sjunker och vissa apparaters funktion kan då störas.
En nackdel med varvtalstyrning kan vara, om den orsakar (genererar) störningar (EMC-problem) till andra anslutna apparater, alla apparater blir vid reservdrift anslutna till samma svaga nät.
Jag har varvtalsstyrning på kompressorn till min värmepump, på dess cirkulationspumpar och på en frysbox. Vid reservdrift har jag idag inte tänkt mig att driva själva bergvärmepumpen på reservkraft bara en varvtalsstyrd cirkulationspump som undviker att ”elementvattnet” står stilla. Värmen fås från två spisinsatser.
Jag satte in min bergvärmepump april 2006 efter att ha haft en ”prototyp” ca ett år. Den varvtalsstyrda kompressorn på värmepumpen ger ett antal fördelar. Mjuk drift (inga stora startströmmar) och, i mitt fall, inget behov av elspets (elpatron). Det finns dock en elpatron för ”nöddrift”.
Det är kompressorns storlek som gör att den inte behöver ingen eltillsats. När jag flyttade in i huset hade jag el/ved/olja och behövde 25 A huvudsäkring. Idag har jag 16 A huvudsäkring och har klarat drygt -30 grader i några dagar. Då levererade pumpen ca 13 kW (utan elspets) och behövde då drygt 5 kW från elnätet.
Den varvtalsstyrda värmepumpen, kan om behov finns, drivas med en reservkraftgenerator, eller ett batteribaserat reservsystem, på drygt 1 kW, vid lågvarv, som minsta effektbehov. Vid drygt 1 kW levereras ca 4 kW till huset. Teoretiskt kan jag då, uppskattningsvis, hålla inomhustemperaturen, i mitt hus, ca 15 grader högre än utomhustemperaturen. Matar jag in ca 3 kW klarar den, uppskattningsvis, hålla en inomhustemperatur ca 35 grader högre än utomhustemperaturen.
Detta är inga exakta beräkningar men visar möjligheten att värma huset med ”tillgänglig” eleffekt från ett reservkraftaggregat som inte har tillräcklig storlek ”att klara allt” effektbehov.
Jag skrev att varvtalstyrning ibland kan orsaka (generera) störningar (EMC-problem). Det är ett känt problem, speciellt om man kompletterar en befintlig elmotor med frekvensomriktare. Är frekvensomriktaren och elmotor integrerade är problemet oftast mindre.
Det är nödvändigt att ”ta höjd” för att EMC-problem kan finnas vid reservkraftdrift eftersom det är ”livbåten” man förlitar sig på. Det elnät man har vid reservkraftdrift är svagt och kan innehålla apparater som normalt inte är ihopkopplade på samma sätt. En del apparater kan vara känsliga för störningar samtidigt som andra genererar störningar.
Inte ens jag, som har ägnat större delen av mitt yrkesliv åt ”störningsbekämpning” och elkvalité, vill hålla på med felsökning på reservkraftinstallationen i mitt hus i ”ett skarpt läge”. Just nu studerar jag varför en av mina elmätare ”låste sig” och var tvungen att ”återställas” (aldrig hänt förut) när jag kopplade elmätaren till en varvtalsstyrd cirkulationspump. Det kan vara olika orsaker till låsningen men jag utesluter inte att den svischade elektroniken i cirkulationspumpen har en påverkan.
Vid en reservkraftdrift i mitt hus så kommer den varvtalsstyrda cirkulationspumpen att sitta på samma enfasnät (se mitt inlägg #58) som kommunikationsutrustning, belysning och varvtalsstyrd kyl/frys och möjligtvis något mer som tillkommer. Jag kommer att ”ta höjd” för att hålla en hög driftsäkerhet på den känsliga ”livbåten” (reservdriften) genom att titta både på EMC- relaterade frågor och annat redan nu.
Det man inte kan själv tar man hjälp av sin installatör.
Det uppmanar jag alla som har intresse/behov av reservkraft i sitt hem/bostad att göra.
TackM Martin Lundmark skrev:Hej Skärgårdsbyggare
Jag beklagar att inte många verkar att svara dig med synpunkter, eller tillföra synpunkter om elsystemet och dess funktion vid ”allvarliga samhällsstörningar”.
Om man anser att ämnet är viktigt, så borde fler kunna skriva om just det ämnet.
Fortsättning, del 3
Jag skrev i första inlägget. ”Välj Kyl/frys med varvtalsstyrning om du vill underlätta reservkraftdrift”
Vid reservkraftdrift finns det fördelar om elmotorer har varvtalstyrning. En varvtalstyrning innebär att effektbehovet är lågt, att det i vissa fall kan anpassas till den tillgängliga effekten vid reservkraftdrift, att trefasmotorer kan drivas med hög verkningsgrad från en fas och man undviker stora startströmmar.
Stora startströmmar kan, i det svaga nät som en reservkraftdrift innebär, orsaka att spänningen för alla anslutna apparater kortvarigt, och hastigt, sjunker och vissa apparaters funktion kan då störas.
En nackdel med varvtalstyrning kan vara, om den orsakar (genererar) störningar (EMC-problem) till andra anslutna apparater, alla apparater blir vid reservdrift anslutna till samma svaga nät.
Jag har varvtalsstyrning på kompressorn till min värmepump, på dess cirkulationspumpar och på en frysbox. Vid reservdrift har jag idag inte tänkt mig att driva själva bergvärmepumpen på reservkraft bara en varvtalsstyrd cirkulationspump som undviker att ”elementvattnet” står stilla. Värmen fås från två spisinsatser.
Jag satte in min bergvärmepump april 2006 efter att ha haft en ”prototyp” ca ett år. Den varvtalsstyrda kompressorn på värmepumpen ger ett antal fördelar. Mjuk drift (inga stora startströmmar) och, i mitt fall, inget behov av elspets (elpatron). Det finns dock en elpatron för ”nöddrift”.
Det är kompressorns storlek som gör att den inte behöver ingen eltillsats. När jag flyttade in i huset hade jag el/ved/olja och behövde 25 A huvudsäkring. Idag har jag 16 A huvudsäkring och har klarat drygt -30 grader i några dagar. Då levererade pumpen ca 13 kW (utan elspets) och behövde då drygt 5 kW från elnätet.
Den varvtalsstyrda värmepumpen, kan om behov finns, drivas med en reservkraftgenerator, eller ett batteribaserat reservsystem, på drygt 1 kW, vid lågvarv, som minsta effektbehov. Vid drygt 1 kW levereras ca 4 kW till huset. Teoretiskt kan jag då, uppskattningsvis, hålla inomhustemperaturen, i mitt hus, ca 15 grader högre än utomhustemperaturen. Matar jag in ca 3 kW klarar den, uppskattningsvis, hålla en inomhustemperatur ca 35 grader högre än utomhustemperaturen.
Detta är inga exakta beräkningar men visar möjligheten att värma huset med ”tillgänglig” eleffekt från ett reservkraftaggregat som inte har tillräcklig storlek ”att klara allt” effektbehov.
Jag skrev att varvtalstyrning ibland kan orsaka (generera) störningar (EMC-problem). Det är ett känt problem, speciellt om man kompletterar en befintlig elmotor med frekvensomriktare. Är frekvensomriktaren och elmotor integrerade är problemet oftast mindre.
Det är nödvändigt att ”ta höjd” för att EMC-problem kan finnas vid reservkraftdrift eftersom det är ”livbåten” man förlitar sig på. Det elnät man har vid reservkraftdrift är svagt och kan innehålla apparater som normalt inte är ihopkopplade på samma sätt, och där en del kan vara känsliga för störningar samtidigt som andra genererar störningar.
Inte ens jag, som har ägnat större delen av mitt yrkesliv åt ”störningsbekämpning” och elkvalité, vill hålla på med felsökning på reservkraftinstallationen i mitt hus i ”ett skarpt läge”. Just nu studerar jag varför en av mina elmätare ”låste sig” och var tvungen att ”återställas” (aldrig hänt förut) när jag kopplade elmätaren till en varvtalsstyrd cirkulationspump. Det kan vara olika orsaker till låsningen men jag utesluter inte att den svischade elektroniken i cirkulationspumpen har en påverkan.
Vid en reservkraftdrift i mitt hus så kommer den varvtalsstyrda cirkulationspumpen att sitta på samma enfasnät (se mitt inlägg #58) som kommunikationsutrustning, belysning och varvtalsstyrd kyl/frys och möjligtvis något mer som tillkommer. Jag kommer att ”ta höjd” för att hålla en hög driftsäkerhet på den känsliga ”livbåten” (reservdriften) genom att titta både på EMC- relaterade frågor och annat redan nu.
Det man inte kan själv tar man hjälp av sin installatör.
Det uppmanar jag alla som har intresse/behov av reservkraft i sitt hem/bostad att göra.
Jag och säkert fler med mig är mycket tacksam för dina svar! De kopieras och åker direkt in i min ”faktasamling”. Jag kommer att ta hjälp av yrkesfolk men jag har lärt mig att man ändå måste sätta sig in i varje liten del av projektet.M Martin Lundmark skrev:Hej Skärgårdsbyggare
Jag beklagar att inte många verkar att svara dig med synpunkter, eller tillföra synpunkter om elsystemet och dess funktion vid ”allvarliga samhällsstörningar”.
Om man anser att ämnet är viktigt, så borde fler kunna skriva om just det ämnet.
Fortsättning, del 3
Jag skrev i första inlägget. ”Välj Kyl/frys med varvtalsstyrning om du vill underlätta reservkraftdrift”
Vid reservkraftdrift finns det fördelar om elmotorer har varvtalstyrning. En varvtalstyrning innebär att effektbehovet är lågt, att det i vissa fall kan anpassas till den tillgängliga effekten vid reservkraftdrift, att trefasmotorer kan drivas med hög verkningsgrad från en fas och man undviker stora startströmmar.
Stora startströmmar kan, i det svaga nät som en reservkraftdrift innebär, orsaka att spänningen för alla anslutna apparater kortvarigt, och hastigt, sjunker och vissa apparaters funktion kan då störas.
En nackdel med varvtalstyrning kan vara, om den orsakar (genererar) störningar (EMC-problem) till andra anslutna apparater, alla apparater blir vid reservdrift anslutna till samma svaga nät.
Jag har varvtalsstyrning på kompressorn till min värmepump, på dess cirkulationspumpar och på en frysbox. Vid reservdrift har jag idag inte tänkt mig att driva själva bergvärmepumpen på reservkraft bara en varvtalsstyrd cirkulationspump som undviker att ”elementvattnet” står stilla. Värmen fås från två spisinsatser.
Jag satte in min bergvärmepump april 2006 efter att ha haft en ”prototyp” ca ett år. Den varvtalsstyrda kompressorn på värmepumpen ger ett antal fördelar. Mjuk drift (inga stora startströmmar) och, i mitt fall, inget behov av elspets (elpatron). Det finns dock en elpatron för ”nöddrift”.
Det är kompressorns storlek som gör att den inte behöver ingen eltillsats. När jag flyttade in i huset hade jag el/ved/olja och behövde 25 A huvudsäkring. Idag har jag 16 A huvudsäkring och har klarat drygt -30 grader i några dagar. Då levererade pumpen ca 13 kW (utan elspets) och behövde då drygt 5 kW från elnätet.
Den varvtalsstyrda värmepumpen, kan om behov finns, drivas med en reservkraftgenerator, eller ett batteribaserat reservsystem, på drygt 1 kW, vid lågvarv, som minsta effektbehov. Vid drygt 1 kW levereras ca 4 kW till huset. Teoretiskt kan jag då, uppskattningsvis, hålla inomhustemperaturen, i mitt hus, ca 15 grader högre än utomhustemperaturen. Matar jag in ca 3 kW klarar den, uppskattningsvis, hålla en inomhustemperatur ca 35 grader högre än utomhustemperaturen.
Detta är inga exakta beräkningar men visar möjligheten att värma huset med ”tillgänglig” eleffekt från ett reservkraftaggregat som inte har tillräcklig storlek ”att klara allt” effektbehov.
Jag skrev att varvtalstyrning ibland kan orsaka (generera) störningar (EMC-problem). Det är ett känt problem, speciellt om man kompletterar en befintlig elmotor med frekvensomriktare. Är frekvensomriktaren och elmotor integrerade är problemet oftast mindre.
Det är nödvändigt att ”ta höjd” för att EMC-problem kan finnas vid reservkraftdrift eftersom det är ”livbåten” man förlitar sig på. Det elnät man har vid reservkraftdrift är svagt och kan innehålla apparater som normalt inte är ihopkopplade på samma sätt. En del apparater kan vara känsliga för störningar samtidigt som andra genererar störningar.
Inte ens jag, som har ägnat större delen av mitt yrkesliv åt ”störningsbekämpning” och elkvalité, vill hålla på med felsökning på reservkraftinstallationen i mitt hus i ”ett skarpt läge”. Just nu studerar jag varför en av mina elmätare ”låste sig” och var tvungen att ”återställas” (aldrig hänt förut) när jag kopplade elmätaren till en varvtalsstyrd cirkulationspump. Det kan vara olika orsaker till låsningen men jag utesluter inte att den svischade elektroniken i cirkulationspumpen har en påverkan.
Vid en reservkraftdrift i mitt hus så kommer den varvtalsstyrda cirkulationspumpen att sitta på samma enfasnät (se mitt inlägg #58) som kommunikationsutrustning, belysning och varvtalsstyrd kyl/frys och möjligtvis något mer som tillkommer. Jag kommer att ”ta höjd” för att hålla en hög driftsäkerhet på den känsliga ”livbåten” (reservdriften) genom att titta både på EMC- relaterade frågor och annat redan nu.
Det man inte kan själv tar man hjälp av sin installatör.
Det uppmanar jag alla som har intresse/behov av reservkraft i sitt hem/bostad att göra.
Någon som har läst om solstormars effekt på det moderna samhället? Och då i synnerhet våra elsystem. Det har ju faktiskt släkt ner samhällen några gånger.
Drabbas vi av en riktigt kraftig solstorm så kommer nog inte din elektronik att överleva heller. Du får nog förvara allt i ett strålningsskyddat rum i källaren. Inklusive solpanelerna.
Hej Skärgårdsbyggare
När det gäller solstormar, i husets elinstallation och anslutna apparater, så innebär det större bekymmer desto mer ”hi tech” man är. Det är en elektromagnetisk våg som liknar den vid kärnvapensprängning (elektromagnetisk puls, EMP) men kan bli betydligt kraftigare och omfatta hela jorden.
Solstormen ger en inducerad ström (likström) i våra kraftledningar, störst i de stora som går genom landet, men beroende på solstormens styrka även i andra ledningssystem (elektriskt ledande) t.ex. de till och i våra hus, även vatten och avlopp i metall. Dessutom kan solstormen direkt påverka elektronik på t.ex. kretskort i apparater.
Har man vedeldning, självcirkulation och manuell shunt klarar den sig troligen, men varje ”uppgradering” i tekniknivå mot el och elektronik innebär större risker.
Sveriges radio P3 hade 27 nov 2020, ett, 57 min långt, radioprogram om solstormar, som fortfarande kan avlyssnas eller laddas ned. https://sverigesradio.se/avsnitt/1626403
För den intresserade finns även en ”källförteckning: EP38” (bl.a. 12 artiklar) som kan hämtas här. https://sverigesradio.se/artikel/7608026
Även om min varvtalsstyrda värmepump står i källaren och jag har armerat betongbjälklag så är den nog inte tillräckligt skyddad. Jag skrev att jag ”tar höjd” för att klara mycket men inte mot en solstorm av den kaliber som kan komma.
Går du igenom materialet i länkarna så tror jag det är nog så bra, som det jag (och kanske andra), kan tillföra på den här tråden.
Redigerat:
Hej
Jag saknar att fler berättat hur de tänkt sig klara ett elavbrott?
Tänker ni skaffa;
1. En trefasig dieselgenerator som klarar hela husets normalbehov i en vecka?
2. En enfasig bensingenerator, liknande min ”Elanvändning Plan B” (se mitt inlägg #58)?
3. Elbil med ”vehicle-to-load-funktion” (V2L)
4. Solceller + batteri
5. Något annat?
6. Inget alls?
Funderar ni, så bör ni nog göra upp en ”el budget”. Vad behöver jag driva vid strömavbrott och hur mycket effekt använder jag då, och hur mycket elenergi behöver jag för en vecka (bränslebehov).
När jag började göra min ”el budget” fick jag ny inblick i bl.a. bränsleåtgång och bränsleförvaring.
Det är nog sent att börja fundera eller köpa generator, när strömavbrottet kommit.
För den som är intresserad av att skriva, och beräkna, hittade jag en test, från Finland, augusti 2007, av 2 kW-enfasgeneratorer med bl.a. mätdata om elkvalité och bränsleåtgång.
https://rakennusmaailma.fi/testit2-...01.1070016532.1568359025-987931779.1568359025
Jag har berättat hur jag tänkt.
Hur tänker ni göra?
Jag saknar att fler berättat hur de tänkt sig klara ett elavbrott?
Tänker ni skaffa;
1. En trefasig dieselgenerator som klarar hela husets normalbehov i en vecka?
2. En enfasig bensingenerator, liknande min ”Elanvändning Plan B” (se mitt inlägg #58)?
3. Elbil med ”vehicle-to-load-funktion” (V2L)
4. Solceller + batteri
5. Något annat?
6. Inget alls?
Funderar ni, så bör ni nog göra upp en ”el budget”. Vad behöver jag driva vid strömavbrott och hur mycket effekt använder jag då, och hur mycket elenergi behöver jag för en vecka (bränslebehov).
När jag började göra min ”el budget” fick jag ny inblick i bl.a. bränsleåtgång och bränsleförvaring.
Det är nog sent att börja fundera eller köpa generator, när strömavbrottet kommit.
För den som är intresserad av att skriva, och beräkna, hittade jag en test, från Finland, augusti 2007, av 2 kW-enfasgeneratorer med bl.a. mätdata om elkvalité och bränsleåtgång.
https://rakennusmaailma.fi/testit2-...01.1070016532.1568359025-987931779.1568359025
Jag har berättat hur jag tänkt.
Hur tänker ni göra?
Jag har kamin och ved, så räknar med att klara värmen i huset utan att vattenledningar fryser sönder under första veckan ( har fjärrvärme normalt ).
"Power bank" med solceller kan duga för att ladda telefonen och platta ( om dessa apparater nu fungerar). Dessa kan även laddas i bilen, så länge bränslet i tanken räcker.
Radio och lampa med vev för att ladda gör det möjligt att höra nyheter och för att få lite ledljus.
Redan laddade ficklampor eller med extra batterier räcker någon vecka också om man är lite försiktig med användandet.
Trangiakök med rödsprit underlättar matlagning. Vatten får hämtas, i värsta fall från sjö eller smält snö.
Problem kommer det att bli efter några dagar med maten i kyl och frys. Underlättar om det är svalt eller kallt utomhus.
Så sammanfattat : förutom ovanstående blir det alternativ 6.
"Power bank" med solceller kan duga för att ladda telefonen och platta ( om dessa apparater nu fungerar). Dessa kan även laddas i bilen, så länge bränslet i tanken räcker.
Radio och lampa med vev för att ladda gör det möjligt att höra nyheter och för att få lite ledljus.
Redan laddade ficklampor eller med extra batterier räcker någon vecka också om man är lite försiktig med användandet.
Trangiakök med rödsprit underlättar matlagning. Vatten får hämtas, i värsta fall från sjö eller smält snö.
Problem kommer det att bli efter några dagar med maten i kyl och frys. Underlättar om det är svalt eller kallt utomhus.
Så sammanfattat : förutom ovanstående blir det alternativ 6.
Jag tänker göra som när vi hade strömavbrott i 11 dagar efter Gudruns framfart. Delvis flytta ut i husvagnen som står på gården året om. Delvis elda i vedspis o kamin o eventuellt plocka fram fotogenvärmaren. Fotogenlamporna hänger redan på rad i förrådet. Stearinljus finns i massor och torrförrådet är välfyllt. Vatten blir största problemet eftersom vi inte har någon handpump till brunnen men det löser väl sej med elverket. Dunkar finns att hämta i och en 20 liters är ständigt fylld. Eftersom vi plockade bort nästan alla dörrar vid renovering så får vi väl spika igen öppningen mot källartrappan så vi behåller värmen på övervåningen och inte får upp kylan därifrån. Jag tror jag fick med allt. Kan tillägga att vi tyckte att strömavbrottet inte bara var av ondo, vi umgicks mer, spelade kort o spel o pratade. Precis som förr innan tv och nätet tog över våra liv.M Martin Lundmark skrev:Hej
Jag saknar att fler berättat hur de tänkt sig klara ett elavbrott?
Tänker ni skaffa;
1. En trefasig dieselgenerator som klarar hela husets normalbehov i en vecka?
2. En enfasig bensingenerator, liknande min ”Elanvändning Plan B” (se mitt inlägg #58)?
3. Elbil med ”vehicle-to-load-funktion” (V2L)
4. Solceller + batteri
5. Något annat?
6. Inget alls?
Funderar ni, så bör ni nog göra upp en ”el budget”. Vad behöver jag driva vid strömavbrott och hur mycket effekt använder jag då, och hur mycket elenergi behöver jag för en vecka (bränslebehov).
När jag började göra min ”el budget” fick jag ny inblick i bl.a. bränsleåtgång och bränsleförvaring.
Det är nog sent att börja fundera eller köpa generator, när strömavbrottet kommit.
För den som är intresserad av att skriva, och beräkna, hittade jag en test, från Finland, augusti 2007, av 2 kW-enfasgeneratorer med bl.a. mätdata om elkvalité och bränsleåtgång.
[länk]
Jag har berättat hur jag tänkt.
Hur tänker ni göra?
Hej,
I nätupplagan av Ny Teknik kan vi idag läsa; ”Sondors budget-elmotorcykel har plats för ett extra batteri” där står vidare; ”Tanken var ursprungligen att det stora hålet i ramen skulle kunna hålla en vanlig väska. Nu kommer man istället erbjuda en hård väska för hålet, alternativt en ombordladdare som gör det möjligt att använda laddnätverk, alternativt ett extra batteri på 3 KWh som agerar räckviddsförlängare. Det rapporterar Electrek.”
https://www.nyteknik.se/fordon/sondors-budget-elmotorcykel-har-plats-for-ett-extra-batteri-7008583
Jag tänker inte först på att vi alla skall skaffa oss en elmotorcykel för att klara strömavbrott, (det får ni naturligtvis göra om det anses lämpligt). Utan snarare det att många av oss som har batterier för elcyklar, elborrmaskiner, elgräsklippare borde se till att det är en tillgång, för tex laddning av mobil, radio, lampor, dator etc. För det behövs en lämplig adapter, tex en ”USB powerbank adapter”.
Ett exempel från två tillverkare;
https://www.dewalt.se/powertools/productdetails/catno/DCB090/
https://www.bosch-professional.com/se/sv/products/gaa-18v-24-1600A00J61
Visa tillverkare har konverter från 4 st 18V batteri för handverktyg, till 110 V 60 Hz för USA marknaden
Ett batteri till en borrmaskin på 18 V 5 Ah innehåller en maximal elenergi på 90 Wh
Ett bilbatteri på 12 V 60 Ah innehåller en maximal elenergi på 720 Wh
Extra batteriet till ”Sondors budget-elmotorcykel” är på 3 KWh, det motsvarar mer än 4 st 60 Ah bilbatterier, den har möjlighet till en laddare men jag har inte sett någon ”USB powerbank adapter” eller en omvandlare till 230 V växelström?
Har någon sett möjligheten att nyttja batteri till en elcykel genom att ansluta t.ex. en ”USB powerbank adapter”?
I nätupplagan av Ny Teknik kan vi idag läsa; ”Sondors budget-elmotorcykel har plats för ett extra batteri” där står vidare; ”Tanken var ursprungligen att det stora hålet i ramen skulle kunna hålla en vanlig väska. Nu kommer man istället erbjuda en hård väska för hålet, alternativt en ombordladdare som gör det möjligt att använda laddnätverk, alternativt ett extra batteri på 3 KWh som agerar räckviddsförlängare. Det rapporterar Electrek.”
https://www.nyteknik.se/fordon/sondors-budget-elmotorcykel-har-plats-for-ett-extra-batteri-7008583
Jag tänker inte först på att vi alla skall skaffa oss en elmotorcykel för att klara strömavbrott, (det får ni naturligtvis göra om det anses lämpligt). Utan snarare det att många av oss som har batterier för elcyklar, elborrmaskiner, elgräsklippare borde se till att det är en tillgång, för tex laddning av mobil, radio, lampor, dator etc. För det behövs en lämplig adapter, tex en ”USB powerbank adapter”.
Ett exempel från två tillverkare;
https://www.dewalt.se/powertools/productdetails/catno/DCB090/
https://www.bosch-professional.com/se/sv/products/gaa-18v-24-1600A00J61
Visa tillverkare har konverter från 4 st 18V batteri för handverktyg, till 110 V 60 Hz för USA marknaden
Ett batteri till en borrmaskin på 18 V 5 Ah innehåller en maximal elenergi på 90 Wh
Ett bilbatteri på 12 V 60 Ah innehåller en maximal elenergi på 720 Wh
Extra batteriet till ”Sondors budget-elmotorcykel” är på 3 KWh, det motsvarar mer än 4 st 60 Ah bilbatterier, den har möjlighet till en laddare men jag har inte sett någon ”USB powerbank adapter” eller en omvandlare till 230 V växelström?
Har någon sett möjligheten att nyttja batteri till en elcykel genom att ansluta t.ex. en ”USB powerbank adapter”?
Läste artikeln om Sondors elmotorcykel. En enda sprint håller batteriet, jag hoppas de tänkt på en vettig låslösning. Sedan väger batteriet 24.5 kg så det är inget som gemene hipster bär med sig till latten. I övrigt en vettig motorcykel som ligger i en intressant prisklass. Toppfart och räckvidd helt ok och priset är lågt. Dock hade jag hellre sett att man satsat på passagerarplats och packlösningar inklusive släpkärra i stället för en fräck design.
Man kan ju hoppas på att det kommer en trike som kan köras på B-körkort och som innehåller lasturymme. Samma idé som vanliga elcyklar fast i ett kraftigare utförande.
I Sverige är ju marknaden begränsad men jag tycker det är ett bra initiativ.
Man kan ju hoppas på att det kommer en trike som kan köras på B-körkort och som innehåller lasturymme. Samma idé som vanliga elcyklar fast i ett kraftigare utförande.
I Sverige är ju marknaden begränsad men jag tycker det är ett bra initiativ.
Hej AndersA Anders_Nilsson skrev:
Du skriver; ”Sedan väger batteriet 24.5 kg så det är inget som gemene hipster bär med sig till latten”
Om batteriet väger 24.5 kg så är det i vikt ungefär som ett ”Elverk Honda EU 22 i (24 kg) och ger ungefär den elenergin det tar elverket två timmar att generera. Batteriet driver teoretiskt min frysbox i drygt 12 dygn, i praktiken minst en vecka.
Eftersom jag i denna tråd skriver om elsystem, och möjligheterna med batteriet vid strömavbrott, upp till en vecka, då tror jag nog att frysboxen och kylskåpet är viktigare än; ”latten".
Hur klarar du dig en vecka? Din din kyl/frys?
Fler och fler utrustningar blir batteridrivna då är det väl bra om vi kunde nyttja batterierna vid strömavbrott, eller hur?
Redigerat:
Min kommentar om vikten var ur ett stöldskydsperspektiv. De flesta bär inte med sig ett sådant batteri in i butiken.M Martin Lundmark skrev:Hej Anders
Du skriver; ”Sedan väger batteriet 24.5 kg så det är inget som gemene hipster bär med sig till latten”
Om batteriet väger 24.5 kg så är det i vikt ungefär som ett ”Elverk Honda EU 22 i (24 kg) och ger ungefär den elenergin det tar elverket två timmar att generera. Batteriet driver teoretiskt min frysbox i drygt 12 dygn, i praktiken minst en vecka.
Eftersom jag i denna tråd skriver om elsystem, och möjligheterna med batteriet vid strömavbrott, upp till en vecka, då tror jag nog att frysboxen och kylskåpet är viktigare än; ”latten".
Hur klarar du dig en vecka? Din din kyl/frys?
Fler och fler utrustningar blir batteridrivna då är det väl bra om vi kunde nyttja batterierna vid strömavbrott, eller hur?
Elverket fortsätter att gå i mer än två timmar vilket är värdefullt.
Min poäng är att det krävs ett batteri från en Tesla för de flesta att leva konfortabelt i en vecka. Dessutom krävs att värmen ordnas på annat vis.
Jag har kamin men inget 3-fas diesel elverk. Kanske kommer senare. Solceller med batteribackup är en bra lösning men kostar 200-300 tusen kronor även med subvention. Men batterierna subventioneras ju med 50% från årsskiftet så helt klart är det en trevlig lösning, speciellt som jag har stor tomt med fri sikt. Kanske skulle sätta upp en solfarm med celler på marken i ställningar och börja sälja.
Tills vidare är det dock Trangiakök och vedbod som gäller.
Hej AndersA Anders_Nilsson skrev:
Tack för responsen
Du skriver ”Min poäng är att det krävs ett batteri från en Tesla för de flesta att leva konfortabelt i en vecka. Dessutom krävs att värmen ordnas på annat vis.”
Det är problematiken för oss alla, en och var, att klara allvarliga samhällsstörningar, och då speciellt gällande elbehovet, jag tar upp i denna tråd.
Det kan ta åratal, att se över sin elinstallation och sitt elbehov och göra åtgärder. En del har redan börjat arbeta åt rätt håll andra har inte ens funderat.
Jag har i inlägg #58 visat hur jag har börjat beräkna elanvändning vid ”Plan B” (en veckas strömavbrott), arbetet pågår och jag anser att jag, om jag kan lösa det som återstår, kan leva komfortabelt” vid ett strömavbrott upp till en vecka.
Har man ”andra krav” eller andra lösningar så har jag här, i denna tråd, bjudit in till ett utbyte av råd och erfarenheter så att vi får ner antalet som ”blir rådvilla” om strömförsörjningen sviktar, där vi bor, kortare eller längre tid.
Köper man en elbil med ”vehicle-to-load-funktion” (V2L) så kan elbilens batterier fungera som extra reservkraftkälla vid strömavbrott. Se mitt inlägg #88 "Att använda elbil som reservelverk"
Ny teknik skriver ”Provkörning: Volkswagen ID.4 – ”Den här bilen de flesta familjer vill ha” https://www.nyteknik.se/premium/pro...-har-bilen-de-flesta-familjer-vill-ha-7008431
Skulle den bilen komma i en ”vehicle-to-load-funktion (V2L)”, så innebär dess batteri på 77 kWh att jag kan driva min teknik (Elanvändning Plan B, #58) med ett elbehov på ca 157 W i en vecka och då utnyttja ca 35 % av bilens fulladdade kapacitet. Det räcker att bilen är laddad till hälften.
Har man solceller på huset är batterier och/eller en V2L elbil ett bra komplement. Detta eftersom de elavbrott många har drabbats av de senaste veckorna skedde i samband med stora snöfall.