Men jag tror nog dom flesta kattägare inte heller vill att deras katt sitter på din bil och dom flesta vill nog ta ansvar för vad deras katt som i ditt fall kissat på dynorna.Men om inte kattägaren får reda på vad katten ställt till med hur ska kattägaren göra då?Är det inte bättre att gå på den kattägaren och säga att du vill ha ersättning så kanske andra katter blir lidande och slipper gå i koppel.Verkar som du redan bestämt att kattägare inte vill ta ansvar för sina katter.Fairlane skrev:
Myckt bra inlägg. Och jag tror du har helt rätt i detta med okastrerade hankatter. Det är i första hand dessa som pissar ÖVERALLT. Givetvis behöver alla djur kissa eller bajsa. Men inte på dörrar, dynor osv. De flesta katter som är kastrerade är väldigt noga att gräva ned sin skit, inte kissa som hundar för att markera. Det är olyckligt att det för många katter ter sig som att vi anlagt en "kattlåda" i form av en sandlåda för barn eller en rabatt. Det går att lägga ett lock på sandlådan och ett nät över rabatten.B Bådablir9 skrev:
OK, men det låter på dig som att väldigt många är ansvariga för sina barn, få kattägare tar ansvar.
Jag upplever det är helt tvärt om. Massor av föräldrar skiter i att deras änglar lever rövare, skriker, sparkar bollar, slår upp bildörrar osv.
Frågan är, hur många har specifikt pratat med kattägaren om ett problem och bara blivit avfärdad?
Desamma gäller iofs troligen barn. Man biter ihop. En granne byggde pool och hans ungdomar har haft fester de skriker och skränar värre än skator. Jag har accepterat detta sålänge det är ett par gånger i månaden sommartid. Men helst skulle jag förstås förbjuda poolen, betongfylla den och skicka ungdomarna till sibirien så jag fick sova. (eller, näe, det räcker de håller käften efter klockan åtta på kvällen när mina barn ska sova).
Jag tror detta är väldigt typiskt svenskt. Man irriterar sig, knyter handen i fickan, säger inte till och tycker att andra ska "fatta" vad som stör.
Bort med knivar och bössor, bjud grannen på en kopp kaffe och hitta en lösning. Nästa gång är det DU som stör grannen på nåt annat sätt.
Sen finns det hopplösa personer som är omöjliga att resonera med. Då föreslår jag som sagts tidigare att sätta upp en kamera och komma med verkliga bevis. Tyvärr så är det en riktig observation att man kan göra rätt mycket innan "lagen" hjälper till att skipa rättvisa. Om det så är drogförsäljning, mobbing, misshandel eller kattpiss det rör sig om. Men är en kattägare oaktsam så ska denne ersätta skador katten gör. Det är inget mer konstigt än så.
Jag är inte lika snäll som kattägaren. 2000kr i skadestånd? Om någon skadar mina djur så är det blod för blod som gäller, och jag skulle troligen kunnat ta det som nödvärn (han är beväpnad med skjutvapen och skjuter mot djur som jag har en lagstadgad skyldighet att säkerställa deras välbefinnande).
Och en situation där ett hagelgevär inte direkt är lämpligt. Är hans katt i fara så skulle han antagligen skjutit dem båda.D Daniel 109 skrev:
Bara att inse, väldigt många människor passar inte att bo i ett samhälle. De som skriker högst och vill dräpa allt och alla tenderar generellt sett inte att vara de som lever exemplariskt själva heller.J JohanLun skrev:
Tyvärr har vi nästa alla en sådan granne men man får leva med det, det är liksom innebörden i att leva tillsammans i ett samhälle 😂
Nja, jag tror snarare att de flesta kattägare med utekatter inte har en blekaste aning om var deras katter är och vad de gör.J JohanLun skrev:
Helt klart finns det mycket sådant.J JohanLun skrev:
Det vet jag inte. Jag har som sagt inget större problem med katter även om jag inte uppskattar om de lägger sig på min bil eller i mina utemöbler. Jag har några katter som strosar över tomten då och då, men jag bor i ett villaområde så katterna kan komma varifrån som helst. Det är inte närmsta grannen, men jag känner inte folket som bor på en annan gata 200 meter bort, så det är svårt att veta vems katten är.J JohanLun skrev:
Frågan om hur det skulle reagera vet jag inte. Hur skulle du reagera om det ringde på någon och sa att din katt ibland lägger sig på deras bil och att de inte uppskattar det?
Så är det såklart och det är ju lite ge och ta. Om man ändå ber grannen dämpa sig så tror jag de flesta skulle göra det. Frågan är vilken reaktion man får om man säger till om grannens katt. Jag har läst om hur folk rekommenderas att hålla altandörren stängd om man inte vill att grannens katt ska komma in, dvs man överlåter till den drabbade att lösa problemet. Säkert inte alltid, men väldigt ofta.J JohanLun skrev:
Absolut är det så.J JohanLun skrev:
Ja, man ska givetvis inte skada någons djur eller förstöra egendom utan helst samtala.J JohanLun skrev:
Stämmer också.J JohanLun skrev:
Är man inte definitionsmässigt oaktsam om man släpper katten vind för våg?J JohanLun skrev:
1. Har dålig koll, det ligger säkert en hel del i det du säger. Väldigt beroende på vem som är kattägare. Vårt hushåll (har två utekatter) försöker ha stenkoll på var våra katter rör sig. Försöker även avstyra fighter när jag hör dom med andra katter. Det blir bara dyrt och trist för alla inblandade med vet-besök.
2. Våra katter märker ofta revir på både våra bilar och ibland grannars, försöker avstyra det jag ser framförallt på grannars bilar eftersom jag inser att alla kanske inte är så imponerade.
3. Vi har haft en granne genom åren som klagat på att vår ena katt sket i hennes rabatt, jag sa att jag inte kan styra var katten väljer men att hon gärna fick spruta vatten på den varje gång hon såg den nära rabatten så att den skulle röra sig på andra ställen. Tog även reda på att citrus och kaffesump kunde vara effektivt och sa åt henne att hon kunde använda det i rabatten för att få katten att välja andra ställen. Så jag försökte iaf.
Jag ser hellre att våra grannar har en konstruktiv diskussion i frågan än hittar på saker på eget bevåg.
Jag kan även sponsra med en blomspruta ifall behov finnes.
4. Enligt lagstiftning och praxis så är det inte så i nuläget. Det kanske ändras framöver, vem vet.
Problemet är väl att katter inte är särskilt lätta att styra. Vi skaffa först en katt, tänkt att ha som innekatt. Men hon accepterade inte det och fick gå ut. Sedan var hon fortsatt lack så hon fick en "brorsa" som vi räddade från lgh-livet i storstan, han har ADHD och rör sig över större arealer. Men är det det hans drifter säger så får det vara så.
Katter är individer som alla andra och det blir inte alltid som tänkt, utan man får anpassa sig sett till vad som passar de bäst. Hade det varit "koppeltvång" på katter dock så hade man kanske inte kunnat bo i ett samhälle och skaffa katt på samma sätt men som sagt, just nu är vi inte där.
I vår by har många valt att ha katt så det verkar funka överlag bra, men det finns såklart alltid nån som stör sig. I den mån man får vetskap om det så kan man åtminstone försöka lindra och hitta workarounds, men som jag skrev i annat inlägg, i ett samhälle får vi alla anpassa oss och kompromissa. Är det tillåtet med lösa utekatter så får man acceptera det.
Som kattägare tycker jag dock att man kan försöka vara lyhörd och lösningsinriktad i den mån man kan och det går. Om alla hjälps åt så fungerar det bättre. Även om det är ytterst naiv utopi naturligtvis...
Exakt! Om man inte har förmågan (eller viljan) att tänka på att ens liv påverkar andras, typ att ens katter bajsar i grannars rabatter eller försöker ta sig in hos allergiker, att ens ungar härjar och stör grannar eller tycker att det är OK att dra igång med ljudstörande aktiviteter på ohemula tider så får man väl se till att bosätta sig där det inte finns grannar. 👍S Slarvpellen skrev:
S Slarvpellen skrev:
Håller helt med om att försöka ta ansvar även om en katt ute är rejält svår att styra är därför jag tycker att jag är ersättnings skyldig och om grannen vill bygga kjol till till sin altan just för att min katt stör där så tycker jag att det som minst är mitt ansvar att bidra.
Om ägaren till hunden som grävde i våran gräsmatta bara ryckt på axlarna och inte försökt ta ansvar så hade jag blivit skogstokig på grannen men inte på hunden för den gör bara som hundar gör. Samma sak med katter som beter sig som katter gör.
Tror felet är att ansvar och hänsyn just är så otroligt tolkningsbart. Tex Är det mitt ansvar att resa mig upp för tanten på bussen när alla platser är upptagna? Mitt ansvar att strunta i att tant trillar för jag inte vill besvära vården om jag trillar pga ståplats samt att jag är ju arbetsför och måste bidra med skatt? Eller är det bussbolaget ansvar att se till tillräckligt med platser? Eller är det allas ansvar att stå i bussen så alla äldre får sitta? Eller är det tantens ansvar att inte besvära andra med att vara gammal? Eller är det lagens fel som tillåter äldre på bussen? Osv osv
Tror en lagändring behövs ändå. Men inte så det drabbar nuvarande utekatter. Men tex att alla katter födda 2024 ska vara inne eller koppel och inhängnad. För de äldre katterna som är vana att gå ute kommer gå under av att tvingas vara inne.
Och ja i ett samhälle finns det alltid något störande att anpassa sig till oavsett om man vill eller inte
Nej, det är väl det som är grejen. Om man släpper ut barnen eller katten och inte hör att de ställer till med nåt är man inte oaktsam. Man tar givetvis en risk att de blir påkörda eller ställer till med nåt.
Om man inte säger till att man har ett problem är det svårt för kattägaren att göra nåt. Ett hypotetiskt problem funkar ju inte heller. En parallell, det är vanligt att barn har vapen och röker på. Ska du muddra ditt barn varje kväll och ge det utegångsförbud pga detta? Absolut om du ser eller hör att detta är ett problem på skolan eller bland kompisar eller ser indikationer som tyder på att ditt barn har detta problem.
Om man försöker ha koll på vart katten går, har den kastrerad, id-märkt och pratar med närmsta grannarna så tycker jag inte man är oaktsam. Här vet jag var de katter som går på min tomt härrör från.
Jag har haft problem med en specifik granne som haft flera katter som är syskon eller föräldrar/ungar (så de ser rätt lika ut) - de har varit okastrerade men jag har vart på tanten att hon ska göra det och efter ett par år (tyvärr ska man göra det innan de blir könsmogna för rätt effekt) har hon kommit och sagt att hon nu kastrerat dem. Jag tycker ändå problemen minskat. De andra katterna är kastrerade och det blir sällan problem. Närmaste katten brukar komma och sätta sig på vår gräsmatta, sen kommer vår katt fram och sätter sig bredvid. Ibland kan de ge varandra en snyting med tassen. Men inte mer än så. De okastrerade katterna både pissade på bil och slogs med vår katt.
Jag skulle säga att vår granne som släppte ut 2-3 okastrerade katter var oaktsam.
Om man har en dialog och erbjuder sig ersätta alternativt bistå med tex lock för en sandlåda är man inte oaktsam tycker jag. Däremot tycker jag det är svårt att kräva att man ska "dressera" katten att inte gå in hos en granne. Om grannen skrämmer katten så tror jag den kommer sluta gå in. Problemet är väl om man som granne gullar med katten, då känner den sig välkommen. De är sociala varelser. Ut och skrik på dem och spruta vatten. Skräm dem rejält. Det tycker jag är en "insats" som en granne får bjuda på. Liksom jag bjuder på att kratta upp grannens löv.
Du får vara lite pragmatisk.P Paxman skrev:
99% av mina grannar stör mig på något sätt någon gång.
Den som är fri från synd ska kasta första stenen? Kanske du själv också måste flytta ut till ensamheten? Eller är du "perfekt" och har aldrig stört eller irriterat någon?
Med det sagt inte att man ska ta hänsyn. Men man ska även ha viss förståelse och tolerans.
Jag tror nuvarande lagändring, krav på chippning, kastrering för utekatter, räcker.B Bådablir9 skrev:
Kanske skulle man kombinera med en försäkring som är obligatorisk för utekatter som kan ersätta vid oaktsamhet? Då blir det inget tjafs, det får tas via ett försäkringsbolag.
Ja det och göra katter dyrare så de inte införskaffas på impuls. Sen även att tonen ändras vid omplacering. Sett i flera grupper där någon velat omplacera sin katt och fått massa elaka kommentarer om varför skaffade du katt från första början samt hat och hot osv. Den som ville omplacera kanske då tar bort annons och behåller katt men inte längre bryr sig om sitt ansvar och i värsta fall överger katt nånstansJ JohanLun skrev:
Jobbigt läge. Är det min katt som terroriseras vill jag förstås göra något åt det, är det min katt som blivit ”åtgärdad” lär jag bli skogstokig..
Vi har bytt grannar några gånger under de tio år vi bott i huset. Vid första samtalet med varje ny granne har jag alltid sagt att om jag gör något som stör dem så är det bara att säga till. Alla grannar har sagt det samma, utom en. Just den grannen har jag fått säga till två gånger om störningar, och svaret blev just så som du resonerar JoahLun: att jag ska flytta.J JohanLun skrev:
Den här inställningen breder ut sig mer och mer i samhället, att "jag" ska minsann få leva mitt liv precis som jag vill utan någon som helst tanke på hur människor omkring mig påverkas. Om det inte passar så får "du" flytta.
Det klassiska argumenten man hör/läser är: Hundar ska få vara hundar (skälla dagarna i ända), barn ska få vara barn (härja helt fritt med oväsen och springa efter bollar på grannars tomter utan att be om lov eller ens ursäkt att bollen hamnat där i första läget), katter ska få vara katter (bajsa och kissa på andras tomter, klättra på andras bilar, göra intrång i andras hus).
För mig är argumenten bara ett bevis på att djurägaren/föräldern är en slö j*vel som inte orkar bry sig om att uppfostra/begränsa djur/barn för den är så upptagen med sig själv och sitt eget liv. Alla andra ska anpassa sig, för "jag" vill leva mitt liv som jag vill. Enligt mig så bör den typen av personer inte bo i närheten av andra. Är det "mobbaren" som ska flyttas på eller är det den som är utsatt för "mobbningen"?
För protokollet kan jag säga att ingen granne någonsin haft något att anmärka på hur jag levt mitt liv nära dem. Jo, en gång...när jag naivt trodde att jag skulle kunna elda granris i en eldningstunna utan att det rykte så mycket. Det gjorde det inte, och när jag insåg det slutade jag (utan att någon sa till då, men jag har hört i efterhand att röken inte var så uppskattad) och lånade ett släp att köra iväg resten till återvinningscentralen.
