Jo jag vet att spänningen kan vilja åka iväg på neutralpunkten.
Varierande symmetri på ledningarna ger olika impedans, magnetstormar på solen inducerar spänningar i öst- västlig riktning, åska, statiska laddningar mm mm.
Idealläget torde ändå vara att ingen permanent faktor genererar en hög potential (med bakomliggande effekt) som driver en "förlustström" mot jordtaget.
Varierande symmetri på ledningarna ger olika impedans, magnetstormar på solen inducerar spänningar i öst- västlig riktning, åska, statiska laddningar mm mm.
Idealläget torde ändå vara att ingen permanent faktor genererar en hög potential (med bakomliggande effekt) som driver en "förlustström" mot jordtaget.
Om man skulle låta nollan flyta skulle det funka bra så länge allt är som det ska, äv en om lasten är asymmetrisk. Det finns fall där man gör så. Men om det blir kontakt mellan jord och någon fas sticker spänningen på nollan iväg i förhållande till jord. De andra faserna hamnar 400V från jord. För att undvika det använder man en jordanslutning. För krypströmmar blir det.
obalans finns ju alltid när man har massa enfaslaster och strömmen måste ju komma tillbaka på nåt sätt till källan.
Lika mycket ström som går in i en nod, går ut i en nod.
Lika mycket ström som går in i en nod, går ut i en nod.
Ja, nollan behövs ju om det inte är helt i balans. Jag pratade om jordningen av nollan.
Svarade egentligen på Maghamns inlägg, där jag menade att det är asymmetri i en 400v trafo där många kör på enfaslaster. Som hela artikeln handlade om dvs "elen till ditt hem" (svenska elsystemet)D Daniel 109 skrev:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 811 inlägg
Vad är egentligen en "nolla"? Jag kan lova att det inte är lätt att formulera en beskrivning som jag ens själv begriper... Det kommer mycket mer om nollan och jordning i de senare delarna av artikeln, så vi får se om jag beskrivit det korrekt där 
Ja så är det. Jordtaget gör inte att det går någon ström i jorden (jo lite spill blir det kanske). Det är därför jag skrev att jordtaget inte har något med neutralledarens funktionen att göra, utan jordtaget har med skydd mot elchock att göra. För det syftet hade man lika gärna kunna jorda en fasledare, vad det nu är för skillnad på fasledare och neutralledare sett från transformatorn...M MagHam skrev:
Fantastisk redogörelse och grymt bra att den kunskap som finns blir sammanfattad i lätt läsbar form.
En sak undrar jag, om jordtaget, hur är det konstruerat rent praktiskt? Är det ett spett i marken eller hur ser det ut? Nyfiken
En sak undrar jag, om jordtaget, hur är det konstruerat rent praktiskt? Är det ett spett i marken eller hur ser det ut? Nyfiken
Jordtaget i en transformatorstolpe består (om jag nu minns rätt) av en grov kopparledare på 15-20 mm i diameter, som leds ner i marken till en kopparplåt som är nedgrävd inom tio meter från stolpen, ungefär på 50 - 75 cms djup. Storleken på kopparplåten är ungefär 2 kvm.T tompaah7503 skrev:
Innan man gräver jordtaget så måter man även ut markens impedans vilket göra genom jordborrning och sedan mätning. Har för mig att impedansen inte får överstiga 50 ohm.
Hmm, inser nu att det är över 25 år sedan man jobbade som linjemontör...
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 811 inlägg
Tack för det. Jordtaget kan bestå av ett eller flera spett, påle, plåt eller horisontell lina eller något annat som råkar finnas i jorden t.ex armeringen i betongplattan (kallas fundamentjord).
Vi har en aktuell tråd om jordtag.
https://www.byggahus.se/forum/threads/resistans-i-jordtag.306719
Vi har en aktuell tråd om jordtag.
https://www.byggahus.se/forum/threads/resistans-i-jordtag.306719
Besserwisser
· Västra Götalands
· 10 024 inlägg
Sedan så finns det ju några andra positiva bi-effekter: Även i Norges IT-system så resistansjordar man trafons nollpunkt för att man bla skall kunna mäta en spänning mellan fasledare och sann jord i anläggningen. Det blir exv. enklare att se vilken ledare/säkring i en grupp har fallerat om man kan mäta dem var för sig mot jord, osv. osv.Ja så är det. Jordtaget gör inte att det går någon ström i jorden (jo lite spill blir det kanske). Det är därför jag skrev att jordtaget inte har något med neutralledarens funktionen att göra, utan jordtaget har med skydd mot elchock att göra. För det syftet hade man lika gärna kunna jorda en fasledare, vad det nu är för skillnad på fasledare och neutralledare sett från transformatorn...
Så även om ingen hos kunden kan komma åt att röra "nollan", så finns det ändå en poäng med att ge den en känd potential mot jord (dvs. "noll"
), även om det i IT-system inte har någon direkt funktion för varken drift eller säkerhet. Men jag emotser med spänning definitionen du utlovar senare...
P.S. Även fast vi inte talar om hela nätet, så tycker jag mig se ungefär och grovt en faktor fyra i spänningar mellan de matande näten: 10kV - 40kV - 130kV - 400kV. Är det en slump eller ligger det något djupare bakom?
I det samhälle med villabebyggelse där jag bor hade man (i alla fall historiskt) blanka följelinor med i alla kabelstråk, och man la dessutom ihop dessa för både primär- och sekundärsidan.T tompaah7503 skrev:
Anledningen var att det med den sandjord vi har här är svårt att komma ner i resistans för jordtag i enskilda transformatorhus som försörjer några kvarter.
Om dom ändrat koncept sen jag jobbade på elverket (30 år sen) vet jag inte.
Jag har en fråga som är relaterad som jag undrar om någon kan svara på.
Låt oss säga att jag sätter igång en motor hemma som belastas så att den kommer förbruka 2 kW. Kommer generatorn i matande ände (kärnkraftverk, vindkraftverk eller vattenkraftverk) då att gå motsvarande 2kW "trögare" att dra runt?
Jag antar att det är på detta vis och då kommer följdfrågor som skulle vara intressanta att få svar på! Hur balanseras detta system egentligen, känns som ett väldigt krångligt reglertekniskt system att styra. Vad händer med all den energi som eventuellt produceras men som inte går åt? Måste man bromsa bort den (tills man lyckats sänka uteffekten på kärnreaktorn t.ex), eller vad gör man med den? All elenergi som konsumeras måste ju trots allt produceras i samma ögonblick som den konsumeras, känns som det måste bli släpeffekter åt båda hållen?
Jag inser att det skulle bli en artikel i sin helhet att besvara mina frågor, men det vore väldigt intressant att läsa!
Låt oss säga att jag sätter igång en motor hemma som belastas så att den kommer förbruka 2 kW. Kommer generatorn i matande ände (kärnkraftverk, vindkraftverk eller vattenkraftverk) då att gå motsvarande 2kW "trögare" att dra runt?
Jag antar att det är på detta vis och då kommer följdfrågor som skulle vara intressanta att få svar på! Hur balanseras detta system egentligen, känns som ett väldigt krångligt reglertekniskt system att styra. Vad händer med all den energi som eventuellt produceras men som inte går åt? Måste man bromsa bort den (tills man lyckats sänka uteffekten på kärnreaktorn t.ex), eller vad gör man med den? All elenergi som konsumeras måste ju trots allt produceras i samma ögonblick som den konsumeras, känns som det måste bli släpeffekter åt båda hållen?
Jag inser att det skulle bli en artikel i sin helhet att besvara mina frågor, men det vore väldigt intressant att läsa!
Jag tror att man inte reglerar med kärnkraft, men att man använder vattenkraft till det. Och att i och med den ökande andelen vind och solel blir det mer att reglera och att i framtiden vattenkraften inte längre räcker till som reglerkraft.
Så då har jag en följdfråga. Kan man också reglera på konsumentsida och hur skulle det gå till. Jag tänker t ex på fjärrvärmeverk som kan värma med el när det finns överskott på billig el eller elbilar som laddar mer eller mindre beroende på reglerbehovet, eller vv-beredare i hus som anpassar effekt baserad på reglerbehovet.
Så då har jag en följdfråga. Kan man också reglera på konsumentsida och hur skulle det gå till. Jag tänker t ex på fjärrvärmeverk som kan värma med el när det finns överskott på billig el eller elbilar som laddar mer eller mindre beroende på reglerbehovet, eller vv-beredare i hus som anpassar effekt baserad på reglerbehovet.
Man ser till att generatorn snurrar lagom fort. Då kommer strömmen att balansera effekten. Kraftverken regleras för att hålla rättvarvtal på generatorerna.