Medlem
· Västra Götaland
· 2 362 inlägg
Han ligger och väntar på att det ska komma en Audi R8.AndersMalmgren skrev:
Jag hittar ut själv.
Här har det varit hyperaktivt ikväll... vilket är rätt standard. Vi var lite oroliga för hans aptit när han var mindre men verkar göra av med energin med råge.
Någon annan som har det såhär?? Har han katt-damp? Bara haft hundar innan...
Någon annan som har det såhär?? Har han katt-damp? Bara haft hundar innan...
Min första katt, Isis, hade väldigt stort behov av stimulans. De korta perioder hon kunde vara ute var hon lugnare inne. Trots syskon lärde hon sig aldrig när hon gick för långt, jag hade ofta både riv och bitsår. Inte för att hon var elak, hon var världens mysigaste, men hon kunde inte stoppa när hon kom igång. Blev lätt överstimulerad, så där så det plötsligt slog slint.J Jonobe skrev:
Oftast är det mitt fel när Yoda går igång för mycket, men det är svårt att låta bli att provoceraKarlia skrev:
Han är betydligt lugnare med frun. Om han inte är översprallig så biter han inte så hårt heller. Blir han för galen så får man försöka lyfta upp honom ut att bli biten och ge honom en kram så lugnar han ner sig direkt. Han har väldigt stort mysbehov med och tycker mycket om att bli buren. Går han runt och skriker är det oftast det som saknas.Han ska få gå ut själv snart så han får mer stimulans, och om vi har tur så är planen en kattkompis i sommar. Inte så lätta att få tag i dock.
Frasse har också en del katt-DAMP.
Han blir lätt understimulerad, vi märkte det redan första veckan han kom till oss, innan han fick börja gå ute.
(Och det var ju också anledningen till att Frasses förra människa ville hitta ett annat hem åt Frasse).
Så när han får vara ute fritt och det är bra väder så att han är ute många timmar om dagen så finns det inga alls tokryck.
Men under värsta vintern, och t.ex. idag, när han inte är ute så mycket så blir det en del konstigheter, anfall av våra fötter/ben när man går förbi osv. Men det är ju bus, inte aggressivt, men han fattar dåligt, t.ex. att man ska hålla klorna inne när det bara ska busas.
Jag tycker dock att rent generellt har han blivit lugnare och stabilare (pga ålder?) nu när han har blivit drygt 2 år gammal.
Han blir lätt understimulerad, vi märkte det redan första veckan han kom till oss, innan han fick börja gå ute.
(Och det var ju också anledningen till att Frasses förra människa ville hitta ett annat hem åt Frasse).
Så när han får vara ute fritt och det är bra väder så att han är ute många timmar om dagen så finns det inga alls tokryck.
Men under värsta vintern, och t.ex. idag, när han inte är ute så mycket så blir det en del konstigheter, anfall av våra fötter/ben när man går förbi osv. Men det är ju bus, inte aggressivt, men han fattar dåligt, t.ex. att man ska hålla klorna inne när det bara ska busas.
Jag tycker dock att rent generellt har han blivit lugnare och stabilare (pga ålder?) nu när han har blivit drygt 2 år gammal.
Redigerat:
Renoverare
· Stockholm
· 18 688 inlägg
Vår bengal var ett riktigt yrväder när han var liten men nu är han drygt ett år gammal och det är stor skillnad
Jo, ibland visste jag ju att två klapp till på magen så skulle hon explodera men kunde ändå inte låta bli.. Svea visar också tydligt när hon tycker att jag passerat rätt antal klappar - men hon markerar bara, biter inte så det blir märken.J Jonobe skrev:Oftast är det mitt fel när Yoda går igång för mycket, men det är svårt att låta bli att provocera
Han ska få gå ut själv snart så han får mer stimulans, och om vi har tur så är planen en kattkompis i sommar. Inte så lätta att få tag i dock.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 935 inlägg
Kattbeteende......
Det är faktiskt stor skillnad här med. Hade han varit som när han var lite resten av livet så hade vi nog blivit utbrända
Vissa har "det".
Jag tänker att det är tur för kattungar att de är så söta, annars skulle ingen orka med dem.. När de blir äldre får man ju en helt annan relation.J Jonobe skrev:Det är faktiskt stor skillnad här med. Hade han varit som när han var lite resten av livet så hade vi nog blivit utbrända
