72 485 läst · 611 svar
72k läst
611 svar
Beredd på ett strömlöst land?
Finns det ens affärer som kan ta emot kontanter under strömavbrott?
Nätverket är nere, kassorna är låsta, streckkoderna är oanvändbara, alla vågar har slocknat och lagerhanteringen slutar funka.
Sen kan man fundera på om ens elnätet kommer att funka när Putte släcker internet...
Nätverket är nere, kassorna är låsta, streckkoderna är oanvändbara, alla vågar har slocknat och lagerhanteringen slutar funka.
Sen kan man fundera på om ens elnätet kommer att funka när Putte släcker internet...
HejÅkeSun skrev:
Jag skrev om det tidigare
Jag kan gissa att det blir ett par hundra butiker som förbereds med reservkraft mm.
”Man förbereder strategiskt utvalda matbutiker som fungera vid ett krig eller en kris i Sverige”;
”Mathandlarens butik i Uppsala kan bli beredskapsbutik”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/uppsala-forbereder-for-beredskapsbutiker
De stora drakarna lär få (byråkratiska) problem, men de mindre lär nog anpassa sig snabbt. Det är trots allt någons levebröd.ÅkeSun skrev:
Apropå beredskapsbutiker gissar jag att man som vanligt idag ser det som en utmaning som skall lösas med tekniska hjälpmedel i kraftig kontrast till keep-it-simple-principen.
Medlem
· Halland
· 4 107 inlägg
Man kan lagstifta att alla matvarubutiker över en viss omsättning skall ha elektroniska register i reserv. Man kan även lagstifta om att de i krisläge måste ta emot Euro mot offentlig växelkurs. Man borde även ställa krav på bankerna hur de skall lösa det här. Eller kanske uppmana folk att bunkra guld, ammunition, bensin och annat som betalningsmedel. Problemet är att man tillåter en infrastruktur utan backup.M Martin Lundmark skrev:
Eller så kan man kalla in polisen som får sätta ditt fingeravtryck på kvittot och så en gång i månaden får du komma in till bankkontoret och nollställa alla skulder. Finns lösningar om man vill.
Medlem
· Halland
· 4 107 inlägg
Hej Anders_NilssonA Anders_Nilsson skrev:
Det handlar både om att bygga lokaler med utrymme och transporter in/ut för alla torr-, kyl- och frysvaror etc. samt att fylla lagerlokalerna med varor som idag levereras ”just in time” d.v.s .vi måste öka produktionen (köpa in fler varor) utan att priserna stiger nämnvärt på varorna.
Om vi antar att ” tre månaders behov” grovt räknat motsvarar vad som normalt omsätts i en livsmedelsbutik. Då innebär det att lagervolymen i så fall motsvarar volymen av dagens livsmedelsbutiker.
För sakens skull får jag säga nej till måste för konding till kylskåpskompressorer etc. Numera som sagt vanligt men lite längre tillbaka var sk resistiv startfas det normala. Samtida med mekaniska strömkännande startreläet och klixon i gemensamma polen för båda lindningarna.S SSG3000 skrev:Hej xxargs,
Du är väldigt kunnig, men en enkel AC-motor som matas med 1-fas MÅSTE ha en konding eller liknande för att kunna snurra runt. Annars står den bara still o brummar då fasen hoppar 180gr fram o tillbaka. Rotorn får ingen rotationsriktning så att säga. Dvs det är inte en "tropik-option" den är ett måste. Det pratas mycket om startström också här på forumet. Startströmmen finns endast under den tid det tar för motorn att varva upp till drift-varvet. För ett kylskåp kanske några tion-delar upp till en 1/2 sekund. Sen har motorns resistans övergått till impedans. Dvs märkström. Därav att det alltid bättre med ett "snurrande" el-verk än elektronik. Svängmassan i motorn/generatorn "tvingar" fram en tillfälligt högre ström innan varvtalet sjunker alt kompenseras med mer gaspådrag. Då är det bara lindningarnas resistans som begränsar strömmen plus säkringen (som kortvarigt kan släppa igenom typ 10ggr mer ström under en väldigt kort tid. (A, b, C, D karakteristik etc) Elektronikens tyristor har då brunnit upp för länge sedan.
Bara som en parentes för ev intresserade som inte är så bevandrade i gamla elmotorer.
Redigerat:
Medlem
· Halland
· 4 107 inlägg
Kyl- och frysvaror tar naturligtvis längre tid. Man börjar med torrskaffning som pasta, ris, knäckebröd, corned beef, torrmjölk, diverse konserver på burk. Sedan får man väl köpa där det finns, behöver inte vara samma märken som alla är vana vid. Jag misstänker att Irland har mycket nötkött och mjölkpulver, Italien har mycket pasta och tomater på burk. Jag tänker mig att man i första hand bygger upp ett lager av det absolut mest nödvändiga.M Martin Lundmark skrev:Hej Anders_Nilsson
Det handlar både om att bygga lokaler med utrymme och transporter in/ut för alla torr-, kyl- och frysvaror etc. samt att fylla lagerlokalerna med varor som idag levereras ”just in time” d.v.s .vi måste öka produktionen (köpa in fler varor) utan att priserna stiger nämnvärt på varorna.
Om vi antar att ” tre månaders behov” grovt räknat motsvarar vad som normalt omsätts i en livsmedelsbutik. Då innebär det att lagervolymen i så fall motsvarar volymen av dagens livsmedelsbutiker.
Om detta inte är sådant som går att sälja när datumet går ut får man använda det i skolbespisningen, i fängelser, äldreboende och liknande.
Hej Anders_NilssonA Anders_Nilsson skrev:Kyl- och frysvaror tar naturligtvis längre tid. Man börjar med torrskaffning som pasta, ris, knäckebröd, corned beef, torrmjölk, diverse konserver på burk. Sedan får man väl köpa där det finns, behöver inte vara samma märken som alla är vana vid. Jag misstänker att Irland har mycket nötkött och mjölkpulver, Italien har mycket pasta och tomater på burk. Jag tänker mig att man i första hand bygger upp ett lager av det absolut mest nödvändiga.
Om detta inte är sådant som går att sälja när datumet går ut får man använda det i skolbespisningen, i fängelser, äldreboende och liknande.
Nu företräder jag varken regering och riksdag eller Lantmännen i denna fråga så du får nog ställa dina synpunkter ditåt.
Men delar av det du skriver har de nog redan tänkt på.
I artikeln, som jag tidigare gav länken till, där det stod; ”Att bygga upp ett lager som klarar tre månaders behov bedöms ta uppemot fyra, fem år, enligt Lantmännen.” så kunde vi även läsa; ”Sverige behöver på nytt bygga upp stora beredskapslager. Och människor måste vänja sig vid tanken på att äta mindre och sämre i kristider, enligt en statlig utredning. – Det här syftar ytterst till befolkningens överlevnad, säger utredaren Ingrid Petersson.”
https://www.tn.se/inrikes/35274/utredning-samre-och-mindre-mat-vid-krig/
Sveriges självförsörjningsgrad gällande livsmedel är låg vilket kan bli bekymmer om gränserna stängs vid krislägen. Så här skriver Lantmännen bl.a. i ämnet i artikeln; ”Ökad beredskap ger bättre hållbarhet i livsmedelsvärdekedjan”
https://www.lantmannen.se/framtiden...er-battre-hallbarhet-i-livsmedelsvardekedjan/
Redigerat:
Du verkar inte ha meckat med gamla kompressorer med sk. resistiv start - dvs. man har en startlindning och en driftlindning med lite olika induktans och resistans, ofta hade startlindningen en del lägre resistans. Gamla klassiska R12-kompressorer för kylskåp hade en strömstyrd relä som anslöt startlindningen så länge motorströmmen var hög och när kompressorn varvat och motorströmmen sjönk så släppte reläet och den gick enbart på sin driftlindning.S SSG3000 skrev:Hej xxargs,
Du är väldigt kunnig, men en enkel AC-motor som matas med 1-fas MÅSTE ha en konding eller liknande för att kunna snurra runt. Annars står den bara still o brummar då fasen hoppar 180gr fram o tillbaka. Rotorn får ingen rotationsriktning så att säga. Dvs det är inte en "tropik-option" den är ett måste. Det pratas mycket om startström också här på forumet. Startströmmen finns endast under den tid det tar för motorn att varva upp till drift-varvet. För ett kylskåp kanske några tion-delar upp till en 1/2 sekund. Sen har motorns resistans övergått till impedans. Dvs märkström. Därav att det alltid bättre med ett "snurrande" el-verk än elektronik. Svängmassan i motorn/generatorn "tvingar" fram en tillfälligt högre ström innan varvtalet sjunker alt kompenseras med mer gaspådrag. Då är det bara lindningarnas resistans som begränsar strömmen plus säkringen (som kortvarigt kan släppa igenom typ 10ggr mer ström under en väldigt kort tid. (A, b, C, D karakteristik etc) Elektronikens tyristor har då brunnit upp för länge sedan.
Senare kom bla. danfoss med PTC-start i startapparaten (dosan med anslutning som sitter på de 3 pinnarna som går in i kompressorn genom en glasförsegling) som under någon halvsekund matade på ström till startlindningen innan den blev varm och sluta att leda ström och man hoppades kompressorn starta upp på den tiden (nåja, lite läcker det för att hålla PTC fortsatt varm, man sparade typ 3-5 Watt när man senare ersatte dessa med elektronisk dito i några av modernare kompressorer).
Det fungerade i norden då man sällan har korta strömavbrott och brownout - men det fungerar inte i tropikerna med tveksam fungerande elförsörjning med många och korta strömavbrott då PTC-motståndet inte hinner kallna mellan tillfällen och kompresson startar inte när PTC är varm och till slut klipps på klixon, och på en driftvarm kompressor så kan det ta 10-20 minuter innan klixon slår på kompressorn igen - där av tropik-kiten man kunde köpa som tillbehör om man skulle ha det i norden och var för TL20-kompressorn en 8 µF motorkonding med lite tillhörande fästdetaljer och elanslutningar (det fans en ledig kontaktspade på startapparaten att koppla in kondingen med)
Problemet med resistiv start är att startmomentet är lågt och trycksskillnaden mellan låg och högtrycksidan måste vara mer eller mindre helt utjämnad om det skall starta och det drar herrejösses med ström - typ 10 Ampere i topp för en 80 Watt kylskåpskompressor då fasskillnaden mellan start och driftlindningen är mellan 5 - 8 grader i ström pga. olika resistans mellan start och drift-lindning gentemot sina induktanser och det ger inte en speciellt vridande magnetfält, men tillräckligt för att rotorn skall börja röra på sig och av rörelsen senare kan hämta mer moment och energi från magnetpolskona.
Det fins en del, ofta engelska motorer också har resistansstart och där är det en centrifugalbrytare som gör att startströmmen bryts när tillräcklig varvtal uppnåtts - de är ökända att blinka ordentligt i lamporna vid start, ganska högljudd klick och sken av mer eller mindre fet blixgnista när startlidningen kopplas ur och att det gärna luktar ozon efteråt. - har en 2-stegs vakumpump (typ 0.005 mBar i sluttryck) med sådan motor i sig...
Varför jag vet detta beror på att jag försökte få dyliga sådana kompressorer att starta på relativt liten växelströmriktare (300 Watt Sinus, 450 Watt surge) och dessa klarar inte att ge uppemot 10 ampere med ström för att kompressorn skall starta - men med en 6 µF motorkonding så blev den annan visa och kunde starta mot nära full mottryck och där kunde man dimensionera kondingen så att ganska mycket av strömmen var så pass fördröjd att startlindningen hade ström i sig medans huvudlindningen inte hade ström i sig vilket gjorde att man fick en roterande magnetfält mellan X och Y-polerna i motorn där amplituden inte varierar allt för mycket som annars vid 1-fasdrift med 1 lindning (ström och magnetfält hör ihop, ingen ström - ingen magnetfält om man inte har slingor internt som magasinerar som magnetism kvar i rotorn med sin strömledande bur-lindning)
Till detta visade sig att förlusterna i kompressorn sjönk en smula när man hade kondingen inkopplad hela tiden - inte så mycket men visar ändå att ström parallellt med 2 faser (och den ena med fördröjd ström) gör att kopparförslusterna blir något mindre än med 1-lidnings-drift samt effektfaktorn blev på nära resist nivå (cos(fi) närma sig 1)
min oro var att med kontinuerlig ström i startlidningen via startkondningen utan att stängas av skulle göra kompressorn varmare, men till min förvåning så gick den en smula svalare. Med detta insåg man att PTC-motståndet kan man skita i med lämpligt stor motorkonding som ersättning - och att kompressorn blev startbar med rimligt stora växelriktare - PTC-motståndet sabbade i själva verket starten med att i första sekunden mer eller mindre kortsluta kondingen och först när PTC är var varm -först då börja kondingen hjälpa igång med mycket högre moment om den inte kickade igång innan och så är det än idag även i kompressorer med kondensatorn orginalmonterad från tillverkaren där man fortfarande har kvar den där (svordom) PTC-motståndet som försvårar all kyl/frysskåpsdrift med växelriktare i längre strömavbrotts läge. Det jag sett är att man bytt plats mellan drift och startlindning mellan äldre konpressorer och nyare kompressorer och låter driftströmmen numera gå i det som förr var startlindningen (då den hade lägre resistans) - givetvis i avsikt att minska kopparförlusterna en smula under drift - jag kan nästa slå vad om att motorerna invändig inte har ändrats designmässigt mer än marginellt mot innan och startlindningen mycket väl kunde köra kompressorn precis som driftlidningen även förr - men med lite mer ström (som nu kompenseras bort med driftkondingen)
---
När det gäller 1-fas djupvattenborrpumpar har jag läst till mig och även sett på min egna pump [i försök att driva den på växelriktare] att de har mer eller mindre en full inverter i sig med kontrollerad upprampad startström med någon sekunds fördröjd start efter spänningspåslag utan någon hysterisk strömförbrukning, lastövervakning, värmeövervakning, torrkörningsindikering och skyddspressostat i sig och intervalldrift vid olika problem - dvs. försöker, vilar en stund, försöker igen, vilar en stund osv. tills felläget är borta igen. väldigt intelligent beteende som inte kan simuleras med en motor med drift/startkonding och startlindning.
Sedan tror jag man knappt vill ha några motorkondingar alls i en djuphålspump då det skulle dra ned MTBF alldeles för mycket då motorkondingar är opålitliga historier och folk gillar inte att dra upp pumpen ur borran i tid och otid pga. trasiga motorkondingar som ger bränd motor.
Det är heller inte skyddskrav med motorskydd på moderna 1-fas pumpar på samma sätt som 3-fas-pumpar och dessa går inte sönder lika lätt som 3-faspumpar utan egen styrlogik i sig.
Hade det varit en simpel motorkonding-start i denna så hade jag _inte_ kunna starta pumpen på 1.2 kW storlek med 600 W sinus-växelriktare (surge 900 Watt) då startströmmen hade varit för hög och växelriktaren hade blivit ledsen direkt - faktum var att den startade utmärkt på en 600W sinus växelriktare jag provade med först, men när trycket blev för högt och den började dricka en massa ström så slog växelriktaren av pga överlast och det var väldigt kontrollerad start och stopp-beteede att jag skulle kunna ha 600W-riktaren för att kunna stöta upp vattnet ändå ur borrbrunnen och skulle kunna fylla upp hydropressen till en viss del om jag sänkte förtrycket en del.
Nu valde jag att skaffa en 2 kW växelrikare med display som orkade driva pumpen hela vägen till avslag och som hela tiden berättade om effektförbrukning och även mätt med strömtången stod det tämligen klart att det är inte någon 'dum' enfas-motor i andra ändan på sladden nere i brunnen.
(vet inte hur många stavfel fick editera i efterhand den här gången...)
Redigerat:
Medlem
· Blekinge
· 10 503 inlägg
Att ta emot kontanter i en pappkartong har fungerat i hundratals år. Men det förutsätter flera saker:ÅkeSun skrev:
1. Kassörskan måste ha ett hum om vad varan kostar och det är tveksam. Även om hon vet att tomater kostar 40 kr/kg och hon har en våg så är det inte säkert att rätt priset kommer fram.
2. Butikschefen måste uppmuntra kassörskan att nöja sig med ungefärpriser, e.g. en chokladkaka blir 25 kr, tack.
3. Butikschefen måste ha ballar att skita i momsverket.
Med god vilja funkar det i några dagar iaf.
Men det blir väl som att såga upp mitträcket: Ingen vågar fatta det beslutet.
Medlem
· Blekinge
· 10 503 inlägg
och om man tittar på inbördeskrig och andra konflikter så är batterier i olika former högvaluta - men visar inte att du har en rejäl stasch av dem bara då någon annan plötligt gör sig till ägare av dem och du bryr dig inte längre för att du inte kan bry dig längre.T Thomas_Blekinge skrev:
Och sen kommer dödsstöten
banken kan/vill/vågar inte ta emot kontanterna
och skatteverket går i spinn och skönstaxerar handlaren
Men visst, med vettig planering borde det gå att skaffa reservkraft och lokala datasystem som bara behöver uppdateras över internet lite då och då. Men finns viljan eller chansar man på att det inte behövs?
banken kan/vill/vågar inte ta emot kontanterna
och skatteverket går i spinn och skönstaxerar handlaren
Men visst, med vettig planering borde det gå att skaffa reservkraft och lokala datasystem som bara behöver uppdateras över internet lite då och då. Men finns viljan eller chansar man på att det inte behövs?