ja, vattnet vaskas om elpriset går under "ett par-tre ören" som den rörliga kostnaden troligen ligger på. Samtidigt så är vattendomarna lite flexibla också, till viss del kan man hålla inne en del vatten några timmar.S sandos skrev:
Ok, kollade och det mesta av vårfloden är nu avklarad.S sandos skrev:
Sen har vi ganska normala vattennivåer just nu med "guldpengar" i vattenmagasinen.
https://www.energiforetagen.se/49cd...ktuellt-magasinslage-sverige-veckorapport.pdf
Börjar bli dags för mig som skeptiker att skaffa solceller nu.
Målet är att optimera anläggningen till enbart eget bruk. Inte för avsikt att sätta hög totalproduktion.
1. Läget.
Kan sätta anläggningen precis som jag vill. Kommer rikta paneler i flera sektioner och alla riktningar som ger sol. Eftersträvar ingen hög peak utan täcka behovet under så många timmar som möjligt.
2. Grundförbrukningen.
Vår minsta-förbrukning är ganska hög. Mycket elektronik och leksaker gör att vår förbrukning i maj och september är 1100 kWh. Juni-Aug är ca 1200-1300 kWh (kör kyla och är hemma mer)
Med elnätsavgiften och energiskatt på 83,5 öre så ger det en del besparing.
Jag räknar med att överskott kommer ge minimalt och räknar inte heller med 60-öringen som långvarig. Vid nollpris ger det ändå 10+60öre in per kWh första tiden.
Vi räknar även med att öka förbrukningen under solsäsong med anläggning av damm och pool med respektive pumpar som drar en del.
3. Priset börjar bli attraktivt. 24 paneler och växelriktare för 50-60 tusen.
Jag kommer montera och fördra allt själv.
Behörig installatör kopplar in växelriktare och sköter det jag inte får.
Kommer kosta mig några kvällars arbete och tillkommande material i form av kablage, virke till stativ och elektriker i några timmar.
4. Nörderi. Stor anledning är att kunna följa, optimera och anpassa.
5. Jag lovar att inte påpeka att man "drar sitt strå till stacken" Solceller ökar volatiliteten på nätet, bidrar till minuspriser och hämmar utbyggnaden/satsningen på tillförlitliga baskrafter i nätet.
Förhoppningen är att klara sig med ca 80 tusen och ge en avkastning i form av att slippa köpa kWh och sälja minimalt.
Målet är att optimera anläggningen till enbart eget bruk. Inte för avsikt att sätta hög totalproduktion.
1. Läget.
Kan sätta anläggningen precis som jag vill. Kommer rikta paneler i flera sektioner och alla riktningar som ger sol. Eftersträvar ingen hög peak utan täcka behovet under så många timmar som möjligt.
2. Grundförbrukningen.
Vår minsta-förbrukning är ganska hög. Mycket elektronik och leksaker gör att vår förbrukning i maj och september är 1100 kWh. Juni-Aug är ca 1200-1300 kWh (kör kyla och är hemma mer)
Med elnätsavgiften och energiskatt på 83,5 öre så ger det en del besparing.
Jag räknar med att överskott kommer ge minimalt och räknar inte heller med 60-öringen som långvarig. Vid nollpris ger det ändå 10+60öre in per kWh första tiden.
Vi räknar även med att öka förbrukningen under solsäsong med anläggning av damm och pool med respektive pumpar som drar en del.
3. Priset börjar bli attraktivt. 24 paneler och växelriktare för 50-60 tusen.
Jag kommer montera och fördra allt själv.
Behörig installatör kopplar in växelriktare och sköter det jag inte får.
Kommer kosta mig några kvällars arbete och tillkommande material i form av kablage, virke till stativ och elektriker i några timmar.
4. Nörderi. Stor anledning är att kunna följa, optimera och anpassa.
5. Jag lovar att inte påpeka att man "drar sitt strå till stacken" Solceller ökar volatiliteten på nätet, bidrar till minuspriser och hämmar utbyggnaden/satsningen på tillförlitliga baskrafter i nätet.
Förhoppningen är att klara sig med ca 80 tusen och ge en avkastning i form av att slippa köpa kWh och sälja minimalt.
Svenska solelsproducenter som får kvitta elskatten, 60-öringen, sätter inga priser, de budar inte, så den påverkan finns inte. Vilka subventioner tänker du på, vad jag vet finns inga sådana?pacman42 skrev:
Eftersom det finns ett värde för kunden sätts inte negativa priser i en sund marknadsmodell, säljare söker alltid maximera avkastningen och ger därför aldrig bort något som har ett värde för kunden, överlager, även av känsliga varor, säljs alltid till positiva priser, eller bundlas så att det genererar intäkter.S sandos skrev:
Negativa elpriser komer sig inte av att kunderna kräver betalt för att använda el, annars...
Att man i Nederländerna och Tyskland får kvitta producerad el på sommaren mot konsumtion på vintern är en jättesubvention!D djac skrev:
Även 60-öringen är en subvention, ni får "kvitta" elskatten, det är en subvention i sig.
Hej djacD djac skrev:
Den kärnkraft vi har är konstruerad för att drivas med nära full effekt större delen av året och sedan stoppas kärnkraftverken växelvis ett tag under ”sommartid” då elbehovet är lägre för service och omladdning av bränsle. Starttiden efter ett stopp kan handla om flera dygn då man sakta man sakta ökar effekten.
Eftersom kärnkraftverkens generatorer tillför svängmassa (och kortslutningseffekt) och kan (förutom att leverera aktiv effekt) även reglera reaktiv effekt (spänningsreglering) så ingår dessa i vårt sätt att få elsystemet att fungera bra.
Vattenkraftstationerna är effektregleringen i elsystemet och kan på samma sätt som kärnkraftverkens generatorer tillför svängmassa (och kortslutningseffekt) och kan (förutom att leverera aktiv effekt) även reglera reaktiv effekt (spänningsreglering).
Även om vattenkraftstationerna, på ett helt annat sätt kan reglera sin effektgenerering så, behövs ofta generatorerna vara inkopplade (liknande för kärnkraften) för att elsystemet skall fungera bra.
Utloppskanalen från en vattenkraftstation är ofta utförd så den slutar under vattenytan för att undvika erosion av älvfåran. Släpper man vatten förbi en vattenkraftstation (genom tex nödöppning) då är detta oftast inte utförda lika bra för att undvika erosion av älvfåran.
Innan vind och sol ökade kraftigt i elsystemet så fungerade samspelet mellan vattenkraft och kärnkraft bra och stabilt för att driva elkraftsystemet. Kärnkraften placerades på ett lämpligt sätt i de södra delarna av Sverige, där mycket effekt behövdes till samhället och stabil kylning kunde ordnas från havet.
När beslutsfattare med sämre elkraftkunskaper började blanda sig i hur elgenerering och elkrafttransmission kan ordnas, då har vi succesivt minskat vårt elkraftsystems driftsäkerhet.
Den överdrivna anslutningen av sol och vind där t.ex. 60 öringen, subventioner och SPP-avtal blivit för dominerande, det ser i alla fall tekniskt sett ut att vara det lämpligaste området att förändra beteendet att vi fortsätter att mata in effekt i elsystemet samtidigt som effekten inte behövs Ett negativt elpris signalerar tydligt att det är ett överskott på effekt och att elsystemet kan kollapsa.
Jag har inget emot sol och vind, (tvärtom) men om vi inte förstår vad svängmassa, kortslutningseffekt, reaktiv effekt etc. är och innebörden för vårt kraftsystem då bör vi inte vara de som tar besluten.
Läs vidare här om behovet av planerbar (styrbar) elproduktion; ”Svenska kraftnät larmar: Elkrisen förvärras – ”Bygg planerbar produktion””
https://www.tn.se/hallbarhet/37652/...elkrisen-forvarras-bygg-planerbar-produktion/
Vi pratade prissättning så vi kan ju fortsätta med det som berör denna, de som får dessa kvittningar lämnar inga bud, så det finns ingen prispåverkan, anledningen till att producenter sätter negativa priser ligger i de avtal som sluts utanför handelsplatsen, detta tycker jag att man ska titta på, resten är bara text ur pampfletter. (som inlägget ovan som bara i en mening relaterar till diskussionen, resten är propaganda)
Efter att finansieringen av TN nu blivit klarlagd kan vi nog inte ta in deras inlägg i diskussionerna.M Martin Lundmark skrev:
Hej djacD djac skrev:
Jag förstår inte hur du resonerar
När elpriset sätts utifrån förhållandet (balansen) mellan effektgenerering och effektbehov så måste man naturligtvis ta med all effektgenerering och all effektanvändning i beräkningarna.
De osäkerheter som den ”ostyrbara” elproduktionen från vind och sol innebär ökade kostnader när Svenska kraftnät måste hantera uppkomna obalanser.
”Sexdubblad miljardnota för att balansera elsystemet – du får betala”
https://www.tn.se/naringsliv/34915/...a-for-att-balansera-elsystemet-du-far-betala/
”Kostnaderna för att skapa balans i elsystemet har sexdubblats mellan åren 2021 och 2023, enligt Svenska kraftnät. Elkundernas nota har ökat till 6 miljarder och spås bli ännu dyrare under året. ”Prognosen för 2024 är omkring 8 miljarder kronor”, berättar Anna Jäderström, tillförordnad avdelningschef Elmarknad hos Svenska kraftnät, för TN.”
”Solenergi: Omvänt Robin Hood-bidrag ger dig högre elnota”
https://www.tn.se/naringsliv/37008/solenergi-omvant-robin-hood-bidrag-ger-dig-hogre-elnota/
”Ju mer solenergi in i elnätet desto mer ökar kostnaderna för att hantera dess negativa effekter. Ändå subventioneras energislaget. ”Det blir en rejäl överkompensation när statens subventioner stora delar av året kraftigt överstiger marknadsvärdet på själva produkten”, säger Per Everhill på Tekniska verken, som också ser fördelar, inte minst för egenkonsumtion.”
Hej djacD djac skrev:
Skall jag tolka det så, att du inte har de nödvändiga elkraftkunskaperna så du kritiskt kan granska uttalanden, och artiklar, utan kastar allt.
Absolut, det tror jag ingen här har, kastar inte allt men artiklarna borde annons-märkas och sen läsas ur detta perspektivet.M Martin Lundmark skrev:
Vi har ju tom sett folk här allvarligt hålla fast vid att tex Eons elproduktion och nät inte är samma företag, det är liksom basalt.
djacD djac skrev:
Artiklar som man läser behöver inte ”annons-märkas” för att man kritiskt skall granska dem, om det som sägs där (om budskapet) är felaktigt.
När du skriver ”Efter att finansieringen av TN nu blivit klarlagd kan vi nog inte ta in deras inlägg i diskussionerna.” är det baserat på att du har granskat innehållet?