Bråk om rymdsten på privat mark

[Claes Sörmland]

Här, tror jag, finns båda i samma fil:

[länk]

Fantastiskt!

Jag läste hovrättens domskäl och texten är rätt omfattande, jag kan inte klistra in ett kort sammanfattande stycke här för den som inte orkar läsa det hela. Men i grund och botten så ser domstolen meteoriten som vilken annan sten som helst och därmed är den en del av jord och följaktligen enligt 1 kap. 1 § jordabalken en del av fastigheten - den är fast egendom. D v s domstolen följer den enklaste lagtolkningen i brist på en särskild reglering av just meteoriter.

Domstolen avvisar ett antal mer perifera argument som t ex att det skulle gynna vetenskapen att meteoriter betraktades som lös egendom så att det blev funna. Detta är något för lagstiftaren att överväga och inte domstol menar man. Man avvisar också att avgränsningen mellan lös och fast egendom skulle vara beroende av meteoritens storlek, utseende eller material; det skulle vara leda till tillämpningsproblem av lagen.

Tf. hovrättsassessorn Bruno Velander är skiljaktig men delar meningen att meteoriten är fast egendom. Det finns dock enligt Velanders mening en inom allemansrätten sedvanerätt för upphittarna att genom besittningstagande förvärva meteoriten eftersom att enstaka andra stenar (av litet värde) kan tas med stöd av allemansrätten utan straffansvar och meteoritens värde först uppstår när den hittas. En jämförelse med fynd av bärnsten görs. Detta resonemang har alltså avvisats av domstolen.

(Sen finns det frågan om att det finns ett avtal mellan företaget som äger marken och de två meteoritletarna att få behålla meteoroten men det lyckas de inte föra i bevis.)

 

[Claes Sörmland]

OK, hur kom tingsrätten till en annan slutsats då? Ja tingsrätten menar att meteoriten inte skall betraktas som fast egendom. Varför? Jo de menar att meteoriten inte är "jord" såsom det åsyftas i 1 kap. 1 § jordabalken där fastighet definieras. Deras skäl är:

1. Meteoriten består av metallen järn vilket inte faller under benämningen jord. (Angörande betydelse ska dock inte fästas vid de ämnen som meteoriten består av.)
2. Järn som kommer i kontakt med jord ska inte nödvändigtvis omedelbart anses vara en del av jord.
3. Meteoriten hade ingen varaktig förening med jorden under de fyra veckor den funnits på jordytan.
4. Meteoriten saknar anknytning till jorden.
5. Meteoriten har inget realiserbart värde för fastigheten, den har enbart ett realiserbart värde om den skiljs från fastigheten.
6. Meteoriten landade av en slump på fastigheten i närtid och kommer sannolikt att avlägsnas från den.

Sen tillkommer ännu ett steg i tingsrättens resonemang om att meteoriten som inte är fast egendom och därmed inte tillhör markägaren och man finner det rimligt att upphittaren blir ägare av den.

 

[merbanan]

Hovrättens domskäl känns mer juridiskt underbyggda.

Min personliga åsikt är nog att en meteorit som landat på marken för 10 minuter sen inte bör anses vara del av jord. Men en 10000år gammal meteorit definitivt är del av jord. Men att exakt härleda när man går från icke del av jord till del av jord kan jag inte.

Det skulle nog vara bäst för alla om det blir statens egendom oavsett ålder och sammansättning.

 

[Alexander HB]

Man avvisar också att avgränsningen mellan lös och fast egendom skulle vara beroende av meteoritens storlek, utseende eller material; det skulle vara leda till tillämpningsproblem av lagen.

Här är jag inte överens. HRs dom är inte särskilt lättolkad här, tycker jag. För mig verkar hela resonemanget bygga på just att meteoriten är av ett material som redan förekommer i naturen, och det faktum att meteoriten med tiden kommer påverkas av de omgivande elementen och mer och mer bli ett med sin omgivning. Argumentet kring en sten som rullar ner på grannens tomt och därmed tillfaller grannen är även det inte särskilt användbart. Har denna fråga någonsin varit relevant?

Om meteoriten var gjord av kryptonit då? Hade det varit fritt fram att plocka med sig den? Det är ju här det blir farsartat, då de tvingas försöka tolka in en kanske helt oförutsedd situation på befintlig lagstiftning (vilket givetvis inte är HRs fel, då de inte har mycket annat att göra).

Sen stycket om att fast egendom som skilljts från fast egendom är att betrakta som lös egendom, tills dess att den ev. förenas med fast egendom igen...det hade rimligen gått att omformulera på ett bättre sätt, för just nu begriper iaf inte jag någonting av vad de försöker säga.

Edit: Om vi utgår ifrån att markägarens "problem" handlar om att meteoriten är värdefull, så är ju frågan om huruvida allemansrätten innefattar plockandet av tryffel också relevant. Jag letade lite, men lyckades inte hitta något rättsfall där denna fråga avgjorts (vilket är konstigt, då det borde vara ett ständigt återkommande problem)

 

[Claes Sörmland]

Här är jag inte överens. HRs dom är inte särskilt lättolkad här, tycker jag. För mig verkar hela resonemanget bygga på just att meteoriten är av ett material som redan förekommer i naturen, och det faktum att meteoriten med tiden kommer påverkas av de omgivande elementen och mer och mer bli ett med sin omgivning. Argumentet kring en sten som rullar ner på grannens tomt och därmed tillfaller grannen är även det inte särskilt användbart. Har denna fråga någonsin varit relevant?

Det är ju en värderingsfråga. Som naturvetare har jag svårt att se meteoriten som något väsensskilt från annan sten, den har bara en lite mindre vanliga geologisk historia. Och hovrätten tycks se det på just det sättet.

Om meteoriten var gjord av kryptonit då? Hade det varit fritt fram att plocka med sig den? Det är ju här det blir farsartat, då de tvingas försöka tolka in en kanske helt oförutsedd situation på befintlig lagstiftning (vilket givetvis inte är HRs fel, då de inte har mycket annat att göra).

Detta är ett kontrafaktisk resonemang som du för. Det finns inga övernaturliga ämnen som påhittade kryptonit på det sättet som kan falla ned från rymden och därmed så behöver rätten inte fundera i de banorna. Det kan aldrig bli aktuellt i rättstillämpningen.

I det här fallet är det ostridigt att meteoriten huvudsakligen är bestående av järn och det är ett vanligt förekommande ämne på jordytan. Därmed behöver hovrätten inte ens överväga vad som skulle vara situationen om meteoriten bestod av ett ovanligt eller t o m icke förekommande ämne på jordytan.

Rätten menar att det ligger nära till hands att se den nedslagna meteoriten som en del av jordytan och således som fast egendom. Det är ju här man skiljer sig från tingsrätten i sin bedömning och detta är nyckelbedömningen i domskälen som jag uppfattar det.

Sen stycket om att fast egendom som skilljts från fast egendom är att betrakta som lös egendom, tills dess att den ev. förenas med fast egendom igen...det hade rimligen gått att omformulera på ett bättre sätt, för just nu begriper iaf inte jag någonting av vad de försöker säga.

Vilket stycke är detta? Jag förstår inte vilket du menar och har t o m sökt på "skilj" i dokumentet men får bara träffar i tingsrättens dom.

Edit: Om vi utgår ifrån att markägarens "problem" handlar om att meteoriten är värdefull, så är ju frågan om huruvida allemansrätten innefattar plockandet av tryffel också relevant. Jag letade lite, men lyckades inte hitta något rättsfall där denna fråga avgjorts (vilket är konstigt, då det borde vara ett ständigt återkommande problem)

Att gräva upp tryffel brukar inte betraktas som ingående i allemansrätten. Men som du säger, ingen har nog försökt och hamnat i tinget för det.

 

[Staffan-N]

Här är jag inte överens. HRs dom är inte särskilt lättolkad här, tycker jag. För mig verkar hela resonemanget bygga på just att meteoriten är av ett material som redan förekommer i naturen, och det faktum att meteoriten med tiden kommer påverkas av de omgivande elementen och mer och mer bli ett med sin omgivning. Argumentet kring en sten som rullar ner på grannens tomt och därmed tillfaller grannen är även det inte särskilt användbart. Har denna fråga någonsin varit relevant?

Om meteoriten var gjord av kryptonit då? Hade det varit fritt fram att plocka med sig den? Det är ju här det blir farsartat, då de tvingas försöka tolka in en kanske helt oförutsedd situation på befintlig lagstiftning (vilket givetvis inte är HRs fel, då de inte har mycket annat att göra).

Sen stycket om att fast egendom som skilljts från fast egendom är att betrakta som lös egendom, tills dess att den ev. förenas med fast egendom igen...det hade rimligen gått att omformulera på ett bättre sätt, för just nu begriper iaf inte jag någonting av vad de försöker säga.

Edit: Om vi utgår ifrån att markägarens "problem" handlar om att meteoriten är värdefull, så är ju frågan om huruvida allemansrätten innefattar plockandet av tryffel också relevant. Jag letade lite, men lyckades inte hitta något rättsfall där denna fråga avgjorts (vilket är konstigt, då det borde vara ett ständigt återkommande problem)

Metalliskt järn i naturen kommer nästan uteslutande från meteoriter. Så gissningsvis är kryptonit även jord.
Men i det fallet kommer det bistra män i svarta kostymer och solglasögon och tar hand om stenen innan det hinner gå till tingsrätten.

 

[FC_Bygg]

Hovrättens domskäl känns mer juridiskt underbyggda.

Min personliga åsikt är nog att en meteorit som landat på marken för 10 minuter sen inte bör anses vara del av jord. Men en 10000år gammal meteorit definitivt är del av jord. Men att exakt härleda när man går från icke del av jord till del av jord kan jag inte.

Det skulle nog vara bäst för alla om det blir statens egendom oavsett ålder och sammansättning.

Enligt min mening är tidsaspekten ointressant. Vem ska ”bestämma” inom vilken tidsrymd ska gälla för att det ska anses vara del av jord. 10min, 10år, 100år eller 1000år

 

[Claes Sörmland]

Enligt min mening är tidsaspekten ointressant. Vem ska ”bestämma” inom vilken tidsrymd ska gälla för att det ska anses vara del av jord. 10min, 10år, 100år eller 1000år

Du har bra rättsintuition, den sammanfaller med hovrättens bedömning av rättsläget (min fetstil):

"Även sten, grus och annat som ligger lätt åtkomligt på jordytan är normalt att betrakta som del av fast egendom – oavsett om egendomen hamnat där nyligen eller för viss tid sedan. Fast egendom som på grund av naturkrafter förflyttas från en fastighet till en annan torde också under normala förhållanden framgent anses tillhöriga den sistnämnda fastigheten, som t.ex. i fråga om en sten som genom skred rullar från en fastighet till en annan."

 

[Dilato]

Sen stycket om att fast egendom som skilljts från fast egendom är att betrakta som lös egendom, tills dess att den ev. förenas med fast egendom igen...det hade rimligen gått att omformulera på ett bättre sätt, för just nu begriper iaf inte jag någonting av vad de försöker säga.

Gruset från en fastighet (grustaget) är fast egendom.

Det grävs upp och säljs, läggs på lastbilens flak, transporteras till köparen och läggs i en hög= lös egendom.

Sprids på köparens grusgång och läggs i köparens husgrund/dränering = blir åter fast egendom.

 

[FGLIN]

Var det inte så att godsägaren skulle donera stenen till en utställning, eller minns jag fel?

Nej, det tror jag inte. Han har i varje fall varit helt emot att forskarna skulle få tillgång tll meteoriten trots att det är vissa typer av undersökningar som behöver göras på en så färsk meteorit som möjligt. Även om upphittarna skulle gå till HD och vinna kan möjligheterna att göra denna del av de vetenskapliga undersökningarna redan vara fördärvade.
Bättre hade väl varit att göra en förlikningsöverenskommelse där upphittarna och markägaren delat på meteoriten så hade juristerna inte behövt tjäna multum på detta i varje fall, men merkägaren är visst extremt emot ingrepp i meteoriten vilket gravt minskar möjligheterna även till övriga vetenskapliga undersökningar.

 

[FGLIN]

Varför det?

Sen är det väl ingen som förespråkar någon absolut äganderätt. Det är två medelålders jeppar från Stockholm med en rymdstenshobby som har åkt ut i spenaten och plockat meteoriten från annans mark.

Kunde de inte bara ha agerat som folk, haft äventyret att hitta stenen, njutit av allemansrätten och tagit en selfie på den in situ och postat på sitt nördforum/vad de nu använder? Kanske kontaktat markägaren.

Markägaren kunde ju letat rätt på stenen själv, man det är han väl för fin för. Att den blivit liggande och rostat hade det väl inte varit någon mening med.

 

[FGLIN]

Här är jag inte överens. HRs dom är inte särskilt lättolkad här, tycker jag. För mig verkar hela resonemanget bygga på just att meteoriten är av ett material som redan förekommer i naturen, och det faktum att meteoriten med tiden kommer påverkas av de omgivande elementen och mer och mer bli ett med sin omgivning. Argumentet kring en sten som rullar ner på grannens tomt och därmed tillfaller grannen är även det inte särskilt användbart. Har denna fråga någonsin varit relevant?

Om meteoriten var gjord av kryptonit då? Hade det varit fritt fram att plocka med sig den? Det är ju här det blir farsartat, då de tvingas försöka tolka in en kanske helt oförutsedd situation på befintlig lagstiftning (vilket givetvis inte är HRs fel, då de inte har mycket annat att göra).

Sen stycket om att fast egendom som skilljts från fast egendom är att betrakta som lös egendom, tills dess att den ev. förenas med fast egendom igen...det hade rimligen gått att omformulera på ett bättre sätt, för just nu begriper iaf inte jag någonting av vad de försöker säga.

Edit: Om vi utgår ifrån att markägarens "problem" handlar om att meteoriten är värdefull, så är ju frågan om huruvida allemansrätten innefattar plockandet av tryffel också relevant. Jag letade lite, men lyckades inte hitta något rättsfall där denna fråga avgjorts (vilket är konstigt, då det borde vara ett ständigt återkommande problem)

Hovrättsassesor Velander, som verkar vara en rättskaffens man, har en ganska utförlig och vältalig argumentering för att värdet inte ska tillmätas alltför stor betydelse och att det heller inte tillmäts det i flera andra fall. Att meteoriter blir liggande ute i markerna för att de flesta markägare inte har intresset, tiden eller kunskaperna för att hitta dem gagnar ingen.

 

[Claes Sörmland]

Markägaren kunde ju letat rätt på stenen själv, man det är han väl för fin för. Att den blivit liggande och rostat hade det väl inte varit någon mening med.

Enligt uppgifterna som inkommit till tingsrätten gjorde markägaren (Johan) just det. Enligt uppgifterna som de svarande inkom möttes de också markägaren i skogen efter att markägaren hade talat med jurist som klargjort äganderättsläget, d v s att markägaren var ägare till meteoriten. Markägarens talan:

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[Claes Sörmland]

Hovrättsassesor Velander, som verkar vara en rättskaffens man, har en ganska utförlig och vältalig argumentering för att värdet inte ska tillmätas alltför stor betydelse och att det heller inte tillmäts det i flera andra fall. Att meteoriter blir liggande ute i markerna för att de flesta markägare inte har intresset, tiden eller kunskaperna för att hitta dem gagnar ingen.

Den avvikande meningen är värdefull å så mening att den tydligt har avvisats av rätten. D v s de argument som står där men som inte blev rättens mening har alltså första fram, övervägts och tydligt avvisats. Det gör domen tydligare.

(Går det till HD så kan ju argument från den avvikande meningen plockas upp. Även lagstiftaren kan plocka upp argument här till lagstiftningsarbetet.)

Vill vi ha ett "finders keepers" eller att staten äger alla rymdstenar som har fallit ned på jorden efter ett visst datum så krävs ny lagstiftning. Det är inget som ska växa fram som slumpvis praxis i domstol, det kräver ju överväganden av politisk natur. Skulle det vara essentiellt för forskningen så ska naturligtvis detta lagregleras så att staten tar över ägandet och en myndighet ges nationellt ansvar för att vara huvudman för sökandet efter meteoriterna. Om inte länsstyrelserna får ta det.

 

[merbanan]

Enligt min mening är tidsaspekten ointressant. Vem ska ”bestämma” inom vilken tidsrymd ska gälla för att det ska anses vara del av jord. 10min, 10år, 100år eller 1000år

Ja precis, det är ju problemet med min åsikt.

Bäst hade nog varit om vetenskapen hade haft en absolut rätt till meteoriter men att allmänheten hade haft motivation för att hitta dem. Genom rätt att döpa dom eller nått annat.