27 740 läst · 390 svar
28k läst
390 svar
EI: Dyrare nätavgift under effekttoppar senast 2027
Allvetare
· Tullinge
· 6 034 inlägg
Allvetare
· Tullinge
· 6 034 inlägg
Framförallt då man fick betalt för det. Även om man byggde nytt. Men el fanns det i överflöd. (det var innan mp förstörde) Visserligen vart det en omröstning om kärnkraften. Där gissar jag att mp eller deras företrädare var med och påverkade. Redan som barn begrep jag att elen inte räcker till.pacman42 skrev:
Så jag frågade nån miljöivrare Självklart skulle elen räcka. Kul att man redan som liten skit kunde tänka... Tänk om vore lika klok idag😋
Hej BananskalareBananskalare skrev:Framförallt då man fick betalt för det. Även om man byggde nytt. Men el fanns det i överflöd. (det var innan mp förstörde) Visserligen vart det en omröstning om kärnkraften. Där gissar jag att mp eller deras företrädare var med och påverkade. Redan som barn begrep jag att elen inte räcker till.
Så jag frågade nån miljöivrare Självklart skulle elen räcka. Kul att man redan som liten skit kunde tänka... Tänk om vore lika klok idag😋
Det är nog främst avregleringen, som kom 1996, som har ”slimmat” elproduktionen och den tidigare reservkapaciteten vi hade. Det ligger ju i själva iden med avregleringen. Sedan har även klimat frågorna påverkat valet av elproduktionskällor.
Målet med avregleringen är att brytpunkten mellan tillgång och efterfrågan skall sätta elpriset. Eftersom elenergi till motsats från andra varor bara i begränsad volym kan lagras (och ofta till ett högt pris) så uppstår ibland effektbrist.
Meningen med avregleringen är då att elpriset skall stiga och efterfrågan sjunka.
Ett ökande elpris inbjuder till att mera elproduktion tillkommer (det som förväntad ske nu) men det är ingen ”Quick fix” att få igång nya elproduktionskällor eller kraftdistribution. Räkna med 4-6 år som snabbast.
Det tar längre tid eller t.o.m. uteblir om många protesterar och förhindrar att det byggs elproduktion eller kraftledningar där vi bor, arbetar eller tillbringar vår fritid.
Hur löser vi det?
Redigerat:
Allvetare
· Tullinge
· 6 034 inlägg
Det är en svår banan att skala.M Martin Lundmark skrev:Hej Bananskalare
Det är nog främst avregleringen, som kom 1996, som har ”slimmat” elproduktionen och den tidigare reservkapaciteten vi hade. Det ligger ju i själva iden med avregleringen. Sedan har även klimat frågorna påverkat valet av elproduktionskällor.
Målet med avregleringen är att brytpunkten mellan tillgång och efterfrågan skall sätta elpriset. Eftersom elenergi till motsats från andra varor bara i begränsad volym kan lagras (och ofta till ett högt pris) så uppstår ibland effektbrist.
Meningen med avregleringen är då att elpriset skall stiga och efterfrågan sjunka.
Ett ökande elpris inbjuder till att mera elproduktion tillkommer (det som förväntad ske nu) men det är ingen ”Quick fix” att få igång nya elproduktionskällor eller kraftdistribution. Räkna med 4-6 år som snabbast. Det tar längre tid eller t.o.m. uteblir om protesterar att det byggs elproduktion eller kraftledningar där vi bor arbetar eller tillbringar vår fritid.
Hur löser vi det?
Det stora problemet är att politikerna har helt olika syn på lösningen. Dessutom vill de inte se att det finns något problem. Det är dessutom skrämmande tyst från båda hållen om nödvändigheten att bygga ut nätet. effekttariffen är ett tydligt tecken på att något är fel allvarligt fel.
Hur löser vi problemet? Det är en bra fråga.
Få våra ledande politiker att det är inte bara kärnkraften som är problemet. Men det är nog lättare att odla palmer på Nordpolen än få de inse problemet.
Jag tror inte elförbrukningen kommer att minska i framtiden. Kanske den dagen de kommer på ett bättre drivmedel en el.
innan dess kommer vår förbrukning att öka.
Och palmer kommer växa på nordpolen.
Absolut inga problem att klara sig med 11 kW. Problemet är att om du tänker använda dina 11 kW en timme i månaden eller fem så försvinner ett antal tusenlappar extra per år när effektavgift införs.D Daniel 109 skrev:
Men vi är inte redo att minska vår elanvändning så mycket att vi tycker priserna är rimliga när produktionen sjunker.M Martin Lundmark skrev:
Vilken elproduktion skulle kunna tillkomma som skulle kunna bli lönsam, om den bara producerar vid de tillfällen då elen är dyr?
Är vi beredda på förändringen av landskapsbilden som blir resultatet av att bygga alla de vindkraftverk som behövs för att förse den gröna omställningen med grön el?
Vem vill köpa CO2 fritt stål producerat med kärnkraft?
Lite förbättringar kan ju faskompensering ge på vissa ledningar. Eller batterilager i transmissionsnätet som kan öka kapaciteten i form av ”virtuella ledningar”. Dvs ledningskapaciteten ökas genom att flytta överföring i tider till tider under dygnet då belastningen på ledningarna är lägre.
Annars är det väl mer förutsägbar produktion på olika platser så överföringsbehovet minskar och inte blir lika slumpartat i olika riktningar en bra lösning.
Gasturbiner är väl lite fult ord och inte heller önskvärt av säkerhetsskäl, men det enda som löser många problem som mer lokal produktion, minskat transmissionsbehov och går snabbt att bygga utan så stora protester då de inte syns lika mycket.
Vätgasturbiner och vätgasekonomi verkar ju vara EU’s framtidstro, men till vilket pris?
Som du är inne på så kan pumpkraftverk och batterier ändå spela en roll för att lösa en del av dessa problem. Men, inte med de priser som batterierna har idag och inte med de placeringar som pumpkraftverk i huvudsak kan ha (och då är frågan hur lönsamma de blir).blackarrow skrev:Men vi är inte redo att minska vår elanvändning så mycket att vi tycker priserna är rimliga när produktionen sjunker.
Vilken elproduktion skulle kunna tillkomma som skulle kunna bli lönsam, om den bara producerar vid de tillfällen då elen är dyr?
Är vi beredda på förändringen av landskapsbilden som blir resultatet av att bygga alla de vindkraftverk som behövs för att förse den gröna omställningen med grön el?
Vem vill köpa CO2 fritt stål producerat med kärnkraft?
Lite förbättringar kan ju faskompensering ge på vissa ledningar. Eller batterilager i transmissionsnätet som kan öka kapaciteten i form av ”virtuella ledningar”. Dvs ledningskapaciteten ökas genom att flytta överföring i tider till tider under dygnet då belastningen på ledningarna är lägre.
Annars är det väl mer förutsägbar produktion på olika platser så överföringsbehovet minskar och inte blir lika slumpartat i olika riktningar en bra lösning.
Gasturbiner är väl lite fult ord och inte heller önskvärt av säkerhetsskäl, men det enda som löser många problem som mer lokal produktion, minskat transmissionsbehov och går snabbt att bygga utan så stora protester då de inte syns lika mycket.
Vätgasturbiner och vätgasekonomi verkar ju vara EU’s framtidstro, men till vilket pris?
Hej blackarrowblackarrow skrev:
Jag tillhör de som blev bekymrade när elmarknaden omreglerades (avreglerades) 1996. Men mina synpunkter drunknade i jublet, att nu så skulle vi t.ex. äntligen få välja vilken elleverantör vi skulle köpa elenergin ifrån, det har även inneburit att vi nu kan sätta upp egna solceller.
Det är för och nackdelar med hur elmarknaden ser ut idag. Jag har tagit skeden ”i vacker hand” och anpassat mig till de nya villkoren.
Det jag skriver att ”brytpunkten mellan tillgång och efterfrågan skall sätta elpriset” är en beskrivning på hur den omreglerade (avreglerade) marknaden fungerar, inte något jag hittat på.
Hur agerade du inför/efter omregleringen 1996?
Pumpkraftverken skalar dålig mot behovet. Dessutom bygger deras lönsamhet på att det är (stor) prisdifferans dag/natt eller hög/låglasttimmar.pacman42 skrev:
Om det inte blåser hjälper de inte till mycket.
Det orimliga förslaget med jättepumpkraftverk mellan Vänern och Vättern ter sig realistiskt i sammanhanget.
Attitudeswe
Husägare
· Partille
· 1 587 inlägg
Attitudeswe
Husägare
- Partille
- 1 587 inlägg
Vad hindrar att man pumpar 24/7 den blåsiga veckan och släpper ut när kärnkraften kör sina ventilprov?blackarrow skrev:
Volymen på vattenmagasinet.
Attitudeswe
Husägare
· Partille
· 1 587 inlägg
Attitudeswe
Husägare
- Partille
- 1 587 inlägg
4 dagar i sträck satsar vattenfall på att kunna pumpa (full effekt)...
Vattenfall räknar med att Juktans pumpkraftverk i nästa tappning får en maxeffekt om cirka 315 MW, medan Blaiksjön kan lagra 30 GWh.
Vattenfall räknar med att Juktans pumpkraftverk i nästa tappning får en maxeffekt om cirka 315 MW, medan Blaiksjön kan lagra 30 GWh.
Det gröna stålets miljövänliga produktionsel spelar nog ingen roll var den kommer ifrån. Vindkraft är ju långt ifrån miljövänlig med tanke på miljöbelastning både under byggnation och under drift. Vingarna släpper ifrån sig mikroplast under drift och vingarna är i dagsläget inte återvinningsbara.blackarrow skrev:Men vi är inte redo att minska vår elanvändning så mycket att vi tycker priserna är rimliga när produktionen sjunker.
Vilken elproduktion skulle kunna tillkomma som skulle kunna bli lönsam, om den bara producerar vid de tillfällen då elen är dyr?
Är vi beredda på förändringen av landskapsbilden som blir resultatet av att bygga alla de vindkraftverk som behövs för att förse den gröna omställningen med grön el?
Vem vill köpa CO2 fritt stål producerat med kärnkraft?
Lite förbättringar kan ju faskompensering ge på vissa ledningar. Eller batterilager i transmissionsnätet som kan öka kapaciteten i form av ”virtuella ledningar”. Dvs ledningskapaciteten ökas genom att flytta överföring i tider till tider under dygnet då belastningen på ledningarna är lägre.
Annars är det väl mer förutsägbar produktion på olika platser så överföringsbehovet minskar och inte blir lika slumpartat i olika riktningar en bra lösning.
Gasturbiner är väl lite fult ord och inte heller önskvärt av säkerhetsskäl, men det enda som löser många problem som mer lokal produktion, minskat transmissionsbehov och går snabbt att bygga utan så stora protester då de inte syns lika mycket.
Vätgasturbiner och vätgasekonomi verkar ju vara EU’s framtidstro, men till vilket pris?
Enligt professorer (vissa) inom elkraft hävdas det att tranmissionsnäten bara är fyllda till ca 80% pga att det saknas balanskraft i södra Sverige.
Där finns ju en del att göra.
Tyvärr lever vi i en tid där paniken inom elförsörjning mer eller mindre tagit över och där icke genomtänkta beslut fattas på vaga grunder eller i fanatisk tro med klimatet som drivande motor.
De empiriska kunskaper som finns från forskning och observationer om klimatet är solens inverkan. Där finns det data sedan 1600- talet.
När det gäller CO2 handlar det om modeller där man försöker se in i framtiden, precis som med aktieanalys eller andra förutsägelser som oftast slår fel.
CO2, vattenånga, metan mfl gaser påverkar klimatet i kombination med ovanstående, men hur mycket? Det skulle jag vilja veta.
Ponera att solen står för 90% av klimatförändringen och CO2 för 10%. Då blir alla dyra satsningar ganska bortkastade?
Lite OT, men en fundering. Och nej jag är inte klmatförnekare. Klimat har vi haft och kommer att ha ett bra tag till.
Jag tillhör den kategori folk som hatar att "tro" att problem löses med en osäker metod, chansning.
Noggrann felsökning, fastställande av orsak och rätt åtgärd borde gälla även på klimat och
miljöområdet.
Kollade för januari och ser en topp på 8,8 kWh, kl. 3-4 på en helgnatt när det var lågt elpris.
Funderade på om verktygsparken kan orsaka någon peak men de flesta används väl ganska korta tider i stöten. Men kanske ändå bör synka så man inte kör en tralltvätt med högtrycken samtidigt man laddar eller gör annat inne. Har man elbil torde det överskugga det mesta.
Om man får effektavgift på natten borde man kanske köra tvätt / disk på dagtid istället. Sen låta elbilen ladda på natten.
Måste man ha bilen snart igen, kommer hem sent och sen iväg på morgonen, överväga snabbladda istället för hemma över natten, kanske lönar sig ladda 50 kWh på Tesla för 3-5 sek än åka på en straffavgift.
Blir snabbt ganska komplext med så många parametrar. Dvs rörligt elpris kontra effektavgift.
Hoppas tibber och liknande inför funktion för flytande gräns på laddning av elbil. T.ex. man sätter ett grund-tak först, men överskrider man taket av andra anledningar så flyttats gränsen dit till nästa månadsskifte då den återställs.
Funderade på om verktygsparken kan orsaka någon peak men de flesta används väl ganska korta tider i stöten. Men kanske ändå bör synka så man inte kör en tralltvätt med högtrycken samtidigt man laddar eller gör annat inne. Har man elbil torde det överskugga det mesta.
Om man får effektavgift på natten borde man kanske köra tvätt / disk på dagtid istället. Sen låta elbilen ladda på natten.
Måste man ha bilen snart igen, kommer hem sent och sen iväg på morgonen, överväga snabbladda istället för hemma över natten, kanske lönar sig ladda 50 kWh på Tesla för 3-5 sek än åka på en straffavgift.
Blir snabbt ganska komplext med så många parametrar. Dvs rörligt elpris kontra effektavgift.
Hoppas tibber och liknande inför funktion för flytande gräns på laddning av elbil. T.ex. man sätter ett grund-tak först, men överskrider man taket av andra anledningar så flyttats gränsen dit till nästa månadsskifte då den återställs.