Återbetalningsskyldig om företag fuskar med rot/grön teknik?
Har en juridisk fråga kopplad till grön teknik-bidraget för solceller, men principen är densamma för ROT-avdrag.
Kortfattat:
Kan man bli betalningsskyldig om företaget nekas av Skatteverket när företaget medvetet fifflat med specifikationen/fördelningen utan kundens kännedom, i syfte att kunna lämna lägre pris?
Längre förklaring:
Om ett företag lämnat en offert där de "snedfördelat" kostnaderna i syfte att maximera bidrag och därmed kunna lämna lägre slutpris (vilket kunden inte är medveten om) vilket leder till affär - var ligger ansvaret i detta om Skatteverket har invändningar mot detta och nekar företaget bidraget om de anser att fördelningen uppebart är fel?
I nästan alla offerter står det något i stil med "Vi förbehåller oss rätten att fakturera återstående belopp, motsvarande skattereduktionen, om begäran från Skatteverket avslås".
I offerten vi fick stod det "Om Skatteverket av någon anledning nekar hela eller delar av skattereduktionen, förbehåller vi oss rätten att fakturera det belopp som motsvarar den nekade skattereduktionen".
Syftet med dessa skrivningar är ju att skydda företagen om köparen/kunden redan nyttjat ROT-avdrag eller grön teknik-bidrag, och inte att möjliggöra fiffel med prisfördelning mellan exempelvis olika material eller material och arbete (som kunden inte alls kan bedöma rimligheten i), som därmed leder till högre bidrag och lägre offererat slutpris, men riskerar att avslås av Skatteverket varpå företaget därefter kräver kunden på mer pengar och hänvisar till det finstilta.
Efter att andra (mer kunniga) kollat offerten nu i efterhand, verkar det som att företaget har snedfördelat kostnader - vilket kan bli ett problem, och därför ställs denna fråga. De har ju lämnat aningen lägre totalpris än andra men har kanske också fuskat så vi vill vara berädda på ev situationer som uppstår.
Jag har redan frågat en konsumentrådgivare som menade på att företaget har ett stort ansvaret här, även om det finns en friskrivningsklausul.
Skulle företaget bli nekad bidrag från skatteverket funderade jag på om man kan bestida ev krav från företaget, eller att betala i protest (betala men meddela att man inte tycker det är rätt och kommer gå vidare med ärendet) och därefter anmäla det till ARN.
Vad är er bedömning av situationen där ett företag snedfördelar kostnader och i slutändan kanske blir nekade och då kräver kunden på pengar?
Kortfattat:
Kan man bli betalningsskyldig om företaget nekas av Skatteverket när företaget medvetet fifflat med specifikationen/fördelningen utan kundens kännedom, i syfte att kunna lämna lägre pris?
Längre förklaring:
Om ett företag lämnat en offert där de "snedfördelat" kostnaderna i syfte att maximera bidrag och därmed kunna lämna lägre slutpris (vilket kunden inte är medveten om) vilket leder till affär - var ligger ansvaret i detta om Skatteverket har invändningar mot detta och nekar företaget bidraget om de anser att fördelningen uppebart är fel?
I nästan alla offerter står det något i stil med "Vi förbehåller oss rätten att fakturera återstående belopp, motsvarande skattereduktionen, om begäran från Skatteverket avslås".
I offerten vi fick stod det "Om Skatteverket av någon anledning nekar hela eller delar av skattereduktionen, förbehåller vi oss rätten att fakturera det belopp som motsvarar den nekade skattereduktionen".
Syftet med dessa skrivningar är ju att skydda företagen om köparen/kunden redan nyttjat ROT-avdrag eller grön teknik-bidrag, och inte att möjliggöra fiffel med prisfördelning mellan exempelvis olika material eller material och arbete (som kunden inte alls kan bedöma rimligheten i), som därmed leder till högre bidrag och lägre offererat slutpris, men riskerar att avslås av Skatteverket varpå företaget därefter kräver kunden på mer pengar och hänvisar till det finstilta.
Efter att andra (mer kunniga) kollat offerten nu i efterhand, verkar det som att företaget har snedfördelat kostnader - vilket kan bli ett problem, och därför ställs denna fråga. De har ju lämnat aningen lägre totalpris än andra men har kanske också fuskat så vi vill vara berädda på ev situationer som uppstår.
Jag har redan frågat en konsumentrådgivare som menade på att företaget har ett stort ansvaret här, även om det finns en friskrivningsklausul.
Skulle företaget bli nekad bidrag från skatteverket funderade jag på om man kan bestida ev krav från företaget, eller att betala i protest (betala men meddela att man inte tycker det är rätt och kommer gå vidare med ärendet) och därefter anmäla det till ARN.
Vad är er bedömning av situationen där ett företag snedfördelar kostnader och i slutändan kanske blir nekade och då kräver kunden på pengar?
Precis så. Är det ditt fel att avdrag nekas skall du givetvis betala återstoden. Är det utförarens fel bestrider du lämpligtvis betalningsansvar om de skulle fakturera dig.L Lawrenz skrev:
Men är det uppenbart att de håller på och fipplar redan på offertstadiet skulle jag välja en annan firma.
Det är för sent att ångra sig, installation är snart slutförd.C cpalm skrev:
Ja det låter ju enkelt det du skriver, men som det står i offerten har de rätt att fakturera det belopp som Skatteverket nekar. Hur kan jag då bestrida en ev faktura på motsvarade nekat belopp från Skatteverket, även om det är uppenbart att det är företagets fel?
Det är ju inte vårt fel - Vi har ju fullt utrymme gällande rot/grön teknik och kan givetvis inte bedöma priser på material och annat när vi fick offerten. Vi får ju bara ett slutpris efter grön teknik-bidraget av företaget.
Det är precis detta jag vill försöka förstå.
Helt sjukt om de kan fuska och riskera att bli nekade men ändå överlåta all risk till kunden som inte alls är medveten om vad de gjort. Det är ju deras fulla ansvar att se till att specifikationen kopplat till bidrag är rätt utförd?
Det är klart att man alltid tar en risk om man håller inne betalning. Till syvende och sist handlar det om hur avtalet bedöms vid en rättslig prövning, även om det sällan går så långt. Utfallet skulle potentiellt kunna bli att rätten finner att friskrivningen håller trots att företaget fuskat med siffrorna till skatteverket.L Lawrenz skrev:
Men friskrivningen får ju bedömas utifrån omständigheterna, vad som i övrigt avtalats, och gällande lagstiftning (inte minst konsumenträtten i detta fall). I grund och botten har du t.ex. "ond tro" från avtalslagen - ett avtalsvillkor kan inte åberopas i strid mot "tro och heder", osv.
Men visst, det är abstrakt, och man kan aldrig säga med 100,0% sannolikhet att man kommer att få rätt.
Bara bestrid.
Du kan se det som att om firman klantar sig med ROT, ger dig felaktig uppgift om vad som går att få ROT för. Då är firman skadeståndsskyldig för den felaktiga uppgiften som ger dig en extra kostnad.
Du kan se det som att om firman klantar sig med ROT, ger dig felaktig uppgift om vad som går att få ROT för. Då är firman skadeståndsskyldig för den felaktiga uppgiften som ger dig en extra kostnad.
Man kan se det som att klausulen de skrivit gäller (tveksamt om den gäller), men om det inte blir ROT, trots att de att de i en offert lovat det, så har de genom vårdslöshet orsakat dig skada. Som de blir skadeståndskydiga för. Du har då alltså ett motkrav mot firman på (minst) samma belopp som de försöker få dig att betala.
Om företagaren lämnat ett offererat pris som beräknats med utgångspunkt i att ROT ska beviljas för annat än arbetskostnad, då har jag oerhört svårt att tro att friskrivningsklausulen skulle kunna "rädda" företaget. Särskilt som det rör sig om ett konsumentavtal.L Lawrenz skrev:
Det du skriver uppfattar jag som att företaget har gjort nyss nämnda.
Fick du ingen specifikation av arbets- respektive materialkostnader innan du accepterade anbudet?
Som sagt du gör ingenting förrän firman stämmer dig via tingsrätten. Osannolikt att de ens försöker.L Lawrenz skrev:
Eller jo, du skall bestrida kravet, de kanske går via inkassobolag, du bestrider dit också, och de kan försöka med kronofogden, du bestrider till fogden (Det är viktigt). Kronofogden går inte vidare med en fordran som är tvistig.
Om vi ser till ROT, och RUT så är inte detta några bidrag till företag. Bidragen lämnas helt och hållet till konsumenterna. Det är bara att företagen ofta sköter ansökningarna, och konsumenter behöver inte heller betala hela summan, för att få tillbaka bidraget senare. Istället görs avdraget direkt på fakturan, sen betalas bidraget till företaget istället.
Om ROT nekas, så beror det oftast på att konsumenten inte har rätt till bidraget. Då måste du som konsument betala den delen till företaget istället.
Om ROT däremot nekas för att företaget saknar F-skatt, söker ROT för ickeberättigat arbete, eller skickar in ansökan försent. Så ska konsumenten inte behöva betala den delen.
Om ROT nekas, så beror det oftast på att konsumenten inte har rätt till bidraget. Då måste du som konsument betala den delen till företaget istället.
Om ROT däremot nekas för att företaget saknar F-skatt, söker ROT för ickeberättigat arbete, eller skickar in ansökan försent. Så ska konsumenten inte behöva betala den delen.
