Även golvlutningsdelen måste mätas upp för att avgöras om den är inom kraven eller inte.. att det stannar vatten är inte nödvändigvis ett solklart fel..
"Golvet ska utformas så att vatten inte hindras från att rinna ned i golvbrunnen. Vatten som kvarstår till följd av ytspänning eller nivåskillnader mellan klinkerplattor får avdunsta alternativt avlägsnas med gummiraka eller motsvarande. För att det ska kunna ske på rätt sätt finns krav på hur golvlutningen ska utformas. Kravet på lutning omfattar både underlaget vid montage av tätskikt och montage av ytskikt."
källa https://www.gvk.se/branschregler/golv/golvlutning/
"Golvet ska utformas så att vatten inte hindras från att rinna ned i golvbrunnen. Vatten som kvarstår till följd av ytspänning eller nivåskillnader mellan klinkerplattor får avdunsta alternativt avlägsnas med gummiraka eller motsvarande. För att det ska kunna ske på rätt sätt finns krav på hur golvlutningen ska utformas. Kravet på lutning omfattar både underlaget vid montage av tätskikt och montage av ytskikt."
källa https://www.gvk.se/branschregler/golv/golvlutning/
Om det går att ansluta en ny golvbrunn till befintlig avloppsledning utan att göra nåt ingrepp på avloppsledningen håller jag med, men om man gör ingrepp på avloppsledningen så vill jag nog mena att tillstånd krävs.Claes Sörmland skrev:
Att man i praktiken inte både kan ha och äta kakan förhindrar ju inte att föreningen försöker med det i stadgarna, eller att föreningen ens inser att stadgarna innehåller såna orimligheter. Det finns nog många föreningar med rätt kassa stadgar. Dock kan jag inte se att tillståndskravet i sig hindrar underhållet. Så länge som det inte nekas och ges inom en rimlig tid så ter det sig mer som en formalia för att underrätta föreningen om att arbetet sker.
Ditt eget. Ditt resonemang upphöjer ett tillstånd till ett uppdrag.
Ja, det kan jag hålla med om. Ribban för hur dumt du måste agera för att det ska bli tal om krav är nog rätt hög. Av just detta du anför här tror jag att vettiga föreningar inte hade låtit dig byta mattan, men väl bekosta bytet
Delegering torde väl även vara möjlig i fall som omfattar 7 kap 7 §. Dock var såna ärenden alltid uppe på styrelsemöte i de föreningar där jag har verkat i styrelsen.
Jag tror att en avsågad avloppsstam tämligen omgående skulle märkas. Om vi antar att det är ett fel som kan härledas till vårdslöshet av innehavare 1 och att sen en överlåtelse hinner ske så skulle iaf inte jag våga påstå att innehavare 2 går fri. Det vore intressant om det fanns något rättsfall på detta och se hur rätten resonerar.
Att sen föreningen får stå för reparationen och begära skadestånd i efterhand stämmer. Jag skulle gissa på att anspråk riktas mot nuvarande innehavare, men det är möjligt att man skulle vända sig mot föregående innehavare.
I praktiken så är det föreningens försäkringsbolag som hostar upp kulorna och om det sen finns någon person försäkringsbolaget bedömmer kan hållas ansvarig så kommer det i så fall rikta anspråk mot den personen i den mån de bedömmer att det finns något att hämta. Om försäkringsbolaget väljer att gå på någon så kan man nog vara tämligen säker på att föreningen följer upp med krav på ersättning av självrisk. Eventuellt kan andra drabbade medlemmar, eller deras försäkringsbolag, också komma med krav.
Det kan nog hända att vi både pratar förbi och missförstår varandra
Kan kan inte ta åt mig äran av arrangemanget, men jag tycker det var pragmatiskt och vettigt. I den föreningen hade vi många vattenskador som var väldigt dyra och ofta pga ren dumhet från lägenhetsinnehavarna. Detta var en del i att försöka förebygga skador och jag vill minnas att kostnaden per år inte var så stor.
Ja det är föreningens styrelse som formellt beviljar eller nekar detta tillstånd, men det är som representant för föreningen och om någon konflikt uppstår kring det utförda ingreppet så är det mellan innehavare och förening.
Jag håller inte med om att det utförs på föreningens uppdrag, men du får gärna komma med källor eller ytterligare beskriva ditt resonemang när du kommer till den slutsatsen. Annars kan vi kanske helt enkelt vara ense om att vi är oense.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 012 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 012 inlägg
Vårt utbyte verkar koka ned till förståelsen av tillståndsdelen i bostadsrättslagen. Vill man förstå den är källan lagtexten:L Leifur skrev:
Tillståndsplikt gäller bara för de åtgärder som listas i lagen. Och det viktigaste (markerat i lagtexten ovan av mig), de gäller inte för sådana åtgärder som utförs av bostadsrättshavaren utanför lägenheten. Lägenhetens gränser sätts av stadgarna och praxis, t ex brukar undergolvet i lägenheter formellt inte vara en del av lägenheten utan ligger utanför lägenheten (se HDs knoppens golvvärmesystem). Det beror på att utanför lägenheterna är det istället föreningen som sitter med underhållsansvaret.
Lagtexten ger att underhålla befintliga ledningar i sin lägenhet inte omfattas av tillståndskravet "installation och ändring" vilket är de tillståndspliktiga åtgärderna. Att t ex byta ett synligt avloppsrör till ett nytt i köket är inte installation eller ändring utan bara sedvanligt underhåll och kräver alltså inte styrelsens tillstånd. (Jag förutsätter nu att stadgarna ger att underhållsansvaret för dessa synliga köksavloppsrör ligger på bostadsrättshavaren vilken är en vanlig lösning). Lagens tillståndsplikt tar istället syfte på att ändra lägenhetens ledningar.
Underhållsansvaret för den befintliga lägenheten tilldelas bostadsrättshavaren i 7 kap 12 § bostadsrättslagens skall-formulering: "Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller följer av andra-femte styckena.". Där ges bostadsrättshavaren rätten att underhålla sin lägenhet, en rätt som föreningen endast kan inskränka genom att själv ta över ansvaret för en viss del genom stadgeändringar.
Så när underhåll utförs på något del där bostadsrättshavaren inte har rättt att göra det enligt bostadsrättslagen så är det per definition sådant som sker av fastighetsägaren, föreningen, som primärt företräds av styrelsen. Lagstöd som du efterfrågade? Ja, jordabalken definierar att byggnad är tillbehör till fastigheten och ägs av bostadsrättsföreningen så den har rådighet över byggnaden. D v s när medlem vill ändra någon del som hör till fastigheten utan för lägenheten (det yttre underhållet) men inte enligt bostadsrättslagen har rätt att göra det så måste styrelsen ge bostadsrättshavaren i uppdrag att göra det.
Exempel: Jag som bostadsrättshavare vill byta de gamla gjutjärnsavloppsledningarna och golvbrunnen som ligger under golvet när jag renoverar min lägenhets badrum. Tyvärr har jag inte rätt att göra detta eftersom detta underhåll tillhör det yttre underhållet som föreningen som fastighetsägare ansvarar för. Föreningen planerar inte att byta dessa ledningar och golvbrunn. Jag frågar nu styrelsen om jag kan få deras uppdrag att å föreningens vägnar byta avloppsledningarna och golvbrunnen under mitt badrum om jag betalar det själv för detta. Styrelsen beslutar att godkänna detta upplägg på ett styrelsemöte och jag ges därmed styrelsens uppdrag att utföra underhåll å föreningens vägnar.
Redigerat:
Ett dolt fel är alltsåett fel som inte kan upptäckas utan att i princip demolera tex ytskiktet i ett badrum. Det finns knappast något somär enklare att upptäcka än fellutande golv. Dessutom en känd felkälla alla bör kolla vid köp. List som saknas är ju svårt att uttala sig ommen det är ju inte ett stort fel. Smal sak att eftermontera.Vattenlåset ojämnt? Vad betyder det ens?N Nina Sol skrev:
Du lär inte behöva oroa dig.
Du har ett par alternativ att välja mellan. Enders bilar du upp lokalt runt rören, samt ytterligare en bit mot väggen. Sen tar du bort delarna som går upp i golvet, och drar istället nya rörbitar därifrån som går upp och ut ur väggen.Alfredo skrev:
Ett annat alternativ är att bila upp och ta bort delarna som går upp i golvet. Sedan pluggar du rören i golvet, och drar helt nya rör, från rummet brevid. Kanske finns även möjlighet att plugga rören, redan innan de går in i badrummet.
Observera att detta är möjligt eftersom att det är elementrör. Dessa är godkända att skarva dolt. Det hade alltså inte varit godkänt om det varit tappvatten.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 25 012 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 25 012 inlägg
Ja det är korrekt. Vill man uppdatera ett gammalt badrum till modern branschstandard så krävs ofta att man roiver ut hela badrummet och dess rörinstallationer och drar t ex tappvattenledningar från en helt annan del av huset. Tappvattenskarven hamnar då åtkomligt i denna andra del av huset. Det kan t ex vara ett källartak eller i grannens badrum.N Nina Sol skrev:
Enligt besiktningsman vet man inte om det finns skarv, men att kopplingen/ skarven är placerad innanför vägg har konstaterats. Badrummet är påkostat och nyrenoverat med nya ytskikt och rördragningar men är det fel så är det fel och då är det väl bara att börja om från början😩
Du vet inte om det finns en skarv, men du vet att den är placerad innanför vägg?N Nina Sol skrev:
Det här är alltså något som köparen inte lyft?
Här kan det vara intressant att titta på utförande företag, om det nu var ett företag som gjorde jobbet, vilket är lite oklart för mig.
Husägare
· Stockholms län
· 301 inlägg
Hoppsan, nu kom det ny information som för mig är otydlig!
Förstår jag rätt, man vet inte om det finns en skarv, men man vet att det finns en koppling?
Om det finns en koppling så är detta i sig en skarv!
Förstår jag rätt, man vet inte om det finns en skarv, men man vet att det finns en koppling?
Om det finns en koppling så är detta i sig en skarv!