GK100 GK100 skrev:
I det fallet är det 400 V.
Kablar för 3-fas 289 A måste ta sin plats och vikt.
 
A Avemo skrev:
Det är väl inte speciellt ofta som en frekvensomriktare överlappar en YD-start i användningsområde? Visst kan frekvensomriktaren göra YD-startens jobb att minska strömspiken vid start. Den kan till och med göra det bättre än YD-starten. Men vanligen är det ju för att man behöver reglera varvtalet som man använder en frekvensomriktare. Kan en YD-start göra jobbet behövs ingen frekvensomriktare. Behöver varvtalet regleras duger inte en YD-start.

Sedan tror jag att reglerna skärpts angående när man får använda YD-start. Det användes ofta på hydraulhissar för kanske 15 år sedan. Men det får man inte göra längre. Nu är det mjukstart som gäller.
Nej det är sällan som de i praktiken överlappar. Precis som du säger.

Mitt inlägg var ett var på Henrik Huslöses påstående att alla stjärn-delta starter borde ersättas med frekvensomformare. Också när man inte behöver förändra frekvensen.
 
spikplanka spikplanka skrev:
Kablar för 3-fas 289 A måste ta sin plats och vikt.
Om det utförs som två parallella kablar på en kabelstege kan de vara av ganska klent tvärsnitt.

Jag har varit inblandad i ett par projekt med 100kA. I de fallen kortvariga laster i form av avsiktliga kortslutningar. Då underlättar vattenkylning.
 
  • Gilla
GK100
  • Laddar…
spikplanka spikplanka skrev:
Kablar för 3-fas 289 A måste ta sin plats och vikt.
Om vi tar just det fallet är märkströmmen 360 A och kabelförbandet till motorn är 2//AKKJ 3x240+72. Så inte speciellt otympligt men givetvis helt bortom horisonten för vad vi brukar ha i trådarna här.

Kuriöst är det från tiden där den sk paragraf 21 började användas vid dimensionering i rena fall. Den är inte så långt från vad som används nu så kablarna ligger med avstånd på stegarna och inte packat som de brukade göra tidigare. Säkrat 400 A per drift.
 
  • Gilla
HenrikHuslöse
  • Laddar…
H HenrikHuslöse skrev:
Om det utförs som två parallella kablar på en kabelstege kan de vara av ganska klent tvärsnitt.

Jag har varit inblandad i ett par projekt med 100kA. I de fallen kortvariga laster i form av avsiktliga kortslutningar. Då underlättar vattenkylning.
Låter som ett högströmslabb. Stor skillnad om du har blanka kopparskenor eller isolerade kablar. Kan du utveckla hur vattenkylningen kan hjälpa?
 
T Thomas_Blekinge skrev:
Låter som ett högströmslabb. Stor skillnad om du har blanka kopparskenor eller isolerade kablar. Kan du utveckla hur vattenkylningen kan hjälpa?
Vattenkylda ledare har flera gånger högre förmåga att leda bort värme än luftkylda. Kör man enstaka pulser med långa pauser mellan hinner luftkylda svalna mellan dem. Kör man tätare hinner ledarna inte svalna och då är vattenkylningen nödvändig.
 
H HenrikHuslöse skrev:
Vattenkylda ledare har flera gånger högre förmåga att leda bort värme
Hur anordnar man så att vattnet inte kortsluter upplägget?
Om en pol har vattenkylning och även en pol till. Om värmen skall dumpas på ett gemensamt ställe så gäller det att överföra värme utan konduktivitet.
 
spikplanka spikplanka skrev:
Hur anordnar man så att vattnet inte kortsluter upplägget?
Om en pol har vattenkylning och även en pol till. Om värmen skall dumpas på ett gemensamt ställe så gäller det att överföra värme utan konduktivitet.
Det gäller att ha rätt typ av vatten. Transistor"ventiler" i omriktastationerna för högspänd likström är vattenkylda och där pratar vi om flera hundra kilovolt.
 
  • Gilla
HenrikHuslöse
  • Laddar…
T Thomas_Blekinge skrev:
Det gäller att ha rätt typ av vatten.
Så vatten som är avmineralsierat och avjoniserat med hög renhet?
 
spikplanka spikplanka skrev:
Så vatten som är avmineralsierat och avjoniserat med hög renhet?
Stämmer bra.
 
spikplanka spikplanka skrev:
Så vatten som är avmineralsierat och avjoniserat med hög renhet?
Ja, och bra isolationssavstånd genom vattnet med till exempel slangar i lämpligt isolermaterial. Metoderna har använts länge. Alla stora generatorer i till exempel kärnkraftverken har vattenkylning trots att spänningen är många kilovolt.
 
Var har de vattenkylning? Är det inte vätgas som används i generatorerna?
 
D Daniel 109 skrev:
Var har de vattenkylning? Är det inte vätgas som används i generatorerna?
I statorlindningen, även på vätgaskylda generatorer. Vätgasen kyler framförallt rotorn.
 
  • Gilla
spikplanka
  • Laddar…
Där är det ju isolerade kylkanaler det handlar om.
 
Om man vill överföra värme från en vätska till en annan utan galvanisk kontakt. Finns det något fast material som kan användas som mellanlägg som föredras?
För krafthalvlederare monterade på kylflänsar finns ett grått material man placerar som mellanlägg som leder värmen men inte elektriciteten.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.