Undra hur långt det är mellan deformation av koppar och smält punkt.
Jag tillverkade nämligen en primärlufts spridning av koppar rör dock deformerades dessa kraftigt när det brann som bäst så det var bara att kasta rören efter en eldning.
Testet med sot i en eldfast behållare skall jag testa vid tillfälle.
Jag tillverkade nämligen en primärlufts spridning av koppar rör dock deformerades dessa kraftigt när det brann som bäst så det var bara att kasta rören efter en eldning.
Testet med sot i en eldfast behållare skall jag testa vid tillfälle.
Kolla in film 4/5 samma panna men i 4.an har dom visst satt in bromstegel i bakre delen av förbränningskammaren.
Kan tillägga att min panna är uppbyggd i--- eldkammare liknande den i filmen lågorna kommer ner vidare ut mot sotluckan (som är isolerad med en eldfast sten o.plåt ) vänder där ,--också mera sekundärluft tillsätts in i vad man kanske kan kalla ebk (bild i tidigare skiss).
Någon som vet hur stor effekt dessa pannor ger? ser ut att vara rejäla grejer "machin" kallades visst en panna.
Kan tillägga att min panna är uppbyggd i--- eldkammare liknande den i filmen lågorna kommer ner vidare ut mot sotluckan (som är isolerad med en eldfast sten o.plåt ) vänder där ,--också mera sekundärluft tillsätts in i vad man kanske kan kalla ebk (bild i tidigare skiss).
Någon som vet hur stor effekt dessa pannor ger? ser ut att vara rejäla grejer "machin" kallades visst en panna.
Kalciums smältpunkt 839°C, frågan är om kalciumkarbonat har samma smältpunkt? den är ju rätt enkel att få tag på i varje fall.
Här är en för dig kricken,
http://www.youtube.com/watch?v=UsV-uEwg7_Q
Här är en för dig kricken,
http://www.youtube.com/watch?v=UsV-uEwg7_Q
Redigerat:
Gillar kommentaren i slutet...wodda skrev:
Ladda ner Combi heat videon och tittade på den ---där har man gjort överförbrännings panna till under/omvänd teknik man har skapat en förbränningskammare EFTER eldstaden ,det var så jag tänkte mig att den sista skissen skulle visa med mera drag får man in mera sekundärluft till efterbrännkammaren .
Ingen vattenmantel i eldstaden kanske lite väl mycket keramik att värma,men å
andra sidan när temperaturen är uppnådd håller den sig stabilare.
Om man tänker sig smedens ässja där blåser man in luft i kolet för att höja temperaturen, i en överförbränningspanna är det draget i primär sen uppstår problemet med att kunna tillföra sekundärluften i lagom mängd.
Det borde kunna ske med en ejektor-- när draget ökar "suger" det med sig mera sekundärluft till förbränningskammaren
Ingen vattenmantel i eldstaden kanske lite väl mycket keramik att värma,men å
andra sidan när temperaturen är uppnådd håller den sig stabilare.
Om man tänker sig smedens ässja där blåser man in luft i kolet för att höja temperaturen, i en överförbränningspanna är det draget i primär sen uppstår problemet med att kunna tillföra sekundärluften i lagom mängd.
Det borde kunna ske med en ejektor-- när draget ökar "suger" det med sig mera sekundärluft till förbränningskammaren
Redigerat:
Skulle vara intressant att veta vilken förbränningstyp som är effektivast under optimala förhållanden.
Omvändförbränning/underförbränning/överförbränning.
Det jag menar är att någon av dessa måste ju fördelar över den andra.
Idagens läge är det ju svårt att jämnföra dessa olika förbrännings typer iom att en panna med omvändförbränning är i regel mycket mer utvecklad än en med underförbränning eller överförbränning, konvektions ytor osv har ju utvecklas rätt mycket så om man bort ser från dessa saker skulle det vara intressant att se om den ena tekniken förbränner veden bättre än den andra.
Omvändförbränning/underförbränning/överförbränning.
Det jag menar är att någon av dessa måste ju fördelar över den andra.
Idagens läge är det ju svårt att jämnföra dessa olika förbrännings typer iom att en panna med omvändförbränning är i regel mycket mer utvecklad än en med underförbränning eller överförbränning, konvektions ytor osv har ju utvecklas rätt mycket så om man bort ser från dessa saker skulle det vara intressant att se om den ena tekniken förbränner veden bättre än den andra.
Överförbränningen har väl den nackdelen att man s.a.s. kväver elden något med askan som bildas?
I de andra sätten får man med sig askan upp i tuberna? mera/mindre beroende på hur konstruktionen ser ut.
Ett sätt vore att ha så lågt rökgasflöde att askan inte orkar dras med.
I de andra sätten får man med sig askan upp i tuberna? mera/mindre beroende på hur konstruktionen ser ut.
Ett sätt vore att ha så lågt rökgasflöde att askan inte orkar dras med.
Tänk att en sådan simpel sak som en liten plåt bit kan göra så stor skillnad.
Jag fick för några veckor sedan en plåt bit för att testa i min panna denna plåt skall stå ovanför sekundärluft intaget och mot tuberna.
Fram tills idag har det inte lyckats bra antingen har plåten ramlat ner eller så har det börjat ryka in genom sekundärluften.
Men idag så ställde jag den på ett annat sätt och viola så funkar det skit bra.
Gas hastigheten sjönk under sekundärluften.
Sekundärluften skapar nu en väldigt turbulens ovanför/i elden så att rökgaserna slutförbränns mycket effektivare.
Väldigt vad mörk blå färg lågorna antar när temperaturen är den rätta och flödet sjunker.
Har dock inte vägt någon ved utan det är enbart genom okulär besiktning jag drar mina slutsatser.
Kan dock inte riktigt förstå hur detta fenomen kan uppstå kan det kanske vara att rökgasvägen delvis förlängs och att elden/röken tvingas i större utsträckning fram mot vedinkast luckan där även sekundärluften är placerad.
Måste utföra noggrannare tester med denna gjutjärns plåt i monterad roligt att se en förändring/förbättring iaf.
Man får ju hoppas att det ibland även kan vara de enkla sakerna som bidrar till en bättre förbränning inte bara sådana jobbiga/dyra saker som att klä hela eldstaden med keramik eller att bygga slutförbrännings zoner o.s.v.
Jag fick för några veckor sedan en plåt bit för att testa i min panna denna plåt skall stå ovanför sekundärluft intaget och mot tuberna.
Fram tills idag har det inte lyckats bra antingen har plåten ramlat ner eller så har det börjat ryka in genom sekundärluften.
Men idag så ställde jag den på ett annat sätt och viola så funkar det skit bra.
Gas hastigheten sjönk under sekundärluften.
Sekundärluften skapar nu en väldigt turbulens ovanför/i elden så att rökgaserna slutförbränns mycket effektivare.
Väldigt vad mörk blå färg lågorna antar när temperaturen är den rätta och flödet sjunker.
Har dock inte vägt någon ved utan det är enbart genom okulär besiktning jag drar mina slutsatser.
Kan dock inte riktigt förstå hur detta fenomen kan uppstå kan det kanske vara att rökgasvägen delvis förlängs och att elden/röken tvingas i större utsträckning fram mot vedinkast luckan där även sekundärluften är placerad.
Måste utföra noggrannare tester med denna gjutjärns plåt i monterad roligt att se en förändring/förbättring iaf.
Man får ju hoppas att det ibland även kan vara de enkla sakerna som bidrar till en bättre förbränning inte bara sådana jobbiga/dyra saker som att klä hela eldstaden med keramik eller att bygga slutförbrännings zoner o.s.v.
Redigerat:
Troligtvis att rökgasvägen delvis förlängs och att elden/röken tvingas i större utsträckning fram mot vedinkast luckan där även sekundärluften är placerad.
Försök med att strypa primärluften mera efter att du fått igång glödbädden ,
om sekundärluften nu "styrs"in mot glödbädden får man en kraftig virvel som kan underhålla glöden samt blanda och förbränna gaserna.
Med tillräckligt drag bör det fungera dvs.man har sekundär öppen mera än primär.
Problemet med att få blandningen av luft/rökgaser att fungera är många gånger att luften inte tar den väg man tror-- den tar alltid närmaste väg om man inte inte styr eller mekaniskt påverkar dess strömnings väg.
Försök med att strypa primärluften mera efter att du fått igång glödbädden ,
om sekundärluften nu "styrs"in mot glödbädden får man en kraftig virvel som kan underhålla glöden samt blanda och förbränna gaserna.
Med tillräckligt drag bör det fungera dvs.man har sekundär öppen mera än primär.
Problemet med att få blandningen av luft/rökgaser att fungera är många gånger att luften inte tar den väg man tror-- den tar alltid närmaste väg om man inte inte styr eller mekaniskt påverkar dess strömnings väg.
Det där med att minska primär när glöden väl har kommit upp i rätt temp har jag testat förut.
Nackdelen med det är att det blir mera passning av pannan för man måste ju justera allt eftersom att veden brinner annars är det lätt att glöden tappar i temp och sekundärluften börjar att kyla eldstaden.
Med dåliga resultat som följd med tjärbildning och mycket sot i tuberna/skorsten.
Nackdelen med det är att det blir mera passning av pannan för man måste ju justera allt eftersom att veden brinner annars är det lätt att glöden tappar i temp och sekundärluften börjar att kyla eldstaden.
Med dåliga resultat som följd med tjärbildning och mycket sot i tuberna/skorsten.
Svårt att ekssagt säga men över 85 närmare90% .
Pannan är dock betydligt effektivare +lättare att få igång blålåga efter alla ändringar
från orginalutförande (ett roster med en massa små hål i) tidigare var det svårt att hålla igång lågan hela tiden temperaturen sjönk man fick liksom inte till en låga som fortsatte tills all ved var slut.
Som pannan ser ut idag tror jag den knappast kan göras effektivare.
Den enda återstående åtgärden är att göra rökgaskanalen längre och på så sätt ta tillvara mera energi ur rökgaserna.
Pannan är dock betydligt effektivare +lättare att få igång blålåga efter alla ändringar
från orginalutförande (ett roster med en massa små hål i) tidigare var det svårt att hålla igång lågan hela tiden temperaturen sjönk man fick liksom inte till en låga som fortsatte tills all ved var slut.
Som pannan ser ut idag tror jag den knappast kan göras effektivare.
Den enda återstående åtgärden är att göra rökgaskanalen längre och på så sätt ta tillvara mera energi ur rökgaserna.
Även jag har funderat på en extra värmeväxlare (rök/vatten) efter pannan iom att det enklaste sättet för mig att uppnå rätt temp i pannan är med ökat drag och därmed högre rgt° så är det den enklaste lösningen för att få bättre verkningsgrad.
Dock finns det rätt mycket saker kvar att testa gällande förbränningen och innan jag lägger energi på en värmeväxlare så vill jag ha förbränningen så bra som möjligt.
Dock finns det rätt mycket saker kvar att testa gällande förbränningen och innan jag lägger energi på en värmeväxlare så vill jag ha förbränningen så bra som möjligt.
Verkar som om vi håller på att komma ifrån ämnet optimal förbränning,
om jag förstår dig rätt så är du på god väg att öka effekten i din panna.
I mitt fall så gjorde jag det samma på bekostnad av ökad rgt ,men så insåg jag att
rgt kommer att öka hela tiden effekten ökar --mera drag =högre effekt osv.högre rgt.
Eftersom konstruktionen är omvänd fb. ökade askan in / upp i tuberna mera, hela tiden draget ökade i pannan, så allt slutade med en kompromiss.
I en överfb torde resultatet bli det samma ,huvudsaken är att fb blir så bra som möjligt i den egna pannan med de förutsättningar man har, varje anläggning skiljer sig i utförande, skorsten mm.
om jag förstår dig rätt så är du på god väg att öka effekten i din panna.
I mitt fall så gjorde jag det samma på bekostnad av ökad rgt ,men så insåg jag att
rgt kommer att öka hela tiden effekten ökar --mera drag =högre effekt osv.högre rgt.
Eftersom konstruktionen är omvänd fb. ökade askan in / upp i tuberna mera, hela tiden draget ökade i pannan, så allt slutade med en kompromiss.
I en överfb torde resultatet bli det samma ,huvudsaken är att fb blir så bra som möjligt i den egna pannan med de förutsättningar man har, varje anläggning skiljer sig i utförande, skorsten mm.
Kommer just från pannrummet !!
rgt200
laddar 96c
panna 90c
blandar 80c
termostat ställd 85c
bottentemp 35cm upp 60c
pump myson cp53 läge 2 (1400l/tim =23l/min)
ca.1/10 del av ved kammaren kvar (allt glöder/brinner)
stypning mellan blandventil(esbe) 3/4 2varv stängd
Så ser det ut just nu-- eldar med blandat björk/asp utetorkad fukt? 20+%
Glömde låga ==blå inslag av gult/vitt
rgt200
laddar 96c
panna 90c
blandar 80c
termostat ställd 85c
bottentemp 35cm upp 60c
pump myson cp53 läge 2 (1400l/tim =23l/min)
ca.1/10 del av ved kammaren kvar (allt glöder/brinner)
stypning mellan blandventil(esbe) 3/4 2varv stängd
Så ser det ut just nu-- eldar med blandat björk/asp utetorkad fukt? 20+%
Glömde låga ==blå inslag av gult/vitt
Redigerat: