Hej,
Har senaste dagarna börjat undersöka en del för att eventuellt byta värmesystem eftersom vårt nuvarande värmesystem har några år på nacken. Ska försöka beskriva så mycket som möjligt så att det blir enklare att hjälpa till.
Boende
Vi har värme genom:
Vår totala förbrukning (uppvärmning + hushållsel) per år ligger på ca 23.000 kWh.
Har idag en villa på ca 190 kvm, som är byggt 1984. Det är 1.5 plan utan källare.
I villan bor 2 vuxna och 2 barn.
Vi försöker ligga på ca 21 grader, men pendlar lite mellan 19.5 till 22.5 grader.
På det kallare halvåret stänger vi igen till 2 rum som kanske är på ca 30kvm, så där kör vi endast med värme från radiatorer och det är kanske 17-18 grader där.
Bor i Östergötland.
Vad vi kollat på
Har varit i kontakt med några installatörer av värmepumpar. Enligt dem är luft-luftvärmepumpen i princip redan "trasig" och bör bytas ut. Men jag förstår ju samtidigt att de försöker sälja på mig nya system.
Det som vi kollat på är bergvärme, luft-vattenvärmepump. Där verkar folk som skriver i detta forum ha olika åsikt om vilket pris som gäller. De verkar vara snarlika i sin förbrukning (bergvärme aningen bättre?), men vissa hävdar att luft-vatten är billigare att installera än bergvärme och vissa andra hävdar tvärtom.
Som jag ser det har vi följande alternativ
Sammanfattning
Så frågan är ju vad som är mest lönsamt om man jämför förbrukning mot installationskostnad över tid. Tanken är att vi kommer bo här ganska länge.
Har senaste dagarna börjat undersöka en del för att eventuellt byta värmesystem eftersom vårt nuvarande värmesystem har några år på nacken. Ska försöka beskriva så mycket som möjligt så att det blir enklare att hjälpa till.
Boende
Vi har värme genom:
- en luft-luftvärmepump från 2004.
- en elpanna från 2004, som är kopplade till ett vattenburet system med radiatorer.
Vår totala förbrukning (uppvärmning + hushållsel) per år ligger på ca 23.000 kWh.
Har idag en villa på ca 190 kvm, som är byggt 1984. Det är 1.5 plan utan källare.
I villan bor 2 vuxna och 2 barn.
Vi försöker ligga på ca 21 grader, men pendlar lite mellan 19.5 till 22.5 grader.
På det kallare halvåret stänger vi igen till 2 rum som kanske är på ca 30kvm, så där kör vi endast med värme från radiatorer och det är kanske 17-18 grader där.
Bor i Östergötland.
Vad vi kollat på
Har varit i kontakt med några installatörer av värmepumpar. Enligt dem är luft-luftvärmepumpen i princip redan "trasig" och bör bytas ut. Men jag förstår ju samtidigt att de försöker sälja på mig nya system.
Det som vi kollat på är bergvärme, luft-vattenvärmepump. Där verkar folk som skriver i detta forum ha olika åsikt om vilket pris som gäller. De verkar vara snarlika i sin förbrukning (bergvärme aningen bättre?), men vissa hävdar att luft-vatten är billigare att installera än bergvärme och vissa andra hävdar tvärtom.
Som jag ser det har vi följande alternativ
- Byta till bergvärme
+ Låg förbrukning
+ Kan köra kyla med låg förbrukning på sommaren
- Hög installationskostnad. Får man ens tillbaka pengarna över tid innan man måste byta pump igen?
- Byta till luft-vattenvärmepump
Samma + och - som för bergvärme. Men kan man köra kyla på sommaren?
- Köra vidare på nuvarande värmesystem till det går sönder? Och då byta till något annat värmesystem eller att köra på luft-luftvärmepump och elpanna sen igen.
+ Gratis just nu att göra vidare. Om man byter till detta även senare, så TROR jag att installationskostnaden är lägre än de övriga alternativen också?
- Hög förbrukning.
- För att spara el stänger vi dörr till groventré och tvättstuga.
- Man känner att det drar lite kallt när man sitter nära fönster (eftersom vi försöker köra det mesta genom luft-luftvärmepumpen är radiatorerna ganska kalla)
- Panik att fixa nytt värmesystem om pumpen eller elpannan går sönder under vintern.
- Luft-luftvärmepumpen låter ganska mycket och sitter i hallen som är nära alla sovrum. Jag upplever att den just nu låter ännu mer än vanligt eftersom den är gammal. Den har just nu ett "knackigt" ljud ibland.
Sammanfattning
Så frågan är ju vad som är mest lönsamt om man jämför förbrukning mot installationskostnad över tid. Tanken är att vi kommer bo här ganska länge.
Redigerat:
Vill tillägga att 2004 är inget år att prata om när det gäller Elpannan. Min panna är från 95 och enda jag gjort för två år sen var att byta ut en kontaktor för 800kr. Har vänner som har elpanna från 60-70talet som fortfarande tuffar. Sen är det ju väldigt oekonomiskt men ville poängtera att chansen att pannan från 2004 bara lägger av tvärt är inte stor.
Så du kan med stor sannorlikhet vänta tills du känner dig mer säker utan att du stå med ett sönderfryst hem. Men desto snabbare du gör bytet desto snabbare får du ju en besparing.
Så du kan med stor sannorlikhet vänta tills du känner dig mer säker utan att du stå med ett sönderfryst hem. Men desto snabbare du gör bytet desto snabbare får du ju en besparing.
Precis, en elpanna kan hålla både 30 och 40 år så risken att ni står helt utan värme är minimal. Om man utgår från 23 MWh/år och drar bort hushålls-el, som normalt antas vara ca 5 MWh/år, så blir uppvärmning netto 18 MWh/år. Då blir frågan om hur mycket nuvarande luftluftvärmepump sparar. Om den ger gott om värme fortfarande kan energibesparingen vara ca 10-12 MWh/år om man jämför med Energimyndighetens tester. Det betyder en energiförbrukning brutto värme med enbart el-panna på ca 28-30 MWh/år vilket är ganska högt men inte omöjligt. Utifrån detta kan man sedan dimensionera bergvärmepump eller luftvattenvärmepump och räkna på energibesparingen.
Om man antar energibehovet för värme till 28,5 MWh/år och installerar en 8 kW bergvärmepump, t.ex. NIBE F1245-8, så blir netto energibehov värme ca 7,7 MWh/år och årsvärmefaktor 3,8, dvs energibesparing ca 20,8 MWh/år. Om man installerar en luftvattenvärmepump som t.ex. NIBE F2030-9, så blir netto energibehov värme ca 8,9 MWh/år och årsvärmefaktor 3,3, dvs energibesparing 19,6 MWh/år. Modellen F2030 har dock utgått och ersatts av den modernare och varvtalsstyrda F2120.
En viktig sak att reda ut först när man funderar på värmepump är vilken framledningstemperatur som behövs i värmesystemet från pannan när det är som allra kallast på året, DVUT. Dimensionerande vinterutetemperatur är t.ex. -17 grader för Linköping. Behövs det mycket hög temperatur fungerar det bra med elpanna men inte med värmepump. Då kan man behöva byta till större och tjockare radiatorer och byta vissa rör i värmesystemet.
En viktig sak att reda ut först när man funderar på värmepump är vilken framledningstemperatur som behövs i värmesystemet från pannan när det är som allra kallast på året, DVUT. Dimensionerande vinterutetemperatur är t.ex. -17 grader för Linköping. Behövs det mycket hög temperatur fungerar det bra med elpanna men inte med värmepump. Då kan man behöva byta till större och tjockare radiatorer och byta vissa rör i värmesystemet.
Kanske överdrev lite med elpannan. Är medveten om att det snarare är luft-luftvärmepumpen som jag bör oroa mig om.Krokben skrev:Vill tillägga att 2004 är inget år att prata om när det gäller Elpannan. Min panna är från 95 och enda jag gjort för två år sen var att byta ut en kontaktor för 800kr. Har vänner som har elpanna från 60-70talet som fortfarande tuffar. Sen är det ju väldigt oekonomiskt men ville poängtera att chansen att pannan från 2004 bara lägger av tvärt är inte stor.
Så du kan med stor sannorlikhet vänta tills du känner dig mer säker utan att du stå med ett sönderfryst hem. Men desto snabbare du gör bytet desto snabbare får du ju en besparing.
Om den går sönder kanske det tar några veckor/månader innan man fått in någon ny pump som håller nere kostnaderna...
J Josth skrev:Precis, en elpanna kan hålla både 30 och 40 år så risken att ni står helt utan värme är minimal. Om man utgår från 23 MWh/år och drar bort hushålls-el, som normalt antas vara ca 5 MWh/år, så blir uppvärmning netto 18 MWh/år. Då blir frågan om hur mycket nuvarande luftluftvärmepump sparar. Om den ger gott om värme fortfarande kan energibesparingen vara ca 10-12 MWh/år om man jämför med Energimyndighetens tester. Det betyder en energiförbrukning brutto värme med enbart el-panna på ca 28-30 MWh/år vilket är ganska högt men inte omöjligt. Utifrån detta kan man sedan dimensionera bergvärmepump eller luftvattenvärmepump och räkna på energibesparingen.
Om man utgår från dina beräkningar på t.ex. bergvärme och jämför det med att köra elpanna + nuvarande luft-luft så blir besparingen alltså 10 MWh/år (nuvarande uppvärmning på 18 MWh/år minus bergvärme på 8 MWh/år) .J Josth skrev:Om man antar energibehovet för värme till 28,5 MWh/år och installerar en 8 kW bergvärmepump, t.ex. NIBE F1245-8, så blir netto energibehov värme ca 7,7 MWh/år och årsvärmefaktor 3,8, dvs energibesparing ca 20,8 MWh/år. Om man installerar en luftvattenvärmepump som t.ex. NIBE F2030-9, så blir netto energibehov värme ca 8,9 MWh/år och årsvärmefaktor 3,3, dvs energibesparing 19,6 MWh/år. Modellen F2030 har dock utgått och ersatts av den modernare och varvtalsstyrda F2120.
Om man räknar med 1,50 kr/kWh blir det 15.000 kr om året i besparing på bergvärme.
Om man räknar med att installationen av bergvärme går på 120.000 kr tar det alltså 8 år innan det blivit lönsamt. Om man räknar med att luft-luftvärmepumpen pajar inom närmaste åren så blir återbetalningstiden 7 år (om man räknar att installationen + pump kostar 20.000 ).
Räknar jag rätt då? För då tycker jag att det verkar ganska lönsamt i längden att byta till bergvärme eller luft-vatten istället för den nuvarande lösningen jag har.
Hur vet jag om det behövs mycket hög temperatur och om jag behöver byta till större radiatorer?J Josth skrev:En viktig sak att reda ut först när man funderar på värmepump är vilken framledningstemperatur som behövs i värmesystemet från pannan när det är som allra kallast på året, DVUT. Dimensionerande vinterutetemperatur är t.ex. -17 grader för Linköping. Behövs det mycket hög temperatur fungerar det bra med elpanna men inte med värmepump. Då kan man behöva byta till större och tjockare radiatorer och byta vissa rör i värmesystemet.
Var ligger kåken, Skanör eller Överkalix?
Finns det någon lämpligt ställe att borra ett bergvärmehål?
Finns det något lämpligt ställe för utedelen till en luft/vattenvärmepump?
Finns det någon lämpligt ställe att borra ett bergvärmehål?
Finns det något lämpligt ställe för utedelen till en luft/vattenvärmepump?
Du vet det enklast genom att veta hur varmt vatten du behöver i radiatorerna när det är som kallast. Behöver du skicka ut 60-80 grader så är det inte optimalt för värmepump. Behövet du mellan 40-50 så är bra för värmepump. Värmepumpar är effektivare när de behöver arbeta med låga temperaturer och klarar oftast av max 65 grader (tänker nibe f2120).
Bor i Östergötland.Fotografen skrev:
Vet inte om det finns lämpligt ställe för att borra. Men ska komma installatörer och kolla framöver.
Vi har luftpump idag med utedel. Så jag tänker mig att den kan sitta på samma ställe (entré ut mot gata) .
Okej, då får jag hålla koll på det när det blir mycket kallare. För den temperaturen vet jag inte just nu.Krokben skrev:Du vet det enklast genom att veta hur varmt vatten du behöver i radiatorerna när det är som kallast. Behöver du skicka ut 60-80 grader så är det inte optimalt för värmepump. Behövet du mellan 40-50 så är bra för värmepump. Värmepumpar är effektivare när de behöver arbeta med låga temperaturer och klarar oftast av max 65 grader (tänker nibe f2120).
Har inte den befintliga elpannan någon form av temperaturstyrning utifrån en värmekurva? I så fall kan man se hur den är inställd och därifrån dra någon slutsats om hur varmt vatten som eventuellt behövs när det är som kallast ute.
Eventuellt går det att få en uppfattning om framledningstemperaturen genom att titta på inställningarna för elpannan. Om den är rätt inställd och man avläser kurva och förskjutning kan man extrapolera fram en uppskattning av temperaturen. Bäst är naturligtvis att avläsa framledningstempen vid olika utetemperaturer och helst mitt i en köldknäpp. Eftersom pannan är från 2004 bör det finnas en del finesser. Märke/modell?
Bergvärme kostar nog åtminstone runt 150 tkr tror jag. Beror på hur stor kapacitet och hur långt ner till fast berg m.m. Man får ta in ett par olika offerter. Det är en mycket långsiktig investering och blir återbetalningstiden inom 10 år är det godkänt.
Bergvärme kostar nog åtminstone runt 150 tkr tror jag. Beror på hur stor kapacitet och hur långt ner till fast berg m.m. Man får ta in ett par olika offerter. Det är en mycket långsiktig investering och blir återbetalningstiden inom 10 år är det godkänt.
Osäker på hur man ser det på vår. Vredet är bortplockat där det står Programval.useless skrev:
Bifogar en bild på kurvor för Programval. Just nu är det 40 grader till radiatorer och enligt SMHI är det 2 grader utomhus nu. Så med denna information antar jag att programvalet är på D? Och alltså är temp 70 grader vid -20 grader utomhus.
Det är en CTC Drabant.J Josth skrev:Eventuellt går det att få en uppfattning om framledningstemperaturen genom att titta på inställningarna för elpannan. Om den är rätt inställd och man avläser kurva och förskjutning kan man extrapolera fram en uppskattning av temperaturen. Bäst är naturligtvis att avläsa framledningstempen vid olika utetemperaturer och helst mitt i en köldknäpp. Eftersom pannan är från 2004 bör det finnas en del finesser. Märke/modell?
Bergvärme kostar nog åtminstone runt 150 tkr tror jag. Beror på hur stor kapacitet och hur långt ner till fast berg m.m. Man får ta in ett par olika offerter. Det är en mycket långsiktig investering och blir återbetalningstiden inom 10 år är det godkänt.
Yes, får se vad offerterna hamnar på... Om man behöver byta ut radiatorer etc lär det bli en lite högre kostnad!