Det svenska elsystemet

[Leif i Skåne]

När vi är inne och diskutera nätfrekvensen 50Hz så kan den vara väldigt exakt med elektroniska regulatorer på dieselmotorn, redan på 1980 talet var garantien 1 Sek/månad på frekvensgången. Med derivata funktion inkopplad kunde man ta stora laständrinar utan att frekvensen rubbades från 50,00 Hz

 

[Superrobban]

Vanlig missuppfattning och rätt slarvigt ritat i schemat. Karossen på generatorn ska normalt skyddsjordas, precis som vilken ledande utsatt del som helst. Skyddsledaren mellan karossen och skyddsjordsskenan i ställverket/centralen är alltså inte något som påverkar om det är TN-C el TN-S. Där skyddsledaren är inkopplad i kopplingsutrustningen är det givetvis TN-S, men det kan ju vara rätt långt ut i systemet.

Men jag inser ju att det är lätt att låta sig luras om man ritar på det där sättet.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ja det stämmer, schemat var väldigt slarvigt ritat.
Men förstorar Ni bilden syns en liten prick på de ledare som är sammankopplade.

Det är endast karossen på generatorn som är skyddsjordad.

Nu är just detta ställverk där generatorn är ansluten i TN-C utförande enligt skiss nedan. Men de blåmarkerade sträckorna är ju de svåra vad de ska benämnas med.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[Daniel 109]

När vi är inne och diskutera nätfrekvensen 50Hz så kan den vara väldigt exakt med elektroniska regulatorer på dieselmotorn, redan på 1980 talet var garantien 1 Sek/månad på frekvensgången. Med derivata funktion inkopplad kunde man ta stora laständrinar utan att frekvensen rubbades från 50,00 Hz

Det stämmer inte. Frekvensen varierar lite hela tiden. Frekvensen är definitivt inte stabil ner till hundradels Hz. Nu 22:39:11 var frekvensen tex 50,06Hz. Det är frekvensavvikrlsen som används som reglerparameter. Men det stämmmer att avvikelsen på längre sikt är liten. De kör nämligen ifatt om man sackat efter. Så antalet svängningar per månad är väldigt exakt.

 

[GK100]

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ja det stämmer, schemat var väldigt slarvigt ritat.
Men förstorar Ni bilden syns en liten prick på de ledare som är sammankopplade.

Det är endast karossen på generatorn som är skyddsjordad.

Nu är just detta ställverk där generatorn är ansluten i TN-C utförande enligt skiss nedan. Men de blåmarkerade sträckorna är ju de svåra vad de ska benämnas med.

[bild]
[bild]

Vad ser du för konstigt med att neutral- nollpunkt ansluts med motsvarande ledare fram nästa del som kan vara av olika beskaffenhet beroende på vad man vill åstadkomma där? Har du tagit upp det med leverantören dvs texten på tejpen och hur det var menat?

 

[iMikael Lundgren]

Det finns ett känt fall från England för rätt många år sedan
Det var uppgifter från England som lockade analytikerna att studera elkurvorna. Det finns exempel från landskamper i fotboll England - Tyskland, som avgjorts med straffar, där elförbrukningen gått upp tydligt före matchen, i halvlek, efter full tid, efter förlängningen och efter straffarna.

– "Put the kettle on"-kollektivt beteende i England. Man sätter på vattenkokaren för att göra te. Något liknande har vi inte i Sverige. Kalle Anka på julafton är kanske det närmaste vi kommer.

I det Engelska fallet avgjordes matchen på straffar och elproducenterna stod redo.
När matchen var avgjord tog det c:a 30 sek. för 12 miljoner engelska husmödrar att sätta på te-kokaren på 2000W en effektökning på 24 GW ( 24000000000 W) vilket är ungefär Sveriges förbrukning.

Vilken tur att gubbarna drack kall öl!!!

 

[iMikael Lundgren]

Tack @Bo.Siltberg !!!

 

[MagHam]

Det är endast karossen på generatorn som är skyddsjordad.

Rätt på det löstagbara gallret dessutom. Hmmm.

 

[Leif i Skåne]

Det stämmer inte. Frekvensen varierar lite hela tiden. Frekvensen är definitivt inte stabil ner till hundradels Hz. Nu 22:39:11 var frekvensen tex 50,06Hz. Det är frekvensavvikrlsen som används som reglerparameter. Men det stämmmer att avvikelsen på längre sikt är liten. De kör nämligen ifatt om man sackat efter. Så antalet svängningar per månad är väldigt exakt.

Du refererar till riksnätet som kan variera +/- 0,2 Hz över dygnet men oftast är det mindre.
Över åren har man mer och bättre statistik hur nätet uppträder, och kan ligga lite före väntade laständringar, men en ny faktor har kommit in genom vindkraftverk det finns ingen statistik på hur det kommer att blåsa och därmed hur Harsprånget eller vem som kontrollerar frekvensen för tillfället i Norden bör regelera.

När det gäller ett modernt diesel-elverk håller det själv frekvensen och med elektroniska PID-regulatorer är frekvensen exakt 50,00 Hz även med stora laständringar. Det enda problemet är när verket går med liten last och gå till full last, då minskar frekvensen under någon sekund tills turbon hunnit varva upp och motorn tar lasten. Regulatorn kompenserar då med 50,2 Hz under någon minut tills man kört ifatt tiden så en klocka som går på nätfrekvensen alltid går rätt på sekunden.

Riksnäten går mot atomur och har bättre än 1sec på 10 år

 

[Daniel 109]

Jag trodde det var det nordiska nätet vi pratade om. Miss av mig i så fall.

 

[MagHam]

En sak vi i inte diskuterat är användning av högspänd likström i stam- och regionnät.
Det är ju inget den normale slutkonsumenten stöter på, men någon kanske undrar varför man ser två eller fyra ledare (jord borträknad) eller hur strömmen kommer till Gotland. Eller hur man sammankopplar ej synkroniserade nät.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Högspänd_likström

 

[siggebo]

Låt oss säga att jag sätter igång en motor hemma som belastas så att den kommer förbruka 2 kW. Kommer generatorn i matande ände (kärnkraftverk, vindkraftverk eller vattenkraftverk) då att gå motsvarande 2kW "trögare" att dra runt?

I fallet med att en så liten last startas så kommer förändringen inte tas upp av något enskilt kraftverk utan det blir i princip distribuerat på samtlig roterande massa i systemet. Det fenomenet, alltså trögheten, gör att man kan hålla frekvensen hyfsat även med ganska enkla reglersystem, typ telefoner mellan kontrollrummen.

 

[Daniel 109]

Nej, man reglerar inte frekvensen manuellt.

 

[martin43]

När det gäller ett modernt diesel-elverk håller det själv frekvensen och med elektroniska PID-regulatorer är frekvensen exakt 50,00 Hz även med stora laständringar. Det enda problemet är när verket går med liten last och gå till full last, då minskar frekvensen under någon sekund tills turbon hunnit varva upp och motorn tar lasten. Regulatorn kompenserar då med 50,2 Hz under någon minut tills man kört ifatt tiden så en klocka som går på nätfrekvensen alltid går rätt på sekunden.

Vad för elverk? Moderna elverk använder omriktare och "går alltid rätt" men spänningen varierar i transienterna.

 

[GK100]

Leif menar nog verk i klassen > 100 kVA med konventionell synkrongenerator och där de reglertekniska framstegen främst ligger i dieselns elektroniska varvtalsregulator.

 

[Fredrik Sjödin]

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ja det stämmer, schemat var väldigt slarvigt ritat.
Men förstorar Ni bilden syns en liten prick på de ledare som är sammankopplade.

Det är endast karossen på generatorn som är skyddsjordad.

Nu är just detta ställverk där generatorn är ansluten i TN-C utförande enligt skiss nedan. Men de blåmarkerade sträckorna är ju de svåra vad de ska benämnas med.

[bild]
[bild]

Som sagt. Jag tycker ”Bradleyledare” ( Bradleys conductor ) är ett bra namn tills vidare. Fortsättning följer.