Elräkning på 16000 kr för december

[Daniel 109]

Har du tittat på kurvorna för köp och säljbud?
Det su säger stämmer dåligt med verkligheten.
Vad är fel på informationen i länken jag postade?

 

[Zodde]

Jag har flera ggr efterfrågat vad för hemligheter du avser när du vräker ur dig att dina meningsmotståndare är okunniga men allt vi sett de senaste 500 inläggen är den verifierat felaktiga länken Daniel gav samt den betydligt tydligare infon som krfsm gav oss alla.

Gällande sakfrågan så måste man inte känna till alla andras bud i samma stund. Men vet vart marknaden är på väg och det du inte låtsas om är att en långsam prisstegring till gasstart är fullt möjlig sålänge som det finns många och stora leverantörer som kan dra ner delar av sin produktion utan några större negativa konsekvenser.
Och när de gjort det så saknas det låga bud i marknaden och de högre vinner. Och hela vägen upp kan de som dragit ner rulla tummarna.

Hur marknaden fungerar är absolut inga hemligheter för den som gidder sätta sig in i saker å ting.
Men för en analfabet blir alla ord hemliga.

Ditt resonemang visar fortfarande att du inte förstår …

Fundera på det du skriver ”Och när de gjort det så saknas det låga bud i marknaden och de högre vinner”
Det kommer ALDRIG saknas låga bud, se det pedagogiska exempel di fick serverat på silverfat.

 

[Zodde]

Precis. Bra att du erkänner det iaf.

Erkänner? Den enda som ifrågasätter (ellr inte förstår) marginalprissättning är ju du …

 

[Zodde]

Har du tittat på kurvorna för köp och säljbud?
Det su säger stämmer dåligt med verkligheten.
Vad är fel på informationen i länken jag postade?

Jag skulle gissa att eftersom länken är ett par år gammal säger den fortfarande att Nordpool ägs av nätägarna och inte blivit privatiserad. Ett faktum han själv inte kände till i våras,,,
Kan vara det han nu vill slå tillbaka på.
Har dock inget med sakfrågan, hur prisbildningen och fixing på Nordpool funkar.

 

[karlmb]

Hur marknaden fungerar är absolut inga hemligheter för den som gidder sätta sig in i saker å ting.
Men för en analfabet blir alla ord hemliga.

Ditt resonemang visar fortfarande att du inte förstår …

Fundera på det du skriver ”Och när de gjort det så saknas det låga bud i marknaden och de högre vinner”
Det kommer ALDRIG saknas låga bud, se det pedagogiska exempel di fick serverat på silverfat.

Hur menar du, aldrig saknas låga bud?
Du verkar förvirrad.

 

[Zodde]

Hur menar du, aldrig saknas låga bud?
Du verkar förvirrad.

Hur menar du, aldrig saknas låga bud?
Du verkar förvirrad.

Nei. Att det låter förvirrande för dig beror på att du inte förstår. Läs IGEN vad krfsm skrev i sitt pedagogiska exempel till dig igår


Tar mig friheten att kopiera från krfsm s exempel


”Säg att jag istället har ett vattenkraftverk på max 500 MW effekt, och där jag inte får torrlägga älven nedströms utan måste släppa en viss mängd vatten motsvarande ca 50 MW. Då kanske jag skulle göra något i den här stilen (grovt förenklat för att vara lätt att räkna på):
-500 EUR/MWh - jag säljer 0
0 EUR/MWh - jag säljer 0 (Dvs jag betalar inte för att bli av med ström om jag kan släppa vatten bredvid)
0,1 EUR/MWh - jag säljer 50 MW
50 EUR/MWh - jag säljer 50 MW (Upp till det här priset säljer jag bara så mycket som jag absolut måste för att tappa tillräckligt med vatten. Det är iaf lite kosing.)”


Även vid det låga priset 0,1 öre kWh säljer hans vattenkraftverk.
Alltså, det finns ALLTID nån som är beredd att sälja nästan gratis så att alla låga bud försvinner som du förvirrat påstår kan inte ske ,

Kan du inte en gång för alla sätta dig in i hur prisbildningen och fixen på Nordpool funkar, så gör du alla andra i tråden en stor tjänst och vi kan höja nivån ett snäpp.

 

[Dilato]

Vilka avtal tror du elbolag som säljer fastprisavtal har?

Många handlar uppenbart på börsen utan att ha hedgat sig.

I flera länder i Europa, bland annat Tyskland och Storbritannien, går elbolag i konkurs eftersom kunderna har fasta priser samtidigt som bolagen tvingas köpa in dyr el.
https://sverigesradio.se/artikel/elbolag-kan-ga-i-konkurs-kunder-riskerar-fa-prischock

Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.
Elbolagen som säljer avtal med fasta priser har i sin tur i stor utsträckning prismässigt säkrat framtida leveranser av el på nivåer som gör de fasta priserna som slutkunderna betalar lönsamma. Denna typ av kontrakt kan bolagen köpa på den så kallade terminsmarknaden.

Men helt riskfritt för elbolagen är det inte i Sverige heller. Inte när priserna skenar uppåt under längre perioder, enligt Thorstensson.

– Elbolagen står ändå med så kallad volymrisk och profilrisk, säger han.

Det handlar förenklat om att elbolagen inte på förhand kan veta hur mycket el du kommer att använda och när du kommer att använda den på dagen. Det innebär att elbolagen i trängda lägen med ökad konsumtion kan tvingas köpa in extra el till höga prisnivåer.

– De priserna vi har nu, som är ovanligt höga, gör att volymrisken och profilrisken är väldigt stor rent ekonomiskt, säger Thorstensson.

– De här prisnivåerna kommer att tära på företagens ekonomier. Det går inte att bortse från, tillägger han.

Men han vill inte spekulera i hur utbrett problemet är bland medlemsföretagen.

– Det här är affärshemligheter. Vi som branschförening har ingen inblick alls i hur deras portföljer ser ut, hur de har säkrat sina elpriser eller vilka finansiella muskler de har, säger Thorstensson.
https://www.svd.se/a/eEewkg/prischock-okar-risken-bland-elbolag
......
Det kallas terminskontrakt. Förenklat: För ett år sedan kom Kraftverket AB överens med Pappersmassa & Co att leverera en viss mängd el till ett pris på 40 euro per megawattimme. Leverans ska ske försommaren 2023.

Kraftverket och Pappersmassa hittade varandra på en börsplats som heter Nasdaq Clearing, en mellanhand som följer finansregleringar som EU har satt upp.

De reglerna är hårda. Nasdaq Clearing måste hela tiden övervaka terminskontrakten, stämma av priserna och se till att det inte uppstår obalanser som innebär risker för de olika parterna.

Om priset på el för leverans försommaren 2023 plötsligt stiger från 40 euro till 50 euro på börsen, då måste Kraftverket AB skicka in mellanskillnaden på 10 euro till Nasdaq Clearing.

Det kallas marginalsäkerhet. Ett slags försäkring i försäkringen, som i normala fall fungerar utmärkt.

Men i extrema lägen får upplägget extrema konsekvenser.

Som nu. Priset på el för leverans försommaren 2023 har vid vissa tidpunkter kunnat stiga mot 1 000 euro. Kraftverket AB måste då snabbt in med mellanskillnaden – inte på 10 euro, utan 960 euro.

Det har blivit svindlande belopp som elproducenterna måste hosta upp med kort varsel. Om pengarna på bolagens konton tar slut? Ja, då sker en teknisk konkurs. Det kan uppstå förluster som skakar marknaden, ja, i förlängningen även banker och samhällsekonomi.

För att förhindra just det här ställer staten alltså upp med lån till elbolagen, under villkor att pengarna går till att betala marginalsäkerheter och att bolagets affärer i grunden är sunda.

Det är de, generellt.

Höga elpriser innebär höga intäkter för ett elbolag. Det är bara det att det som skulle vara en försäkring mot sämre tider plötsligt har förvandlats till en ekonomisk fälla.

Det är lite som att vinna en miljon på lotto, men att tvingas betala vinstskatten innan pengarna betalas ut.
https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-darfor-behover-elbolagen-250-miljarder-i-krishjalp-fran-staten/

Den heliga marknaden fungerar alltså inte utan att staten med skattemedel måste gå in med garantier?
Om det nu är en så bra affär kan väl bolagen lika gärna låna beloppen på finansmarknaden utan att blanda in staten, det är väl så affärer normalt går till, låna nu och betala tillbaks senare?

 

[Zodde]

Många handlar uppenbart på börsen utan att ha hedgat sig.

I flera länder i Europa, bland annat Tyskland och Storbritannien, går elbolag i konkurs eftersom kunderna har fasta priser samtidigt som bolagen tvingas köpa in dyr el.
[länk]

Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.
Elbolagen som säljer avtal med fasta priser har i sin tur i stor utsträckning prismässigt säkrat framtida leveranser av el på nivåer som gör de fasta priserna som slutkunderna betalar lönsamma. Denna typ av kontrakt kan bolagen köpa på den så kallade terminsmarknaden.

Men helt riskfritt för elbolagen är det inte i Sverige heller. Inte när priserna skenar uppåt under längre perioder, enligt Thorstensson.

– Elbolagen står ändå med så kallad volymrisk och profilrisk, säger han.

Det handlar förenklat om att elbolagen inte på förhand kan veta hur mycket el du kommer att använda och när du kommer att använda den på dagen. Det innebär att elbolagen i trängda lägen med ökad konsumtion kan tvingas köpa in extra el till höga prisnivåer.

– De priserna vi har nu, som är ovanligt höga, gör att volymrisken och profilrisken är väldigt stor rent ekonomiskt, säger Thorstensson.

– De här prisnivåerna kommer att tära på företagens ekonomier. Det går inte att bortse från, tillägger han.

Men han vill inte spekulera i hur utbrett problemet är bland medlemsföretagen.

– Det här är affärshemligheter. Vi som branschförening har ingen inblick alls i hur deras portföljer ser ut, hur de har säkrat sina elpriser eller vilka finansiella muskler de har, säger Thorstensson.
[länk]
......
Det kallas terminskontrakt. Förenklat: För ett år sedan kom Kraftverket AB överens med Pappersmassa & Co att leverera en viss mängd el till ett pris på 40 euro per megawattimme. Leverans ska ske försommaren 2023.

Kraftverket och Pappersmassa hittade varandra på en börsplats som heter Nasdaq Clearing, en mellanhand som följer finansregleringar som EU har satt upp.

De reglerna är hårda. Nasdaq Clearing måste hela tiden övervaka terminskontrakten, stämma av priserna och se till att det inte uppstår obalanser som innebär risker för de olika parterna.

Om priset på el för leverans försommaren 2023 plötsligt stiger från 40 euro till 50 euro på börsen, då måste Kraftverket AB skicka in mellanskillnaden på 10 euro till Nasdaq Clearing.

Det kallas marginalsäkerhet. Ett slags försäkring i försäkringen, som i normala fall fungerar utmärkt.

Men i extrema lägen får upplägget extrema konsekvenser.

Som nu. Priset på el för leverans försommaren 2023 har vid vissa tidpunkter kunnat stiga mot 1 000 euro. Kraftverket AB måste då snabbt in med mellanskillnaden – inte på 10 euro, utan 960 euro.

Det har blivit svindlande belopp som elproducenterna måste hosta upp med kort varsel. Om pengarna på bolagens konton tar slut? Ja, då sker en teknisk konkurs. Det kan uppstå förluster som skakar marknaden, ja, i förlängningen även banker och samhällsekonomi.

För att förhindra just det här ställer staten alltså upp med lån till elbolagen, under villkor att pengarna går till att betala marginalsäkerheter och att bolagets affärer i grunden är sunda.

Det är de, generellt.

Höga elpriser innebär höga intäkter för ett elbolag. Det är bara det att det som skulle vara en försäkring mot sämre tider plötsligt har förvandlats till en ekonomisk fälla.

Det är lite som att vinna en miljon på lotto, men att tvingas betala vinstskatten innan pengarna betalas ut.
[länk]

Den heliga marknaden fungerar alltså inte utan att staten med skattemedel måste gå in med garantier?
Om det nu är en så bra affär kan väl bolagen lika gärna låna beloppen på finansmarknaden utan att blanda in staten, det är väl så affärer normalt går till, låna nu och betala tillbaks senare?

Alla har nog hedgat sig men näppe till 100% för det är i praktiken inte möjligt.
Staten går in med garantier till Nasdaq för att marknaden ska kunna fungera acceptabelt Bolag kan fortfarande gå i KK.
Finns lyckosökare på alla marknader, pga dålig kompetens o/e för hög risk KAN de hamna på obestånd.
Har nåt elbolag gått i KK i Sverige?
Har staten gått in konkret för att hjälpa nåt enskilt elbolag med extra säkerheter? Nån som vet?

 

[gone_fishing]

Många handlar uppenbart på börsen utan att ha hedgat sig.

I flera länder i Europa, bland annat Tyskland och Storbritannien, går elbolag i konkurs eftersom kunderna har fasta priser samtidigt som bolagen tvingas köpa in dyr el.
[länk]

Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.
Elbolagen som säljer avtal med fasta priser har i sin tur i stor utsträckning prismässigt säkrat framtida leveranser av el på nivåer som gör de fasta priserna som slutkunderna betalar lönsamma. Denna typ av kontrakt kan bolagen köpa på den så kallade terminsmarknaden.

Men helt riskfritt för elbolagen är det inte i Sverige heller. Inte när priserna skenar uppåt under längre perioder, enligt Thorstensson.

– Elbolagen står ändå med så kallad volymrisk och profilrisk, säger han.

Det handlar förenklat om att elbolagen inte på förhand kan veta hur mycket el du kommer att använda och när du kommer att använda den på dagen. Det innebär att elbolagen i trängda lägen med ökad konsumtion kan tvingas köpa in extra el till höga prisnivåer.

– De priserna vi har nu, som är ovanligt höga, gör att volymrisken och profilrisken är väldigt stor rent ekonomiskt, säger Thorstensson.

– De här prisnivåerna kommer att tära på företagens ekonomier. Det går inte att bortse från, tillägger han.

Men han vill inte spekulera i hur utbrett problemet är bland medlemsföretagen.

– Det här är affärshemligheter. Vi som branschförening har ingen inblick alls i hur deras portföljer ser ut, hur de har säkrat sina elpriser eller vilka finansiella muskler de har, säger Thorstensson.
[länk]
......
Det kallas terminskontrakt. Förenklat: För ett år sedan kom Kraftverket AB överens med Pappersmassa & Co att leverera en viss mängd el till ett pris på 40 euro per megawattimme. Leverans ska ske försommaren 2023.

Kraftverket och Pappersmassa hittade varandra på en börsplats som heter Nasdaq Clearing, en mellanhand som följer finansregleringar som EU har satt upp.

De reglerna är hårda. Nasdaq Clearing måste hela tiden övervaka terminskontrakten, stämma av priserna och se till att det inte uppstår obalanser som innebär risker för de olika parterna.

Om priset på el för leverans försommaren 2023 plötsligt stiger från 40 euro till 50 euro på börsen, då måste Kraftverket AB skicka in mellanskillnaden på 10 euro till Nasdaq Clearing.

Det kallas marginalsäkerhet. Ett slags försäkring i försäkringen, som i normala fall fungerar utmärkt.

Men i extrema lägen får upplägget extrema konsekvenser.

Som nu. Priset på el för leverans försommaren 2023 har vid vissa tidpunkter kunnat stiga mot 1 000 euro. Kraftverket AB måste då snabbt in med mellanskillnaden – inte på 10 euro, utan 960 euro.

Det har blivit svindlande belopp som elproducenterna måste hosta upp med kort varsel. Om pengarna på bolagens konton tar slut? Ja, då sker en teknisk konkurs. Det kan uppstå förluster som skakar marknaden, ja, i förlängningen även banker och samhällsekonomi.

För att förhindra just det här ställer staten alltså upp med lån till elbolagen, under villkor att pengarna går till att betala marginalsäkerheter och att bolagets affärer i grunden är sunda.

Det är de, generellt.

Höga elpriser innebär höga intäkter för ett elbolag. Det är bara det att det som skulle vara en försäkring mot sämre tider plötsligt har förvandlats till en ekonomisk fälla.

Det är lite som att vinna en miljon på lotto, men att tvingas betala vinstskatten innan pengarna betalas ut.
[länk]

Den heliga marknaden fungerar alltså inte utan att staten med skattemedel måste gå in med garantier?
Om det nu är en så bra affär kan väl bolagen lika gärna låna beloppen på finansmarknaden utan att blanda in staten, det är väl så affärer normalt går till, låna nu och betala tillbaks senare?

Kan man få en enkel förklaring vem som behåller "960" Euro?

 

[jawen]

Den heliga marknaden fungerar alltså inte utan att staten med skattemedel måste gå in med garantier?
Om det nu är en så bra affär kan väl bolagen lika gärna låna beloppen på finansmarknaden utan att blanda in staten, det är väl så affärer normalt går till, låna nu och betala tillbaks senare?

Ja det borde vara lika för alla, och skulle då räntan bli 3,5% så kanske det inte är så roligt längre

 

[Zodde]

Kan man få en enkel förklaring vem som behåller "960" Euro?

Kan du förklara närmare vilket exempel du syftar på?

 

[Dilato]

Kan man få en enkel förklaring vem som behåller "960" Euro?

Som jag förstått det:
Om/när leverantören levererar det överenskomna återbetalas dom "960" till leverantören.
Om inte, går beloppet till kunden som ju måste köpa på öppna marknaden till ett högre pris än överenskommet.

 

[karlmb]

Nei. Att det låter förvirrande för dig beror på att du inte förstår. Läs IGEN vad krfsm skrev i sitt pedagogiska exempel till dig igår


Tar mig friheten att kopiera från krfsm s exempel


”Säg att jag istället har ett vattenkraftverk på max 500 MW effekt, och där jag inte får torrlägga älven nedströms utan måste släppa en viss mängd vatten motsvarande ca 50 MW. Då kanske jag skulle göra något i den här stilen (grovt förenklat för att vara lätt att räkna på):
-500 EUR/MWh - jag säljer 0
0 EUR/MWh - jag säljer 0 (Dvs jag betalar inte för att bli av med ström om jag kan släppa vatten bredvid)
0,1 EUR/MWh - jag säljer 50 MW
50 EUR/MWh - jag säljer 50 MW (Upp till det här priset säljer jag bara så mycket som jag absolut måste för att tappa tillräckligt med vatten. Det är iaf lite kosing.)”


Även vid det låga priset 0,1 öre kWh säljer hans vattenkraftverk.
Alltså, det finns ALLTID nån som är beredd att sälja nästan gratis så att alla låga bud försvinner som du förvirrat påstår kan inte ske ,

Kan du inte en gång för alla sätta dig in i hur prisbildningen och fixen på Nordpool funkar, så gör du alla andra i tråden en stor tjänst och vi kan höja nivån ett snäpp.

Som vanligt helt irrelevant invändning från dig o Daniel.
För det första menas med " tar slut" naturligtvis att de blir för få i fht efterfrågan. Eller ska vi tom räkna med buden som senare avräknas mellan terminshandlarna för att din petimeter ska visa rätt?

För det andra har vi redan pratat om (ditt egna påstående ) att de allra flesta iaf stora aktörer säljer en del av produktionen på termin. De kan strunta i ett lågt spotpris och slipper spilla vatten för att inte torka ut fårorna.

För det 3e så leder alltså detta till att spotpriset som sätts blir högre eftersom dyraste budet blir gällande, så länge man har mkt kvar på säsongen att sälja vattenkraft på, inte tycker man får tillräckligt betalt, dyrare alternativ saknas, eller att maxpriset är nått.

 

[karlmb]

Alla har nog hedgat sig men näppe till 100% för det är i praktiken inte möjligt.
Staten går in med garantier till Nasdaq för att marknaden ska kunna fungera acceptabelt Bolag kan fortfarande gå i KK.
Finns lyckosökare på alla marknader, pga dålig kompetens o/e för hög risk KAN de hamna på obestånd.
Har nåt elbolag gått i KK i Sverige?
Har staten gått in konkret för att hjälpa nåt enskilt elbolag med extra säkerheter? Nån som vet?

Vet du inte allt?

 

[jawen]

Europas gasdepåer är för närvarande fyllda till 81 procent, drygt 20 procent över femårssnittet vid den här tidpunkten på året.

Samtidigt under veckan som gått har gaspriserna sjunkit till den lägsta nivån på 17 månader, en nedgång på 80 procent jämfört med toppen i slutet av augusti.

Så varför ser vi priser runt 2 kr/kWh i morgon ?
Var det inte pga dom höga gaspriserna elen var dyr sa ni?