för forum läsare så finns det nu ett svar från mig tidigare i tråden med rättsfalls numret och min skrivelseGlobetrot skrev:
Kanske. Men jag är tveksam. Hennes strategi är att inte svara. Den lär hon köra med så om min vän eller hennes syskon skulle anlita en egen advokat så skulle denne nog jobba månader o år utan svar…,det kostar och ger inget.SWEBMA skrev:
Dock andra omständigheter.N nissadalen skrev:
Hej, detta är en knepig men tyvärr inte ovanlig situation i dödsbon med högvärderade tillgångar. Här är min analys av situationen samt förslag på vad din vän och hennes syskon kan göra.
1. Rättslig bakgrund och kvinnans påstående
Enligt svensk lag (sambolagen) kan en sambo göra anspråk på en bodelning vid den andra sambons dödsfall, men endast gällande bostad och bohag som är införskaffat för gemensamt bruk.
Vad krävs för att anses som sambo?
För att kvinnan ska kunna anses vara sambo krävs att:
- De har bott tillsammans i ett parförhållande (inte enbart som vänner).
- Bostaden har införskaffats för gemensamt bruk (alltså köpts tillsammans med avsikt att bo där tillsammans).
- Det finns en tydlig gemensam hushållning.
Eftersom huset står helt i pappans namn och det inte finns något testamente eller samboavtal, ser hennes chanser enligt lagen mycket små ut. Hon verkar dessutom inte ens ha varit folkbokförd på adressen, vilket är en viktig omständighet för att styrka att samboskap faktiskt funnits. Enbart umgänge och tillfälligt boende räcker inte.
2. Vad bör boutredningsmannen göra?
Boutredningsmannens uppgift är att ta hand om dödsboet på ett opartiskt sätt. Dock verkar boutredningsmannen vara för passiv här. Boutredningsmannen ska agera för att utreda och avfärda ogrundade anspråk. Att kvinnan har bott i huset i 12 månader kan inte ligga till grund för någon rätt, så länge hon inte varit sambo enligt sambolagen. Att "betrakta henne som sambo tills motsatsen är bevisad" är inte korrekt rättsligt sett.
Boutredningsmannen kan begära att kvinnan ska bevisa att hon var sambo. Eftersom det är hon som påstår att samboskap förelåg, är det också hon som har bevisbördan. Hon måste alltså kunna visa att hon och pappan var i ett parförhållande och att de hade gemensamt hushåll. Hennes blotta påstående räcker inte.
3. Barnens rättigheter
Barnen är de legala arvingarna enligt ärvdabalken. De har rätt att ärva hela pappans kvarlåtenskap, inklusive huset, om det inte finns något testamente eller någon sambo med rätt till bodelning. Barnen har därför följande rättigheter:
- Utträde av kvinnan ur huset: Eftersom huset är en del av dödsboet, har kvinnan ingen automatisk rätt att bo kvar. Hon kan avhysas (vräkas) genom kronofogden.
- Skydd av boets tillgångar: Kvinnan får inte ta eller sälja något ur huset. Boutredningsmannen ska säkerställa att boets egendom inte används eller försvinner.
- Säkerställa att boutredningsmannen agerar: Barnen kan begära att boutredningsmannen vidtar åtgärder, exempelvis ansöka om avhysning.
- Begränsa boendekostnader: Boutredningsmannen kan kräva att kvinnan betalar för de kostnader som uppstått för boendet (ex. el, vatten, underhåll) under tiden hon bott där, eftersom hon inte är delägare i boet.
4. Hur bör din vän och syskonen agera?
1. Kräv bevis för samboskapet: Skicka ett skriftligt krav till boutredningsmannen att kvinnan måste bevisa samboskapet. Kravet kan skickas som en formell skriftlig anmärkning. Här kan man påpeka:
- Hon är inte folkbokförd på adressen.
- Det finns ingen gemensam ekonomi, inget samboavtal och inga andra tecken på ett parförhållande.
- Huset är köpt och ägt av pappan, vilket innebär att det inte är införskaffat för gemensamt bruk.
2. Begär avhysning via kronofogden: Då kvinnan saknar rätt att bo kvar i huset, kan dödsboet (genom boutredningsmannen) ansöka om avhysning. En ansökan lämnas till Kronofogdemyndigheten. Det är en relativt snabb process om man kan visa att kvinnan saknar rätt att bo där. Eftersom hon bott där i över 12 månader utan att betala hyra, bör detta också påpekas.
3. Informera boutredningsmannen om skyldigheterna: Boutredningsmannen är skyldig att skydda dödsboets tillgångar och säkerställa att anspråk är välgrundade innan de beaktas. Om boutredningsmannen är passiv, kan barnen begära att han vidtar åtgärder. Om han vägrar, kan barnen ansöka om att få honom utbytt eller begära att tingsrätten prövar frågan.
4. Kräv ersättning från kvinnan: Eftersom hon bott där utan tillstånd i 12 månader, kan dödsboet kräva att hon betalar för boendekostnaderna. Hon kan ses som en "olovlig nyttjare" av boets egendom. Det finns rättsfall där personer som olovligen bott kvar i en fastighet tvingats betala hyra för hela perioden. En sådan ansökan görs också via Kronofogden eller genom att yrka detta i tingsrätten.
5. Avsätta boutredningsmannen: Om boutredningsmannen inte tar tag i situationen, kan syskonen begära att han avsätts. De kan gå till tingsrätten och visa att boutredningsmannen inte agerat tillräckligt snabbt eller effektivt. Detta kan pressa honom att agera.
6. Rättslig hjälp: Om boutredningsmannen fortsätter att vara passiv, kan barnen anlita en egen advokat som agerar som ombud för dödsbodelägarna. Advokaten kan ge ett formellt krav till boutredningsmannen och driva processen mot kvinnan. En advokat kan också kräva att kvinnan betalar skälig hyra för de 12 månader hon bott där.
Sammanfattning av situationen
- Kvinnan har troligen ingen rätt till huset. Hon är inte folkbokförd där, de har inte köpt huset tillsammans och det finns ingen gemensam ekonomi.
- Bevisbördan ligger på kvinnan. Hon måste kunna visa att hon var sambo enligt lagen, vilket är mycket svårt utan testamente, avtal eller folkbokföring.
- Barnen kan ansöka om avhysning via Kronofogden, då kvinnan är en olovlig boende i huset.
- Barnen kan kräva ersättning för den tid kvinnan bott där utan tillstånd.
- Boutredningsmannen är för passiv. Om boutredningsmannen inte agerar, kan barnen begära att han avsätts.
Rekommenderade åtgärder:
Det är viktigt att agera snabbt, eftersom längre tidsperioder kan komplicera processen. Om barnen är passiva kan kvinnan börja hävda så kallad "faktisk besittning", vilket kan skapa onödiga problem. Det bästa rådet är att skicka formella krav till boutredningsmannen och begära avhysning via kronofogden så snart som möjligt.
PS: Jag är varken jurist eller advokat. Jag studerar rätt och lagar på egen hand som ett intresse, så se mitt inlägg som reflektioner snarare än juridisk rådgivning.
Men jobba månader och år. Det är lite skrivelser hit och dit vad tänker du.
Hej! Tråkig situation ovanpå en bortgång..! Det är en komplex juridisk situation som kräver flera steg för att hanteras korrekt, här är i alla fall en analys och åtgärdsförslag:
1. Sambolagen och arvsrätt
För att ha rättigheter enligt sambolagen krävs att paret antingen har bott stadigvarande tillsammans i ett parförhållande och haft ett gemensamt hushåll (Sambolagen 1 §).
Om kvinnan inte varit folkbokförd på adressen, inte haft gemensam ekonomi med den avlidne eller på annat sätt kan visa att ett samboskap har funnits, har hon sannolikt ingen rätt enligt sambolagen att göra anspråk på bostaden.
Sambolagen omfattar endast bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk (Sambolagen 3 §). Om huset var i pappans ägo innan hon påstår att samboskap inleddes, omfattas det inte av bodelning.
2. Boutredningsmannens roll
Boutredningsmannen ska företräda dödsboet och lösa tvister mellan dödsbodelägarna. Om kvinnan gör ett anspråk måste boutredningsmannen pröva detta eller hänskjuta det till tingsrätten (Ärvdabalken 19 kap 11 §).
3. Hennes nyttjande av huset
Att kvinnan bott gratis i huset kan eventuellt betraktas som olovlig besittning eller en otillbörlig belastning på dödsboet. Dödsboet har rätt att begära ersättning för olovligt nyttjande (Jordabalken 7 kap 14 §).
4. Tingsrättsprövning
Om boutredningsmannen inte fattar beslut, kan dödsbodelägarna vända sig till tingsrätten för att få ett beslut om kvinnans anspråk.
Föreslagna åtgärder
1. Formellt krav på bevisning
Barnen ska formellt kräva att kvinnan lägger fram bevisning för samboskapet. Det kan ske genom boutredningsmannen. Om hon inte kan styrka sina påståenden, bör boutredningsmannen avvisa anspråket.
2. Anmäl till tingsrätten
Om boutredningsmannen inte agerar, kan barnen ansöka hos tingsrätten om att hennes rättigheter prövas. Det är viktigt att dödsboet agerar skyndsamt för att förhindra att hon fortsätter använda huset utan rätt.
3. Begär ersättning för olovlig besittning
Dödsboet kan begära skälig ersättning för kvinnans boende under tiden hon olovligen bott i huset. En sådan ansökan kan också tas upp i samband med att tingsrätten prövar hennes anspråk.
4. Polisanmälan vid olovlig användning
Om kvinnan fortsätter att nyttja huset utan rätt, kan en polisanmälan övervägas för olovlig besittning. Detta bör dock diskuteras med boutredningsmannen först.
5. Fortsatt kommunikation med boutredningsmannen
Barnen bör insistera på att boutredningsmannen skyndsamt agerar, då hans passivitet kan fördröja hanteringen av dödsboet och orsaka ekonomisk skada.
6. Rådgivning av jurist
Det är starkt rekommenderat att barnen anlitar en jurist specialiserad på arvsrätt och fastighetsrätt för att vägleda dem i processen och formellt föra deras talan mot kvinnan.
Kvinnans anspråk på huset verkar sakna grund om hon inte kan styrka att samboskap förelegat enligt lagen. Barnen bör:
1. Begära att boutredningsmannen formellt kräver bevis från kvinnan.
2. Driva ärendet till tingsrätten om boutredningsmannen förblir passiv.
3. Begära ersättning för kvinnans nyttjande av huset.
4. Anlita en jurist för att påskynda processen och säkerställa korrekta åtgärder.
Den här processen kan vara långsam, men en strukturerad och juridiskt korrekt strategi är avgörande för att skydda barnens rättigheter och kör hårt!
1. Sambolagen och arvsrätt
För att ha rättigheter enligt sambolagen krävs att paret antingen har bott stadigvarande tillsammans i ett parförhållande och haft ett gemensamt hushåll (Sambolagen 1 §).
Om kvinnan inte varit folkbokförd på adressen, inte haft gemensam ekonomi med den avlidne eller på annat sätt kan visa att ett samboskap har funnits, har hon sannolikt ingen rätt enligt sambolagen att göra anspråk på bostaden.
Sambolagen omfattar endast bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk (Sambolagen 3 §). Om huset var i pappans ägo innan hon påstår att samboskap inleddes, omfattas det inte av bodelning.
2. Boutredningsmannens roll
Boutredningsmannen ska företräda dödsboet och lösa tvister mellan dödsbodelägarna. Om kvinnan gör ett anspråk måste boutredningsmannen pröva detta eller hänskjuta det till tingsrätten (Ärvdabalken 19 kap 11 §).
3. Hennes nyttjande av huset
Att kvinnan bott gratis i huset kan eventuellt betraktas som olovlig besittning eller en otillbörlig belastning på dödsboet. Dödsboet har rätt att begära ersättning för olovligt nyttjande (Jordabalken 7 kap 14 §).
4. Tingsrättsprövning
Om boutredningsmannen inte fattar beslut, kan dödsbodelägarna vända sig till tingsrätten för att få ett beslut om kvinnans anspråk.
Föreslagna åtgärder
1. Formellt krav på bevisning
Barnen ska formellt kräva att kvinnan lägger fram bevisning för samboskapet. Det kan ske genom boutredningsmannen. Om hon inte kan styrka sina påståenden, bör boutredningsmannen avvisa anspråket.
2. Anmäl till tingsrätten
Om boutredningsmannen inte agerar, kan barnen ansöka hos tingsrätten om att hennes rättigheter prövas. Det är viktigt att dödsboet agerar skyndsamt för att förhindra att hon fortsätter använda huset utan rätt.
3. Begär ersättning för olovlig besittning
Dödsboet kan begära skälig ersättning för kvinnans boende under tiden hon olovligen bott i huset. En sådan ansökan kan också tas upp i samband med att tingsrätten prövar hennes anspråk.
4. Polisanmälan vid olovlig användning
Om kvinnan fortsätter att nyttja huset utan rätt, kan en polisanmälan övervägas för olovlig besittning. Detta bör dock diskuteras med boutredningsmannen först.
5. Fortsatt kommunikation med boutredningsmannen
Barnen bör insistera på att boutredningsmannen skyndsamt agerar, då hans passivitet kan fördröja hanteringen av dödsboet och orsaka ekonomisk skada.
6. Rådgivning av jurist
Det är starkt rekommenderat att barnen anlitar en jurist specialiserad på arvsrätt och fastighetsrätt för att vägleda dem i processen och formellt föra deras talan mot kvinnan.
Kvinnans anspråk på huset verkar sakna grund om hon inte kan styrka att samboskap förelegat enligt lagen. Barnen bör:
1. Begära att boutredningsmannen formellt kräver bevis från kvinnan.
2. Driva ärendet till tingsrätten om boutredningsmannen förblir passiv.
3. Begära ersättning för kvinnans nyttjande av huset.
4. Anlita en jurist för att påskynda processen och säkerställa korrekta åtgärder.
Den här processen kan vara långsam, men en strukturerad och juridiskt korrekt strategi är avgörande för att skydda barnens rättigheter och kör hårt!
Hon bor där hon är folkbokförd
Tusen tack för alla tankar!
Jag har fått en del nya uppslag att diskutera med min vän! Jag tror som någon skrivit att det här med att kvinnan bor gratis får man nog tyvärr bara tugga i sig. Boutredningman håller förhoppningsvis på med en plan, kanske får formalisera och ligga på lite mer. Det har gått två månader sedan kvinnan påstod sitt @samboskap…kanske agera efter jul? Då har det gått tre månader och ett beslut bör fattas. Om inget händer så Advokat/jurist? Det blir steg 2. Tack 🙏
Jag har fått en del nya uppslag att diskutera med min vän! Jag tror som någon skrivit att det här med att kvinnan bor gratis får man nog tyvärr bara tugga i sig. Boutredningman håller förhoppningsvis på med en plan, kanske får formalisera och ligga på lite mer. Det har gått två månader sedan kvinnan påstod sitt @samboskap…kanske agera efter jul? Då har det gått tre månader och ett beslut bör fattas. Om inget händer så Advokat/jurist? Det blir steg 2. Tack 🙏
Nej barnen kan inte begära avhysning hos fogden. BO företräder boet, inte barnen. De är delägare.J Johnsonrenoverar skrev:
Bra plan!
Kan inte du och vännen få till ett möte med advokaten? Då kan BO berätta hur gången ser ut, vilka åtgärder hon vidtar osv.