Jag visste inte att du kände Puu Pää hälsa 🌞
Ditt resonemang är i stort helt korrekt och som du kommer ihåg från skolan så förekommer fukt i olika aggregationstillstånd flytande gas och is sedan tillkommer fenomen som konvention spalt och ytspänning..
Det som ger ett homogenträhus med drev så bra fukthanterande egenskaper är fuktupptagande och fuktavgivande egenskaper.
Dessa balanserar fukt förutsatt att tillstånd varierar så att summa fuktlast och torrperioder medger detta.
Cellulosa innerst ger då en fuktbank
Hus med dessa helträlösningar är undertrycks konstruktioner oftast
När du släpper luft igenom väggen med fukt så sker kondensation o droppar bildas. Dessa droppar är svåra att hantera i vätskefas.. Så jag håller med dig att aluminiumfolien även med hål ger kondens jämfört med dina föreslagna skivlösningar.
Enda sättet att hålla väggen så torr som möjligt är att skapa undertryck genom ventilation
Den fukt som kondenserar på folien måste rinna droppa ner och ut via ett bleck eller direkt på grundisolering porodrän liknande
För att Puu Pää inte ska tro att han är helt ifrånsprungen så skulle jag välja din 2 lösning kompletterad med folie och bleck ...
Samt en kontrollerad ventilation med värmeåtervinning
Ditt resonemang är i stort helt korrekt och som du kommer ihåg från skolan så förekommer fukt i olika aggregationstillstånd flytande gas och is sedan tillkommer fenomen som konvention spalt och ytspänning..
Det som ger ett homogenträhus med drev så bra fukthanterande egenskaper är fuktupptagande och fuktavgivande egenskaper.
Dessa balanserar fukt förutsatt att tillstånd varierar så att summa fuktlast och torrperioder medger detta.
Cellulosa innerst ger då en fuktbank
Hus med dessa helträlösningar är undertrycks konstruktioner oftast
När du släpper luft igenom väggen med fukt så sker kondensation o droppar bildas. Dessa droppar är svåra att hantera i vätskefas.. Så jag håller med dig att aluminiumfolien även med hål ger kondens jämfört med dina föreslagna skivlösningar.
Enda sättet att hålla väggen så torr som möjligt är att skapa undertryck genom ventilation
Den fukt som kondenserar på folien måste rinna droppa ner och ut via ett bleck eller direkt på grundisolering porodrän liknande
För att Puu Pää inte ska tro att han är helt ifrånsprungen så skulle jag välja din 2 lösning kompletterad med folie och bleck ...
Samt en kontrollerad ventilation med värmeåtervinning
Eftersom isoleringen blir undermålig hur som så tillför polerad Alu folie komfort i huset...ungefär som när du står framför ett fönster...Det blir inte för varmt på sommaren och inte kyleffekt på vintern om värmen reflekteras...larsbj skrev:
Kondensen blir inte något att bekymra sig om om man utformar spalter i montering och ett bleck i botten alternativt ansluter till grundisolering isodrän så ser huset inte lika utkragat ut heller.
Viktigt att se över husets ventilation när man isolerar...Lämpligt då med någon typ av värmeåtervinning tex frånluftsvärmepump! och glöm inte till-luften...
Ja jag känner ju alla udda typer i trakten och jag skall hälsa
....och oss emellan är Puupää faktiskt intelligentare än hela regeringen tillsammans....fast Puupää är en träskalle
Jag utgår från att ett gammalt hus har självdragsventilation.
Man skall inte bygga konstruktioner som fuktskadas bara för att man får haveri på en mekanisk anläggning och måste vänta en månad på reservdelar eller ett vanligt elavbrott som varar ett dygn eller två. Att bygga sådant är ett sätt att skaffa sig problem. Om undertrycket är livsviktigt för husets fortbestånd är konstruktionen fel.
Det känns väldigt riskabelt att bygga en vägg med en tät kondensfångare ytterst och bara en tunn ventilerad luftspalt på insidan för att ta hand om all fukt. Jag skulle säga att den luftspalten behöver vara flera centimeter tjock och försedd med rejäla öppningar både uppe och nere och kanske fläktar som blåser igenom luften. Det verkar bli alldeles orimligt.
Dessutom får man ingen vidare isolerande funktion från de skikt som ligger utanför den välventilerade luftspalten.
På en renovering träffade jag på en vägg som såvitt jag minns hade varit helt tom på isolering och utan fuktspärr på insidan. Innanför bräderna på utsidan hade någon spikat upp plast. Hela stommen var alldeles mjukrutten fyra-fem centimeter in från plasten.
Jag har också varit med om hur både ny och gammal snedbrädning och trästomme ruttnade sönder på 10 år för att den nya cementbaserade rappningen (putsen) utanpå var för tät. Vi fick hacka bort rappningen en gång till och innan vi var färdiga hade vi bytt allt trävirke från underkant på fönstren och nedåt på hela huset. Bara för att utsidan blev för tät vid förra renoveringen.
....och oss emellan är Puupää faktiskt intelligentare än hela regeringen tillsammans....fast Puupää är en träskalleJag utgår från att ett gammalt hus har självdragsventilation.
Man skall inte bygga konstruktioner som fuktskadas bara för att man får haveri på en mekanisk anläggning och måste vänta en månad på reservdelar eller ett vanligt elavbrott som varar ett dygn eller två. Att bygga sådant är ett sätt att skaffa sig problem. Om undertrycket är livsviktigt för husets fortbestånd är konstruktionen fel.
Det känns väldigt riskabelt att bygga en vägg med en tät kondensfångare ytterst och bara en tunn ventilerad luftspalt på insidan för att ta hand om all fukt. Jag skulle säga att den luftspalten behöver vara flera centimeter tjock och försedd med rejäla öppningar både uppe och nere och kanske fläktar som blåser igenom luften. Det verkar bli alldeles orimligt.
Dessutom får man ingen vidare isolerande funktion från de skikt som ligger utanför den välventilerade luftspalten.
På en renovering träffade jag på en vägg som såvitt jag minns hade varit helt tom på isolering och utan fuktspärr på insidan. Innanför bräderna på utsidan hade någon spikat upp plast. Hela stommen var alldeles mjukrutten fyra-fem centimeter in från plasten.
Jag har också varit med om hur både ny och gammal snedbrädning och trästomme ruttnade sönder på 10 år för att den nya cementbaserade rappningen (putsen) utanpå var för tät. Vi fick hacka bort rappningen en gång till och innan vi var färdiga hade vi bytt allt trävirke från underkant på fönstren och nedåt på hela huset. Bara för att utsidan blev för tät vid förra renoveringen.
Ja Puu Pää är en kille med huvve på skaft...
Håller med dig att vara beroende av mekanisk ventilation är inte bra och det får inte cirkulera luft hur som helst i en konstruktion då kan resultatet bli tvärt om mot vad som är önskvärt.
Vi pratar ju inte nybyggnad här utan att lägga på huset en isolering och ny panel...
visst kan husägaren i vår tråd nöja sig med ditt alternativ 2..i ditt tidigare inlägg...
Han får då samma komfort som Regeringen...Puu Pää bor ju i helträ...utan plank för plankväggar var ju bara fattigmans huse....
Hela Visby har problemet med tät fasadputs....Enstegsmetoden var inte först...
Vad säger du om en konstruktion med sprutad cellulosaisolering lösull med korsad läktning utan skivor och utan luftspalt?
Håller med dig att vara beroende av mekanisk ventilation är inte bra och det får inte cirkulera luft hur som helst i en konstruktion då kan resultatet bli tvärt om mot vad som är önskvärt.
Vi pratar ju inte nybyggnad här utan att lägga på huset en isolering och ny panel...
visst kan husägaren i vår tråd nöja sig med ditt alternativ 2..i ditt tidigare inlägg...
Han får då samma komfort som Regeringen...Puu Pää bor ju i helträ...utan plank för plankväggar var ju bara fattigmans huse....
Hela Visby har problemet med tät fasadputs....Enstegsmetoden var inte först...
Vad säger du om en konstruktion med sprutad cellulosaisolering lösull med korsad läktning utan skivor och utan luftspalt?
Nej vi talar inte nybyggnad och därför funderar jag på lösningar som minskar energibehovet utan att man behöver bygga om huset totalt både invändigt och utvändigt.
Som jag ser det handlar allting om att med minsta möjliga ingrepp lägga på en nödtorftigt isolerande ytterrock kring det gamla trävirket så att plankväggarnas förmåga att utjämna temperaturvariationer kan komma mera till sin rätt. Göra allt på sådant sätt att husets sätt att fungera i alla andra avseenden påverkas så litet som möjligt.
Jag kan faktiskt tänka mig en fasad utan luftspalt under förutsättning att huset målas med riktig gammaldags slamfärg som ju inte bildar något tätt skikt.
Slamfärg släpper igenom den fukt som kommer inifrån bättre än moderna färger. Det här är ingen riktigt bra lösning men Österbotten är fullt av brädslåningar utan luftspalt som har hållit i 50-100 år och fungerar än i dag också på hus som är bebodda och har modern fuktbelastning.....så jag skulle tro att det är en fungerande nödfallslösning.
Likväl tycker jag att det skall vara en träbaserad vindskyddsskiva bakom bräderna. Sprutad cellulosaisolering har en tendens att sätta sig så det kan bli små glipor kring somliga skålningar (läkt) och där vill man ju inte ha in något vinddrag.
Annars så var det i början på 60-talet som farfar timrade sitt nya hus. Jag tror de flyttade in -62 eller -63. Felskrivning.
Som jag ser det handlar allting om att med minsta möjliga ingrepp lägga på en nödtorftigt isolerande ytterrock kring det gamla trävirket så att plankväggarnas förmåga att utjämna temperaturvariationer kan komma mera till sin rätt. Göra allt på sådant sätt att husets sätt att fungera i alla andra avseenden påverkas så litet som möjligt.
Jag kan faktiskt tänka mig en fasad utan luftspalt under förutsättning att huset målas med riktig gammaldags slamfärg som ju inte bildar något tätt skikt.
Slamfärg släpper igenom den fukt som kommer inifrån bättre än moderna färger. Det här är ingen riktigt bra lösning men Österbotten är fullt av brädslåningar utan luftspalt som har hållit i 50-100 år och fungerar än i dag också på hus som är bebodda och har modern fuktbelastning.....så jag skulle tro att det är en fungerande nödfallslösning.
Likväl tycker jag att det skall vara en träbaserad vindskyddsskiva bakom bräderna. Sprutad cellulosaisolering har en tendens att sätta sig så det kan bli små glipor kring somliga skålningar (läkt) och där vill man ju inte ha in något vinddrag.
Annars så var det i början på 60-talet som farfar timrade sitt nya hus. Jag tror de flyttade in -62 eller -63. Felskrivning.
Ok det verkar som tradition och det som fått knätofs på sig gäller... Ganska bra resonerat...ändå..
Färgdiskussionen är dock miljöpolitisk för slamfärger är ju känsliga för Mögelangrepp nu när giftigare komponenter saknas samt fel typer av bindemedel fel mjöl används
Om rätt teknik används med lite fuktad cellulosa så uppstår inte de glipor du pratar om är du lite klurig i den dubbla läktningen skruvad så sitter den är du rädd för glipor kan du skära till fasta bitar o montera
Samtidigt monterar du brandsäkring i takfötterna och glöm inte ventilationen ... Tilluften?
Färgdiskussionen är dock miljöpolitisk för slamfärger är ju känsliga för Mögelangrepp nu när giftigare komponenter saknas samt fel typer av bindemedel fel mjöl används
Om rätt teknik används med lite fuktad cellulosa så uppstår inte de glipor du pratar om är du lite klurig i den dubbla läktningen skruvad så sitter den är du rädd för glipor kan du skära till fasta bitar o montera
Samtidigt monterar du brandsäkring i takfötterna och glöm inte ventilationen ... Tilluften?
Haha.. ni är fantastiska. Tack så mycket för input.
Strävan är givetvis att undvika all form av plast eller tätskikt. Kåken har andats i 100 år och verkar må relativt bra av det. Vi vill inte förändra principen och rubba balansen för mycket. Jag hoppas vi tänker rätt.
Jag tackar hjärtligast för informationen ang glas/stenull och dess fukthantering. Ekofiber var vi på väg att lägga i vindsbjälklaget likväl och linjerar väl med miljöpolicyn i huset.
Vad skiljer ekofiber-skivorna emellan? Steico och de tidigare refererade finska referenserna som jag ej ger mig på att stava till själv.
Kryssfanerlappar antar jag motsvarar plyfabitar?
Vi har varit inne på alkydoljefärger en period nu. Med resonemanget att vid eventuell fuktinträngning i träet kan bakomliggande luftspalt lösa det problemet. Men när vi pratar slamfärg antar jag att vi inbegriper alla typer av slamfärg?
Tack igen
Strävan är givetvis att undvika all form av plast eller tätskikt. Kåken har andats i 100 år och verkar må relativt bra av det. Vi vill inte förändra principen och rubba balansen för mycket. Jag hoppas vi tänker rätt.
Jag tackar hjärtligast för informationen ang glas/stenull och dess fukthantering. Ekofiber var vi på väg att lägga i vindsbjälklaget likväl och linjerar väl med miljöpolicyn i huset.
Vad skiljer ekofiber-skivorna emellan? Steico och de tidigare refererade finska referenserna som jag ej ger mig på att stava till själv.
Kryssfanerlappar antar jag motsvarar plyfabitar?
Vi har varit inne på alkydoljefärger en period nu. Med resonemanget att vid eventuell fuktinträngning i träet kan bakomliggande luftspalt lösa det problemet. Men när vi pratar slamfärg antar jag att vi inbegriper alla typer av slamfärg?
Tack igen
Redigerat:
Smyger in med en fråga i denna tråd. Hur mycket bygger en sådan skiva, med läkt, i realiteten.
Långt fram i tiden vill jag nämligen riva bort den tjocka (90mm?) gullfiberisoleringen som sattes utanpå revetering som putsades på vassmatta spikad på min originalpanel (från 1909). Men är bara ren plankvägg, så nåt annat vore säkert bra att lägga till om man tar bort detta tjocka fula tillbyggda...
Vore kul med lite bilder...
Långt fram i tiden vill jag nämligen riva bort den tjocka (90mm?) gullfiberisoleringen som sattes utanpå revetering som putsades på vassmatta spikad på min originalpanel (från 1909). Men är bara ren plankvägg, så nåt annat vore säkert bra att lägga till om man tar bort detta tjocka fula tillbyggda...
Vore kul med lite bilder...
Spik är tradition och skruv nytt...
Vi har bara pratat fukt och luft i fasad som inte är fullgod isolerad.
Läkt har bara mekanisk funktion att hålla fast fasaden så att spalter och monteringen fungerar över tid.
En vägg utsätts för stora temperaturvariationer och om olika material möts så blir det påverkan.
Isolering med cellulosafiber som är impregnerad med salt är fuktbalanserande om den monteras så att fukt inte blir droppar utan kan transportera ut fukt
Du bör kontrollera tillståndet i din gullfibervägg så snart som möjligt.
Att bygga en slankare mer difussionöppen konstruktion med två korslagda lager och isolera med cellulosa utan fuktspärr med modern fuktlast kan fungera bra
Vi har bara pratat fukt och luft i fasad som inte är fullgod isolerad.
Läkt har bara mekanisk funktion att hålla fast fasaden så att spalter och monteringen fungerar över tid.
En vägg utsätts för stora temperaturvariationer och om olika material möts så blir det påverkan.
Isolering med cellulosafiber som är impregnerad med salt är fuktbalanserande om den monteras så att fukt inte blir droppar utan kan transportera ut fukt
Du bör kontrollera tillståndet i din gullfibervägg så snart som möjligt.
Att bygga en slankare mer difussionöppen konstruktion med två korslagda lager och isolera med cellulosa utan fuktspärr med modern fuktlast kan fungera bra
Nu ska jag inte trasha denna tråden, men jag antar det var riktat till mig...byggarätt skrev:
Den kläddes på ca 1980, det ligger en verksam luftspalt mellan panel och plankstomme, så jag är tveksam att isoleringen gör ett fantastiskt jobb men nåt gör den väl... Däremot så tror jag ur fuktsynpunkt att luftspalten gör att det inte blir problem. Jag har rivit bort ett litet parti ned till panelen under reveteringen och den är kärnfrisk, bara att borsta bort lite vad jag tror är linoljefärg och gå på med ny linoljefärg den dag man river bort den fula ytterrocken. Nu kan det ju vara annat på annan plats... Men jag tror, den dagen jag kan ta i tu med detta (finns några mer akuta saker innan) att jag på några ställen där man ändå flyttat dörrar och fönster, skulle kunna om det bygger väldigt lite, lägga in en skiva mot plankstomme, ny luftspalt och ny panel. Jag kommer på de ställen jag bygger om på insidan att regla och lägga max 45mm linisolering och papp (har gjort så i ett rum). Helst skulle jag bara köra ~30mm på insidan av estetiska skäl. Tekniskt vore det ju bättre att lägga en skiva på 20-30mm på utsida och mindre eller inget på insida. Tyvärr är även vinden isolerad med gullfiber. Även detta har jag tänkt att se över, men så länge bara hålla koll. Det verkar märkligt nog vara helt torrt även där. Huset är putsat på insida väggar och tak, så jag tror att väldigt lite luft blåser ut genom väggarna...
Galvaniserad fyratumsspik rätt igenom...... och krävs det mer tar man femtumsspik. Skivan trycks ihop obetydligt.Karl P skrev:
Spik är mycket mer renoveringsvänligt än skruvar och modern galvaniserad spik biter fast väldigt bra i trä jämfört med de gamla svartspikarna.
Byggarna som skall renovera nutidens skruvade hus om 50 år kommer att vara hänvisade till dynamit och grävmaskin för alla demonteringsarbeten. Sedan finns det ingenting kvar att renovera.
Kryssfaner är samma sak som plywood eller plyfa. Jag är bara litet allergisk mot de där nya utländska orden då vi har väl inarbetade och välkända svenska ord för samma sak.
Ekoisolering i all ära men vad säger ni om Isovers Fasadskiva 31? Den finns i 30 mm och är relativt lufttät men samtidigt helt diffusionsöppen, kan monteras direkt på stommen utan någon alufolie eller liknande.
Fasadskivan ska dessutom dränera bort ev. slagregn som trängt sig genom fasadens yttersta skikt. Med en luftspalt borde den hålla systemet friskt.
Vill inte göra reklam på något sätt, funderar själv mycket på fukt och isoleringsalternativ.. längst ut i konstruktionen vill jag helst ha oorganiska material medan naturmaterialen kan ta plats på insidan..
Hade TS vägg varit min hade jag satt 30 mm fasadskiva 31 ytterst (med luftspalt minst 22 mm mot fasadbräderna) någon typ av vindpapp mot plankstommen och sen reglat upp 45 mm på insidan och satt en ekoisolering där (typ isolina) slutligen hade jag satt en ångbroms före gipset.
Fasadskivan ska dessutom dränera bort ev. slagregn som trängt sig genom fasadens yttersta skikt. Med en luftspalt borde den hålla systemet friskt.
Vill inte göra reklam på något sätt, funderar själv mycket på fukt och isoleringsalternativ.. längst ut i konstruktionen vill jag helst ha oorganiska material medan naturmaterialen kan ta plats på insidan..
Hade TS vägg varit min hade jag satt 30 mm fasadskiva 31 ytterst (med luftspalt minst 22 mm mot fasadbräderna) någon typ av vindpapp mot plankstommen och sen reglat upp 45 mm på insidan och satt en ekoisolering där (typ isolina) slutligen hade jag satt en ångbroms före gipset.
varje spalt som bildas av ett materialbyte innebär att fukt kan samlas och det kan uppstå mögel eller annat.Det största problemet med material som inte kan balansera fukt är att det krävs aktiv uttorkning och det finns vädertillstånd där detta inte sker så sådana konstruktioner fungerar inte.
isolering som det blåser fri luft i tappar sin isolerande verkan.
invändig isolering är sällan möjlig i äldre hus då alla ytskikt är historiska etc...
Min föreslagna Alufolie sitter under panelen o fungerar som ett vindskydd o strålningsskydd det som isolerar är ekofiber i en korsläktad lösning som är fuktbalanserande...
alternativet är det alternativ 2 ovan från Heimlaga som också är diffusionsöppet
isolering som det blåser fri luft i tappar sin isolerande verkan.
invändig isolering är sällan möjlig i äldre hus då alla ytskikt är historiska etc...
Min föreslagna Alufolie sitter under panelen o fungerar som ett vindskydd o strålningsskydd det som isolerar är ekofiber i en korsläktad lösning som är fuktbalanserande...
alternativet är det alternativ 2 ovan från Heimlaga som också är diffusionsöppet