Anskaffningsvärde vid ärvd bostad

[hempularen]

Bör det iinte bli så att TS inköpspris är 100k + (17k/3)
och de andra två arvtagarna som sålde sina tredjedelar för 50k ska ta upp vinsten 50k-(17k/3) i sin deklaration

Nej, inte om detta skedde genom arvsskifte. Då var de övriga arvingarna aldrig ägare till någon del av bostaden. I normalfallet när en arvinge skall ta över bostaden, så skiftas hela bostaden ut till den arvingen. Och övriga delägare får pengar istället.

Detta är fördelaktigt eftersom det då inte löser ut reavinstskatt. Och gäller det en fastighet slipper man då även lagfartsavgift (stämpelskatten). Alternativet att man skiftar ut en 3e del vardera, och sedan säljer de två arvingarna sina delar till 3e arvingen finns också. men ger onödiga kostnader för alla inblandade.

 

[Ekonomista]

Om fastigheten värderadrs till 150k bör de andra två inte ha 50k utan 50k minus bla beräknad reavinstskatt. Detta eftersom att den delägare som fastigheten skiftas till kommer att få betala hela skatten när/om den sedan säljer någon gång i framtiden.

Det är väl upp till delägarna att göra upp innan arvsskiftet. Men men, det är knappast något krav

Arvskiftet skedde för ca 25 år sedan men detta var nytt för mig. Arvingen som tog över bostaden och köpte ut syskonen betalade alltså för mycket eftersom hen inte tog hänsyn till framtida reavinstskatt. Så går det när man inte kan alla spelregler...

 

[myrstack]

Dessutom brukar man förutom den latenta vinstskatten på 22% även räkna av dels anskaffningskostnaden utöver anskaffningsvärdet och även en teoretiskt mäklaravgift för en fiktiv försäljning.

 

[Daniel 109]

Hur menar du nu?

 

[myrstack]

Om vi tar frågeställningen med 150 tusen så brukar man kalkylera med värdering minus inköpskostnad minus standardhöjande åtgärder för ut den latenta skatten. Dessutom brukar man normalt även räkna med en mäklarkostnad, eller kostnaden för att upprätta en arvskifteshanling, innan man har en summa som kan delas med 2/3 som i detta fallet där en person vill lösa ut två andra dödsbodelägare

 

[Daniel 109]

Det lät rimligare.

 

[Ekonomista]

Så när man ska räkna ut reavinstskatten så är inköpspriset tidigare ägarens anskaffningsvärde (precis som ni har skrivit i tråden), men vid uppskov är inköpspriset den skiftes- eller bodelningslikvid som man har betalat? Hur går det ihop?

Hur vet man hur mycket man ska betala om man har köpt en bostad med uppskov som sen ges i gåva d.v.s. utebliven försäljningg/vinst. Då ska ju uppskovet betalas in men då blir det väl inte anskaffningsvärdet eller ska man räkna om uppskovet eller vad är det jag missar?

På den här sidan står det:

Om du har fått bostadsrätten genom arv, testamente, gåva eller bodelning
Om du har fått bostadsrätten genom arv, testamente, gåva eller bodelning övertar du den tidigare ägarens inköpspris. Du får inte använda värdet i bouppteckningen som inköpspris om du har ärvt bostadsrätten eller fått den genom testamente. Du får inte heller göra avdrag för bodelningslikvid eller skifteslikvid som du har betalat i samband med bodelningen eller arvskiftet. Likviden räknas inte som inköpspris.

På den här sidan om uppskov står det:

När du får en bostadsrätt genom arv, bodelning eller gåva
Har du förvärvat bostaden genom arv, bodelning eller gåva är inköpspriset den skiftes- eller bodelningslikvid du har betalat. Det kan även vara annan ersättning, till exempel övertagna lån.