Ja och nej. Jag jämför visserligen "kampanjpris" med "ett ordinarie pris" men samtidigt jämför jag vad jag normalt betalade för kaffet då med vad jag betalar nu.O olotor skrev:
Utan direkta belägg är min minnesbild att det alltid fanns ett kampanjpris tillgängligt någonstans och att man aldrig behövde betala "ett ordinarie pris" för kaffe med lite framförhållning. Här ska kanske tilläggas att jag på den tiden utan vidare kunde ha uppemot kanske 20 kaffepaket i lager. Sen kanske genomsnittspriset för kaffe då inte riktigt rådde ner till 20 kronor paketet men det påverkar inte kärnfrågan, det vill säga att kaffepriset ökat långt mycket mer än den genomsnittliga inflationen.
D Dilato skrev:
Ja även om jag skrev "igår" så syftade jag nog mer på hur det såg ut för kanske sex/sju år sedan, det erkänner jag. Min poäng var dock att den genomsnittliga inflationen är just ett genomsnitt och att enskilda varor har blivit extremt mycket dyrare än vad en genomsnittlig inflationssiffra antyder.Alfredo skrev:
Så klart. Inflation tenderar att slå väldigt olika. Ur ett bostadsperspektiv är räntekänsligheten och energipriserna helt klart vattendelare som bryter enorma klyftor på individnivå. Lite värre än kaffepriset.
Jag tycker det är ganska trevligt att ha den där valmöjligheten som många pratar om. Att ha den ekonomiska situationen att du precis när som hellst kan säga "nu skiter jag i detta och slutar". Det är faktist inte så svårt att komma dit! Men dom flesta prioriterar annat i sina liv, eller är helt enkelt nöjda med sin situation, bara att gratulera isf.!A AndersS skrev:
Saknar helt kopplingen mellan inflation och amortering i artikeln. Är inflationen högre än räntan äter inflationen upp värdet på bolånet. Skulle vilja se en diskussion i ämnet. Själv tänker jag spara i lysa istället för att amortera nu nör jag har en belåningsgrad under 50%Redaktionen skrev:
Under och strax efter kriget åt inflationen upp en stor del av lånet som farfars föräldrar tog 1921 för att friköpa torpet och bli bönder. Tack vare att det var ett räntestödslån som staten både gick i borgen för och garanterade låg ränta på. Lånet skulle amorteras på 50 år och resten av lånetiden handlade det bara om småpengar.M murre87 skrev:
Nu är inte sådana lån särskilt vanliga och jag tror inte att varken riksbanken eller EUs centralbank i längden kan upprätthålla en situation där räntan på vanliga lån är lägre än den verkliga inflationen. För närvarande tycks man försöka göra det men det bara sätter ännu mer fart på inflationen.
Precis, en beteendedel och även i kombination med intresse och tid som krävs. Har gjort merparten av det som diskuteras i tråden vid olika tillfällen i livet, utifrån levnadsförhållanden, intresse, tid och behov.M Markarbetaren skrev:
Så för mig har eget aktieägande, startat aktieklubb, amorterat bort/ned lån, viktat om investering utifrån ålder och även placering/omviktning av pensionskapital, tills idag där jag i princip är helt passiv.
För mig blir det alldeles för komplicerat att ge råd till ts eller grannen med denna typ av fråga, men jag kanske krånglar till det. Så frågan om att amortera idag blir en fråga om dagens livssituation och om hur man tänker sig framtiden, kanske flummigt men valet är komplext. För den som vill ha ett svart/vitt svar blir det frustrerande
De som skilde sig eller fick panik och sålde ja. Alla andra som satt still i båten är rika idag om de säljer sina kåkar. Viktigt att se 90-tals krisen för vad den var - en perfekt storm under 36 månader.V växelventil skrev:
Lättare sagt än gjort att sitta still i båten om man inte har råd med båtbiljetten. Men oavsett om man blev rik eller fattig har ju de lite äldre generationerna en mer nyanserad bild av hur marknaden kan se ut.A Greedy1978 skrev:
Man ska alltid ha lite torrt krut sa man förr, idag säger väl ungdomarna fuckoff-kapitalC cpalm skrev: