hehe nejdå du verkar a koll så det räcker men skaffar du dig en tigtillsats så är det inga problem med 0.6 plåten heller om det kniper..
A
Amarace
Medlem
· Dorotea (Lapplands Sydport)
· 400 inlägg
Amarace
Medlem
- Dorotea (Lapplands Sydport)
- 400 inlägg
Angående Rutil vs Basisk så är det väl välkänt bland dom flesta svetsare att Rutil (då främst Esab 43.32 eller 46.00 alternativt Elga P43 eller P46) är mycket mer lättända och lättsvetsade än Basiska (då främst Esab 48.00 eller Elga P48). Då jag gick och utbilda mig till svetsare en gång i tiden lärde vi oss det snabbt, och vi fick även lära oss att hållastheten är mycket bättre med 48.00 jämfört med 43.32 eller 46.00 (genom tester), men hållastheten hos Rutil duger gott och väl till så gott som allt man pysslar med som hobby.
Själv tycker jag 43.32 eller 46.00 går utmärkt att svetsa ner till 1,5mm om man har en inverter, 48.00 tycker jag däremot inte går lika bra så tunnt, fungerar bäst 2mm o upp.
Då jag svetsar för hemmabruk (allt möjligt, rost, olika anordningar till Traktorn o.s.v.) använder jag Mag upp till 2,5mm, 3mm o upp använder jag bara Pinne (men även ner till 2mm, då den svetsen är lättare att ta fram). Och den pinnsvets jag använder är en Esab 3-fas Inverter (170A).
Pinne är rätt så lätt att lära sig, så länge det är vanliga fogar i vågrätt läge, blir värre då man ska svetsa olika lägen, gas är då inte lättare, iaf inte om man ska få det fint och hållbart även med Gas.
Slaggen är ju en restprodukt som blir när man svetsar, den skyddar smältan medans man svetsar, typ som gasen gör när man svetsar MIG/MAG. Ska man lägga flera strängar är det mycket noga att man knackar bort slaggen och rengör med stålborste.
Och OM man kan sin sak så ser man hur slaggen reser av sig själv när man svetsat och man behöver nästan bara blåsa bort det
Men som med allt annat är det ju väldigt personligt och vilka erfarenheter man har vad man tycker är lättast/bäst. Man får prova sig fram vad som fungerar bäst helt enkelt.
Själv tycker jag 43.32 eller 46.00 går utmärkt att svetsa ner till 1,5mm om man har en inverter, 48.00 tycker jag däremot inte går lika bra så tunnt, fungerar bäst 2mm o upp.
Då jag svetsar för hemmabruk (allt möjligt, rost, olika anordningar till Traktorn o.s.v.) använder jag Mag upp till 2,5mm, 3mm o upp använder jag bara Pinne (men även ner till 2mm, då den svetsen är lättare att ta fram). Och den pinnsvets jag använder är en Esab 3-fas Inverter (170A).
Pinne är rätt så lätt att lära sig, så länge det är vanliga fogar i vågrätt läge, blir värre då man ska svetsa olika lägen, gas är då inte lättare, iaf inte om man ska få det fint och hållbart även med Gas.
Slaggen är ju en restprodukt som blir när man svetsar, den skyddar smältan medans man svetsar, typ som gasen gör när man svetsar MIG/MAG. Ska man lägga flera strängar är det mycket noga att man knackar bort slaggen och rengör med stålborste.
Och OM man kan sin sak så ser man hur slaggen reser av sig själv när man svetsat och man behöver nästan bara blåsa bort det
Men som med allt annat är det ju väldigt personligt och vilka erfarenheter man har vad man tycker är lättast/bäst. Man får prova sig fram vad som fungerar bäst helt enkelt.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 888 inlägg
Om du har erfarenhet av att svetsa med MIG varför svetsar du inte din båtvagn med MIG, 2-3 mm gods är alldeles perfekt med MIG. Visst går det bra med båge också.
Kempin är likström ut så det går svetsa med 48.00.
Jag har en annan trevlig elektrod, Oerlikon special, en basisk elektrod som går bra att svetsa på växelström också, glasartat svårknackad slagg men har lite bättre hållfasthet än 48.00.
Insisterar du fortfarande på bågsvetsning så försök att vända vagnen så du svetsar horisontellt men lite grand uppför så att slaggen inte rinner före svetssmältan och törs gasa på så du får en riktig inbränning (inga korvar utanpå)
Protte
Kempin är likström ut så det går svetsa med 48.00.
Jag har en annan trevlig elektrod, Oerlikon special, en basisk elektrod som går bra att svetsa på växelström också, glasartat svårknackad slagg men har lite bättre hållfasthet än 48.00.
Insisterar du fortfarande på bågsvetsning så försök att vända vagnen så du svetsar horisontellt men lite grand uppför så att slaggen inte rinner före svetssmältan och törs gasa på så du får en riktig inbränning (inga korvar utanpå)
Protte
Hej,
prova först på lite skrotbitar innan du ger dig i kast med båtsläpet. Det är viktigt att hitta rätt inställning på svetsströmmen. Strömområdet står på elektrodpaketet.
Det är lättare att tända ljusbågen ju högre ström du kör, men risken för genombränning ökar också med högre ström. Beroende på vilken typ av svetsfog ska svetsa kan du behöva justera strömmen. T ex kant i kant kräver lägre ström en fog i ett hörn.
Polarieten är också viktig om du svetsar med likström. Negativ pol i elektroden ger högre inbränning i materialet.
Placeringen av jordklämman påverkar till viss del hur ljusbågen uppför sig likaså får man en avböjning när man svetsar i hörn. Detta borde inte vara så kritiskt för det som du ska svetsa.
Tänk på att ev galvat stål ger en svetsrök som innehåller zink. Denna rök är inte nyttig att andas in i större mängder. Man kan få s k galvfrossa. Botemedlet är att dricka standardmjölk. Är du ute och inte svetsar några jättemängder galv ska det inte vara någon fara.
prova först på lite skrotbitar innan du ger dig i kast med båtsläpet. Det är viktigt att hitta rätt inställning på svetsströmmen. Strömområdet står på elektrodpaketet.
Det är lättare att tända ljusbågen ju högre ström du kör, men risken för genombränning ökar också med högre ström. Beroende på vilken typ av svetsfog ska svetsa kan du behöva justera strömmen. T ex kant i kant kräver lägre ström en fog i ett hörn.
Polarieten är också viktig om du svetsar med likström. Negativ pol i elektroden ger högre inbränning i materialet.
Placeringen av jordklämman påverkar till viss del hur ljusbågen uppför sig likaså får man en avböjning när man svetsar i hörn. Detta borde inte vara så kritiskt för det som du ska svetsa.
Tänk på att ev galvat stål ger en svetsrök som innehåller zink. Denna rök är inte nyttig att andas in i större mängder. Man kan få s k galvfrossa. Botemedlet är att dricka standardmjölk. Är du ute och inte svetsar några jättemängder galv ska det inte vara någon fara.
Dum fråga kanske men vad för båt ska du frakta på ett vagn av 2-3mm material?
Inte så tung hoppas jag..
Annars kul med en tråd om svetsning, då jag själv är och har hållit på med svetsning i 10år gillar jag komentarer som " gas tyckte jag var vansinnigt lätt, kunde direkt, medan jag fick hålla på en hel dag och öva med pinnsvetsen innan jag fick till det."
En hel dag, inte dåligt..
Inte så tung hoppas jag..
Annars kul med en tråd om svetsning, då jag själv är och har hållit på med svetsning i 10år gillar jag komentarer som " gas tyckte jag var vansinnigt lätt, kunde direkt, medan jag fick hålla på en hel dag och öva med pinnsvetsen innan jag fick till det."
En hel dag, inte dåligt..
Satte själv igång igår å svetsa på en båtkärra, mest lite modefieringar dock. Har oxå bara svetsat MIG innan men ärvt en äldre 3-fas kempi för pinne som jag skulle testa. Jag fick lite tipsa av svärfar och sedan surfade jag på youtube å hittade massa instruktionsvideos. Det blev lite måsskitar i början men sedan känndes det som att det var lätt att lära sig. Det bästa tipset jag fick var att när man skall tända pinnen skall man göra som när man tänder en tändsticka å sedan är det bara att köra men elektroden mellan 45grader och rakt upp. Stätter man bara an pinnen så är det väldigt lätt att den sätter sig.
Tackar återigen för alla synpunkter. Jag har förstås en axel som pallar 600 kg och på den gör jag en ställning i 40 * 60 mm profil. Bättre än Tiki trailern. Jag har bara en båt som vägen 130 kg + motor 50 kg så det lär nog hålla. Anledning till att jag vill pinnsvetsa är helt enkelt att jag vill testa hur det är att svetsa med pinne. Funkar det inte kan jag använda migen.
Går pinnarna åt fort? Jag har tänkt mig 2-2,5 mm och enl ovan är 48 ok.
Går pinnarna åt fort? Jag har tänkt mig 2-2,5 mm och enl ovan är 48 ok.
OK, 180kg tot då lär det räcka..
är godset 2-3mm så satsa på 2.0mm pinnar.
Blir det lite spalt och godset är 2mm blir det tungt med 2.5mm
är godset 2-3mm så satsa på 2.0mm pinnar.
Blir det lite spalt och godset är 2mm blir det tungt med 2.5mm
Kemppin är en invertersvets, med likström. En likriktare har också likström, fast fortfarande en tung transformator.olotor skrev:
För er som har erfarenhet av båda - hur skiljer det att svets på en invertersvets och en likriktare? Fördelar/nackdelar (förutom vikten då
). Jag tycker att skillnaden på en växelströms transformatorsvets och en likriktare är stor - är den lika stor mellan en likriktare och en inverter?Har aldrig svetsat med trafo men med inverter och likriktare. Fördelen med en inverter är att dom flesta har Hotstart och Antistick. Hotstart innebär att svetsen i tändningen drar på med mer ström och således tänds elektroden lättare. Antistick innebär att om elektroden bränner fast så bryter svetsen strömmen tills man brutit loss elektroden, bra om man har elektrodhållare med skruvfäste, då slipper man stå med en glödande pinne som bränt fast.Daniel_N skrev:Kemppin är en invertersvets, med likström. En likriktare har också likström, fast fortfarande en tung transformator.
För er som har erfarenhet av båda - hur skiljer det att svets på en invertersvets och en likriktare? Fördelar/nackdelar (förutom vikten då
Det är ju inga ljusår ifrån mellan inverter och likriktare, men det är fan så mycket smidigare att bärar runt knappt 5 kilo inverter (min fronius väger in på 4,7 och klarar ändå att svetsa 4mm pinnar) jämfört med att baxa runt på en likriktare stor som en skottkärra...
HF- tändning betyder att du får en ljusbåge med låg ström som tänder utan fysisk kontakt medans skrap är just skrapa med wolframspetsen som en vanlig elektrod typ.
Detta är inte alls bra då kan skadar spetsen på wolframen och inte får samma precision i svetsningen samt kan få föroreningar i svetsfogen (ok då snackar vi överkurssvetsning som turbiner mm) men hf är helt klart att föredra
Inverter och likriktare är eg ingen skillnad på om man jämnför likvärdiga maskiner då med samma funktioner osv.
Själv har jag en gammal LHA 520 (400kg 520A likriktare)i verkstan och en liten smidig 150A inverter på 5kg när man behöver svetsa på fältet och det är i praktiken ingen skillnad på dom i normal underhålls svetsning utom kapaciteten då.
Fast lite manligt är det att stoppa i en 7mm högutbytes och ösa på med i likriktaren, grannarna brukar tro att det är ett UFO ute när hela skogen lyser blått hehe
Detta är inte alls bra då kan skadar spetsen på wolframen och inte får samma precision i svetsningen samt kan få föroreningar i svetsfogen (ok då snackar vi överkurssvetsning som turbiner mm) men hf är helt klart att föredra
Inverter och likriktare är eg ingen skillnad på om man jämnför likvärdiga maskiner då med samma funktioner osv.
Själv har jag en gammal LHA 520 (400kg 520A likriktare)i verkstan och en liten smidig 150A inverter på 5kg när man behöver svetsa på fältet och det är i praktiken ingen skillnad på dom i normal underhålls svetsning utom kapaciteten då.
Fast lite manligt är det att stoppa i en 7mm högutbytes och ösa på med i likriktaren, grannarna brukar tro att det är ett UFO ute när hela skogen lyser blått hehe
Redigerat:
tack egon och t-gubben för svar.
Följdfråga blir - spelar det någon roll för vilken tig-tillsats man kan använda om man har en inverter eller en likriktare? Om inte så lutar det åt att jag behåller likriktaren - den svetsar väldigt mjukt och fint, och istället investerar i en tig-tillsats med hf-tändning...
Vad mer skall jag tänka på vid val av tig-tillsats?
Jag ska köpa en tub gas till mag svetsen, tror det blir mison 25, då jag har förstått att den är bättre än kolsyra. Jag ska svetsa framförallt "vanligt bonnjärn". Jag antar att jag inte kan använda samma tub till TIGen? Ska det vara ren argon till TIG? Synpunkter på mison 25 till MAG-svetsning?
Följdfråga blir - spelar det någon roll för vilken tig-tillsats man kan använda om man har en inverter eller en likriktare? Om inte så lutar det åt att jag behåller likriktaren - den svetsar väldigt mjukt och fint, och istället investerar i en tig-tillsats med hf-tändning...
Vad mer skall jag tänka på vid val av tig-tillsats?
Jag ska köpa en tub gas till mag svetsen, tror det blir mison 25, då jag har förstått att den är bättre än kolsyra. Jag ska svetsa framförallt "vanligt bonnjärn". Jag antar att jag inte kan använda samma tub till TIGen? Ska det vara ren argon till TIG? Synpunkter på mison 25 till MAG-svetsning?
Nja för hobbysvets så har då inte jag märkt ngn eg skillnad på olika tig.tillsats förutom kvalitetskänslan och ev justermöligheter.
Vill du kunna svetsa Alu och andra lätmetaller så kan du köpa en beg AC/DC TIG för typ 10k och dessa är otroligt mycket mer lättsvetsade än en tillsats eftersom man kan använda pulsning och ha fotpedal för justering av svetsström, ställa in gasefterströmmning, slope up/down mm mm
Jag brukar använda Arcal till mag men det är inte såå viktigt vilken gas man har till svartstål utan mer en smaksak, jag upplever Arcalen stabilare i spraybågsområdet med mindre stänk som följd men om det spelar ngn roll eller inte beror på vad man ar för krav . Det är dock för hobbybruk ganska små skillnader eg i gasvalet.
Argon är det vanliga för Mig och Tig svetsning men man kan fuska lite med och använda iaf Arcalen som har lite högre argoninnehåll än Mison 25 om man inte har nga speciella krav på resultatet men som namnen avslöjar så är är eg argonen en inert gas vid Tig (Tungsten Inert Gas) o Mig (Metal Inert Gas) medans tex Mison 25 är en active gas vid Mag (Metal Active Gas)
Vill du kunna svetsa Alu och andra lätmetaller så kan du köpa en beg AC/DC TIG för typ 10k och dessa är otroligt mycket mer lättsvetsade än en tillsats eftersom man kan använda pulsning och ha fotpedal för justering av svetsström, ställa in gasefterströmmning, slope up/down mm mm
Jag brukar använda Arcal till mag men det är inte såå viktigt vilken gas man har till svartstål utan mer en smaksak, jag upplever Arcalen stabilare i spraybågsområdet med mindre stänk som följd men om det spelar ngn roll eller inte beror på vad man ar för krav . Det är dock för hobbybruk ganska små skillnader eg i gasvalet.
Argon är det vanliga för Mig och Tig svetsning men man kan fuska lite med och använda iaf Arcalen som har lite högre argoninnehåll än Mison 25 om man inte har nga speciella krav på resultatet men som namnen avslöjar så är är eg argonen en inert gas vid Tig (Tungsten Inert Gas) o Mig (Metal Inert Gas) medans tex Mison 25 är en active gas vid Mag (Metal Active Gas)