Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 587 inlägg
Såhär säger energiöverenskommelsen från 2016 som i alla fall miljö- och klimatministern gråter krokodiltårar över att exempelvis moderaterna lämnat:harka skrev:
”Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.”
Det kan man förstås tolka som att det inte finns någon bortre parentes, men hängde ihop med att regeringen med mjuk och hård makt tvingade Vattenfall att lägga ner sina planer på Ringhals 5 och 6.
Marknaden tokar därför staten som att den inte är att lita på beträffande de långsiktiga villkoren för kärnkraft. Vattenfall, som pga. exempelvis lokaliseringsfrågan, har vetorätt mot att bygga på två av tre möjliga platser är därtill som sagt politiskt pressat att inte satsa på kärnkraft genom bolagets politiserade styrelsesammansättning.
Länder som Sverige och Tyskland är uppenbarligen inte ensamma i sitt dogmatiska kärnkraftsmotstånd. Som du skriver gäller samma sak i större delen av världen. Det är dock inte ett bevis för om det är bra eller dåligt.
Husägare
· Småländska höglandet
· 3 943 inlägg
Svarar på ditt inlägg lite mer generellt än punkt för punkt:S skogaliten skrev:
Den här diskussionen landar gärna i mer eller mindre förtäckt NIMBY, och slutsatsen blir "Varför bygga vindkraft här, när vi kan bygga kärnkraft någon annanstans?", så därför börjar jag med att berätta att jag bor i närheten av vindkraftverk. Ett av dem syns från vårt köksfönster. Detta ger inte upphov till störningar, ja, vi ser det, men det stör inte. Landsvägen som går genom byn ger upphov till betydligt mer ljudstörningar och visuella störningar, men detta tycks vara accepterat av de flesta nutidsmänniskor.
Du får gärna berätta mer om de svåra miljöskador som vindkraftverk ger upphov till. Det byggs vägar i skogen, det dras elledningar (mestadels nergrävda), det byggs transformatorstationer, och så gjuts det betongfundament för att montera vindkraftverken på. Min uppfattning är att det är ingrepp i miljön, men av den typ som redan förekommer, även på landsbygden.
Det är fel att tro att vindkraften inte ger något på vintern, eftersom det inte blåser när det är kallt. Jag har lärt mig av att bo nära dessa vindkraftverk, att bara för att jag som befinner mig på 1,8 meters höjd inte känner vinddrag, så kan det mycket väl blåsa uppe på 180 meters höjd, så vindkraftverken producerar el.
Det är väl ingen i tråden som argumenterar för slöseri med elenergi, vad jag har sett. Däremot argumenteras det för att energi från fossila bränslen ska ersättas med elenergi, och det är jag positiv till, för klimatets skull och för luftkvalitétens!
Just nu är det inte brist på svenskproducerad el som sätter käppar i hjulet för omställningen, i skrivande stund exporteras 6 652 MW svensk el - problemet är att elen är för dyr i elområde 3 och 4 pga export till högprisländer i sydlig riktning.
För att återgå till trådens ämne:
I framtiden är elbehovet i Sverige med all största säkerhet mycket större än idag, därför behöver vi dels behålla mycket av den fungerande elproduktion vi har, men även bygga nytt. Storskalig kärnkraft verkar inte finnas i spåkulan av olika skäl, så därför får vi fortsätta gräva där vi står.
Jag föreslår stopp för nedläggning av befintlig vattenkraft, speciellt i södra Sverige. Jag föreslår också att vi bygger vindkraft i stor skala i omedelbar närhet till våra motorvägar! Där finns redan miljöpåverkan och störningar i form av trafikbuller och utsläpp från förbränningsmotorer, så att rada upp vindkraftverk skulle göra marginell skillnad. Det finns redan på sina håll, men potentialen är mycket större.
Kraftvärme har också framtiden för sig, vi har rekordmycket stående skog i Sverige just nu, att elda upp restprodukter från skogen är både klimatsmart och ett klokt resursutnyttjande. (EU är tråkigt nog av en annan åsikt, många på kontinenten vill hellre elda rysk fossilgas än svensk skogsflis. Det är svårt det där med att se skillnad på fossil och biogen koldioxid.)
Nej vi var för dumma för att göra det som varje rimlig nation hade gjort. Inom andra sektorer som jordbruk och industri skriks det hela tiden på subventioner men inte när det gäller elen.
Jag tror faktiskt inte någon nation (det var väl danskarna som skrek över för låg svensk elexport och tvingade igenom elhandelsområdena) hade väntat sig att Sverige skulle lägga sig platt. Kom ihåg att när vi gick med i EU fick vi igenom subventioner för jordbruket i Norrland.
Problemet är att oavsett hur mycket eleffekt vi installerar så påvetkar det inte priset ett skit för kontinenten suger upp allting och räcker inte överföringskapaciteten till så går de till Bryssel och får ett domstolsbeslut armtt vi skall bygga mer.
Det finns alltså ingen teoretisk möjlighet att vi någonsin kan få ner elpriset för allting sugs ut ur landet.
Eller menar du att vi skall försörja hela Europa med el och först när detta sker kan priset sjunka?
Visst, vi har en lång kustlinje så kyleffekt finns för 50-60 reaktorer och detta behöver vi bygga.
Fundamentalproblemet är att Sverige har ett så kallt klimat så det är alltid vi som sitter med svarte Petter.
Enda lösningen som jag skrev i mitt första inlägg är att kapa exporten genom egen produktion men på vinter ger inte solceller något så enda lösningen är uppvärmning med fastbränsle, ved eller kol. Vi bör omedelbart uppmuntra till koleldning.
Förklara nu gör mig hur mycket effekt som behöver installeras i Sverige innan priserna sjunker. Svar, det kan du inte för priserna kan inte sjunka med dagens system.
Det enda rimliga vore att EU ålägger alla länder som importerar mycket el att bygga kärnkraft, annars stängs de av från att importera el från andra EU-länder. Det skulle sätta blåslampan i häcken på tyskarna
ökade CO2-utsläpp jämfört med vad? att inte bygga alls? jämfört med solceller? jämfört med att fortsätta elda med gasol, kol och koks i industrin?S skogaliten skrev:
Ovako Steel i Hofors som kommer vara konverterade till vätgas i början på nästa år kommer att spara in 20-25 tusen ton koldioxid – är ditt förslag att de ska lägga ner verksamheten och återstarta den om 15 år när det kanske finns en SMR?
och samma alternativ (lägg ner eller vänta 15 år) för Hybrit som säger sig minska utsläpp av växthusgaser med i snitt över 1.4 miljoner ton per år?
...Du har helt enkelt fel i att vindkraft är som mest produktiv under den kallaste delen av vintern. Att de som försöker sälja in vindkraft påstår det, beror på att de definierar "vinter" på ett sådant sätt, så att blåsigt väder under t.ex. november ingår...
nu sitter du och hittar på – det jag skrev var att vindkraften producerar mest på vintern och produktionen från vindkraften i Sverige de senaste 48 månaderna har sett ut så här inordnat efter produktionsmånad:
som synes har vinden varit väldigt produktivt under december-mars – varför säger du att november skulle dra upp genomsnittet?
Redigerat:
Jag håller med om att en rimligt vettig plats för eventuella landbaserade vindkraftverk vore längs motorvägar, och i utkanten av industriområden, där redan buller och störningar finns.
Och naturligvis så ska restprodukter från skogsindustrin tas tillvara och endera eldas upp (grot och flis) och så kan vi använda restprodukter från skogsbruk massaindustrin till biobränsle.
"Dina" vindkraftverk är alltså 180 meter höga? Hur många är det i gruppen? Hur långt har du närmsta verk?
Det har hänt väldigt mycket med storlek och omfattning av vindkraftverk de senaste 10 åren.
Få, och "små" vindkraftverk ger en liten till måttlig påverkan på omgivningen och små effekter på miljö och ekosystem.
Som exempel på sådan relativt harmlös vindkraft kan tas de relativt få vindkraftverk som byggdes i jordbrukslandskapet i slättbygderna i främst Götaland för 10-15 år sedan (upp till ca 100 meter höga), eller den första generation av vindkraftverk i skogsmark som kanske var 100-150 meter i totalhöjd och i små grupper, i regel byggt i de allra mest glesbefolkade delarna av Sverige.
Låt mig ta en delmängd av alla argument runt miljöproblemen runt vindkraft.
De vindkraftverk som byggs idag är i det närmaste dubbelt så höga som "dina" (om dessa har en totalhöjd av 180 meter), 280-300 meter, och det talas om ännu högre vindkraftverk. Och eftersom investeringskostnaderna ökat med storleken på verken, så vill de som bygger, bygga många vindkraftverk i grupperna, snarare minst 20-40 st, än de mindre grupper om kanske fem-sju stycken (ibland 10-15) som byggdes för 8-10 år sedan.
För de här både många och höga verken så krävs det mycket stora ingrepp i området, som inte behövdes för de mindre verken i mindre grupper. Varje verk ska en en tillfartsväg med tillräcklig bärighet och bredd. I en nyanlagd park fyra-fem mil från mig, så är den hårdgjorda vägen 30 meter bred, och utanför de väldigt djupa dikena finns på varje sida en zon som ska hållas trädlös för framtiden, på 15-20 meter, totalt ca 60 meters bredd.
Kvaliteten på vägbanorna är som för en motorväg, med rejäl uppbyggnad av vägkroppen, och tjocka lager makadam, alltså långt högre standard än en vanlig skogsbilväg på vilken en timmerbil kan köras.
Ett fundament för ett 300 meters vindkraftverk är kring 500-1000 kvm stort, och hur djupt det är beror på markförhållandena. Det går alltså åt massor med betong, och stenkross enbart för att bygga fundament och vägar.
Man dikar alltså ut skogsmarken och jämnar ut, och det är rejäla djupa diken det handlar om, i synnerhet vid våtmarker.
Som du nog vet, så får vi skogsägare inte dika i skogsmark längre. Det finns fyra huvudanledningar, en är att det i svensk skogsmark naturligt förekommande kvicksilvret släpps loss och hamnar i sjöar och vattendrag, och hamnar i näringskedjan, nästa är att våtmarker (tänk miljömålen, "myllrande våtmarker") är en viktig grundförutsättning för ekosystemet i skogsmiljö, sedan så ökar riskerna för stora skogsbränder när ytvattenförekomsten av våtmarkstyp försvinner, och dessutom, så kommer dikad våtmark (torrlagd), där inga träd tillåts växa att avge CO2 under överskådlig tid.
Hela vattenföringen i området många mil utanför vindkraftparken kommer att förändras. I regnfattiga områden i Östra Götaland, kan enbart dikning och den därmed förändrade vattenföringen i åar, bäckar och sjöar innebära att det lokala jordbrukets villkor helt och hållet förändras. Endera blir det våtare, eller så blir det torrare.
En vindkraftpark där mycket våtmarker/mossmarker måste dikas ut, har svårt att någonsin bli CO2 neutral, p.g.a. CO2 utsläppen från mark som hålls trädlös.
Det typiska, beroende på markförhållandena, är att 6-10 procent av en vindkraftpark består av hårdgjorda ytor, och ytor som hålls permanent trädlösa.
En exempelvis 3000 hektar stor vindkraftpark kan tänkas rymma ca 30-40 vindkraftverk, så där kommer alltså 150-300 hektar förvandlas till hårdgjorda, trädlösa ytor, med djupa diken där marken delas upp i vägsystem, med en flera kilometer lång tillfartsväg till varje enskilt vindkraftverk.
När man bygger sådana vägsystem i ett skogsområde, så fragmenteras området i biologisk bemärkelse. Växter, och mindre djur kan inte längre förflytta sig effektivt, de kommer helt enkelt inte över dikena och vägen i tillräcklig utsträckning för att att vidmakthålla en god biologisk mångfald. Det här är enormt skadligt för den biologiska mångfalden. Även små krypande insekter är en viktig del i det ekologiska systemet där växter och små djur utgör föda åt andra större djur, som i sin tur utgör föda åt andra ännu större djur. Djur som sorkar och möss har ett jobb med att bl.a. sprida frön vilket de inte lyckas med lika bra när det finns djupa diken och breda vägar, och i den mån det finns predatorer kvar i området, så blir de små djuren lätta byten, när de exponeras på den trädlösa marken.
De här vägarna och hårdgjorda ytorna kan inte heller tas bort, någonsin, det blir permanenta ingrepp. Att "återställa marken" när vindkraftverken/parken tjänat ut, betyder att man slår sönder betongen, och möjligen krafsar ett tunt lager jord över vägarna och ner i dikena,material som man hämtar från den omkringliggande marken. Våtmarkerna kommer inte att komma tillbaka, och större träd kommer inte att kunna växa på vägbanorna under överskådlig tid.
Allt finns att läsa i forskningsrapporter. Det har forskats väldigt lite på miljöeffekterna och effekterna på ekosystem och djurliv av vindkraft i Sverige sedan 2014 ungefär. I Europa och Nordamerika (både USA och Kanada) så har forskningen fortsatt, och den forskningen är mycket intressant och rekommenderas för läsning.
Huvuddelen av den svenska forskningen berör alltså vindkraftparker med relativt sett få, och små vindkraftverk, jämfört med vad man tänker bygga idag.
Om vi tittar på klövvilt och större däggdjur, så finns ett par europeiska metastudier, som föga förvånande kommer fram till att klövviltet störs väldigt mycket under byggnadsfasen, och till stor del lämnar området. Efter ett antal år av drift, så finns det långt ifrån samma population av hjort, rådjur och vildsvin som det fanns före vindkraftparken. Vissa vindkraftparker är i det närmaste tomma på större klövvilt. Små däggdjur, som sorkar och möss, minskar i antal, och de får också lägre medelvikt och kullarna med ungar är mindre. Enligt studierna så håller sig mindre predatorer som t.ex. räv och mård, huvudsakligen utanför vindkraftparken, men företar "jaktexpeditioner" in parken.
Svensk forskning visar att renar störs, och att kalvningsresultaten blir sämre. De nu föreliggande studierna har ganska många år på nacken, från tiden när verken var mindre och grupperna små, och vi får väl se vad det nyligen startade forskningsprojektet i ämnet på SLU ger för resultat.
Några svenska studier avseende effekten av vindkraft på t.ex. Älg finns inte.
Nu har jag redogjort för en enda aspekt av varför landbaserad industriell vindkraft är miljövidrig och rent av klimatskadlig, nämligen uppstyckning av skogsmarken, hårdgörande och dikning och därmed sammanhängande fundamental förstörelse av ekosystemet inom parken och miltals utanför.
Jag kan skriva fler uppsatser om andra aspekter av hur många, och stora vindkraftverk (industriell vindkraft) är miljöskadliga.
Elenergi är inte per definition "bra för klimatet" eller ens för luftkvalitén.
Det beror helt och hållet på hur elen produceras, om den är bättre eller sämre än något annat.
Att producera el med kol, är naturligtvis inte bra för CO2 utsläppens storlek. Men man kan förbättra luftkvalitén i en storstad, genom att använda elbilar, laddade med el från kolkraftverk. Det är något som bl.a. Kina ägnar sig åt.
Att springa iväg, och tillåta byggandet av industriell vindkraft helt och hållet därför att det är ett enkelt sätt att tjäna pengar, utan att ta hänsyn till miljöeffekter, är i det närmaste kriminellt.
G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
Har du någon graf med högre upplösning för vintern? Visst händer det vissa år att ett högtryck parkerar över Skandinavien några dagar, iskallt utan vind?
jag håller med om att det är svårt att göra långsiktiga beslut med politiker och regeringar som kommer och går...
jag har inga egna minnen av händelserna, men för att få historien rätt i tiden: var det inte så att s+mp-regeringen stoppade behandlingen av planerna för Ringhals 5 och 6 (som inletts 2012) – som skulle tjäna som ersättare för 1 och 2, inte att det skulle vara sex reaktorer i drift – och detta stopp skedde hösten 2014
sen kom den breda blocköverskridande energiöverenskommelsen två år senare, 2016, som gjorde ett scenario med R5 och R6 möjligt, nu med en bred politisk enighet
men då hade väl intresset/möjligheterna svalnat...
nope, jag har inte grafer för alla år och alla länder...G OMathson skrev:
men jag har givetvis lite grafer att dela med mig av – och då för den senast genomlidna vintern, mellan november och mars
det är två grafer med exakt samma data, det är bara att den högra är en uppförstoring utav lågvinden
så vad är det som vi tittar på?
– under perioden 1 nov 2021 - 31 mars 2022 förflöt 3624 timmar och dessa timmar har jag analyserat
– vindkraften levererade mellan 84 och 10067 MWh per timme (sammanlagd installerad generatoreffekt varierar under perioden på grund av nyinstallationer, men runt 12 GW borde det ha varit)
– genomsnittlig effekt var 4700 MW, vilket ger en kapacitetsfaktor på imponerande 39% (det var blåsigt och januari satte produktionsrekord, till del beroende på betydande utbyggnad under 2021)
– i den vänstra grafen finns även markeringar på x-axeln för variationen i leveransen med markörer för percentilerna: 10, 25, 50, 75 och 90
sen avläser man grafen (exempelvis den högra) på så sätt att det har varit perioder då leveransen uppgått till mindre än 500 MWh/h 24 timmar i sträck, perioder upp till 72h då produktionen varit mindre än 2000 MWh/h i sträck, och perioder upp till 168h (en vecka) med mindre vindkraft än 4200 MWh/h (alltså knappt genomsnittet)
med detta lilla urval – en vinter – så kan man få en uppfattning om hur långa perioder man behöver klara sig med tillgång till blygsamma vindkraftstillskott; men jag minns inte att vi hade något långlivat högtryck som slog läger denna vinter
3-7 öre/kWh de första 6 timmarna nästa dygn och därefter runt 2 kr/kWh resten av det dygnet. Tillkommer gör naturligtvis de konfiskatoriska skatterna som sossarna sänker oss med.
Det behövs ingen statistik för att förstå att vindkraft är ett sänke. När det inte blåser så blir det ingen elproduktion från förlustsnurrorna. Hur kan detta vara så j-a svårt att förstå. Titta hos noordpool eller svenska kraftnät när det inte blåser och elen är som dyrast. Ganska ofta under vintermånaderna så producerar slumpkraften under 3% av installerad effekt. Bara genom vanvettiga subventioner är detta möjligt. Våra skattepengar hamnar till stor del hos ett kinesiskt statsägt kärnkraftsföretag.
Sluta rösta på de destruktiva partierna som har saboterat vårt energisystem!
Det behövs ingen statistik för att förstå att vindkraft är ett sänke. När det inte blåser så blir det ingen elproduktion från förlustsnurrorna. Hur kan detta vara så j-a svårt att förstå. Titta hos noordpool eller svenska kraftnät när det inte blåser och elen är som dyrast. Ganska ofta under vintermånaderna så producerar slumpkraften under 3% av installerad effekt. Bara genom vanvettiga subventioner är detta möjligt. Våra skattepengar hamnar till stor del hos ett kinesiskt statsägt kärnkraftsföretag.
Sluta rösta på de destruktiva partierna som har saboterat vårt energisystem!
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 587 inlägg
Nja. Man kan säga att det började våren 2010, då alliansregeringen internt gjorde upp om energin med principiell rätt att ersätta gamla reaktorer med nya. Då hade man först avskaffat tankeförbudet 2006.
Möjligheten att alls diskutera och utreda ersättandet av gammal kärnkraft med ny var alltså något nytt. Vattenfall lämnade också in en ansökan till Strålskyddsmyndigheten (bara den ansökan kostade för övrigt 100 Mkr) för R5 och R6.
Detta gick alltså Mp till val på 2014 att stoppa. Något man gjorde ytterst framgångsrikt med ökade subventioner av vindkraft, höjd straffskatt på kärnkraft och såväl byte av styrelseledamöter för Vattenfall som högst tvivelaktigt, förmodligen olagligt, påverkansarbete mot bolaget – ministerstyre alltså.
Med största sannolikhet insåg sossarna redan då att de höll på att driva energipolitiken åt helvete, och att straffskatten på kärnkraft parat med subventionerna av vindkraft dragit undan mattan för kärnkraften utan att man egentligen kunde ersätta den.
Enter: behovet av en bred uppgörelse så att man kunde avhända sig lite ansvar och få hjälp att inte ytterligare låta sig köras över av Mp.
Energiuppgörelsen 2016 är alltså i mina ögon bara ett tillfälligt grepp i korvfabriken. Något man behövde göra för att inte kärnkraftsnedläggningen skulle gå för fort. Hade ambitionen varit något annat hade man inte skrivit in slutmålet förnyelsebart 2040 och inte behövt passusen om att det inte behövde gå så fort med just kärnkraften.
Men eftersom att man gjorde det kan marknaden inte gärna tolka det på annat vis än att kärnkraften är långsiktigt oönskad.
Och där står vi nu, med en uppgörelse utan värde och ett energisystem på dekis. Och så lär det väl förbli, för målen med energisystemet synes mig oförenliga, så med skiftande majoriteter kommer vi få olika politik. Och vem törs då investera i något med 50 årig investeringshorisont eller mer? Sånt är ju vanskligt nog bara med marknadsmässig osäkerhet, har man därtill politiken emot sig också är det närmast ett kamikaze-uppdrag.
en liten (nåja...) betraktelse över elproduktion och elpriserna i Sverige under årets fem första månader
jag hyser en from förhoppning om att detta läses av de som hävdar att elsystemet är nedmonterat/saboterat, eller är på dekis, att oavsett hur mycket elproduktion vi bygger så räcker det inte till att ändra priserna; att elpriserna är så höga därför att kärnkraften avskaffats (de där två sista sa väl ändå emot varandra)
men även alla andra får förstås också gärna läsa
först kan vi ta en titt på hur elproduktionen från kärnkraft såg ut för tjugo år sedan, 2002, i januari månad – en glad tid när vi hade 11 reaktorer i drift, alltså när även gamle Barsebäck 2 drog ett välbehövligt elstrå till stacken
man kan också tänka sig att 2002 skulle kunnat motsvara en framtid om 5-10 år i ett mer kärnkraftsvänligt scenario – att Ringhals 1 och 2 då hade ersatts med nyare reaktorer, Ringhals 5 och 6, men med lite mer effekt, kanske motsvarande ett nedlagt Barsebäck 2; jämförelsen må svaja lite, men ändå inte helt dum...
det jag tittar på i detta inlägget är elproduktion från kärnkraft, vindkraft och solkraft – alla dessa tre levererar oberoende av behovet, det vill säga de producerar närhelst de kan, och de regleras varken upp eller ner, och jobbar opåverkade av fluktuationer i elbehov eller elpriser
bilden visar tidsfördelningen av elproduktionen januari 2002, där ingår förvisso även sol och vind men de är försumbart små vid den här tiden, och produktionen låg ständigt på nästan 9000 MWh per timme, men hade lite driftstörningar så att den sjönk ner mot 8000 MWh/h under 20% av tiden i januari
under månaden producerades ca 6.5 TWh el från kärnkraften
om vi då gör ett snabbt kliv till årets januari så såg den kurvan ut så här:
fem nedlagda reaktorer senare så har elproduktionen från kärnkraften sjunkit till 5 TWh, samtidigt har det tillkommit 4 TWh vind, och elproduktionen kom under månaden att variera mellan 7000 och 17000 MWh per timme
jämför vi med 2002 så hände det att det var mindre elproduktion i år än det var 2002 med risk för högre priser, men under större delen av januari 2022 så var det mer produktion – och väldigt mycket mer produktion – vilket ger en potential till lägre elpriser
"jaja, det var två år det med 20 år emellan – han fuskar säkert med urvalet..."
så här har januari sett ut vart fjärde år däremellan:
och här hittar vi lite olika varianter, 2014 var ett år med god tillgång på kärnkraft och stöttad med en del vindkraft som gjorde att minimiproduktionen blev runt hela 9000 MWh/h
men här ser vi även sorgebarnet 2010 som hade stora produktionsproblem med kärnkraften och under några timmar överskred elpriset 10 kronor per kWh – tio kronor! har ni hört något så bedrövligt? vilket u-land Sverige hade blivit och vilka inkompetenta politiker det måste ha varit som styrde landet på den tiden!
"jaja, men det var en och samma månad taget från sex olika år – han fuskar säkert med urvalet..."
så här har månaderna februari-maj sett ut:
mönstret går igen – 2022 har ofta en släng mot lite lägre produktionsnivåer än under ett bra kärnkraftsår, medan överproduktionen slår alla andra år med råge
som jag inledde med – är någon fortfarande vaken? – så visar dessa kurvor enbart produktionen och det finns inget återspeglat om behovet eller omvärldens möjligheter till import eller export
låt oss då avslutningsvis titta på prisbilden!
här har jag tittat på årets fem första månader och tagit fram genomsnittspriset av elpriset i SE4 för de timmar när elproduktionen legat i intervallet mellan 9000 och 9500 MWh/h, för intervallet 9500 till 10000, för intervallet 10500 till 11000 och så vidare – och vips sitter man med dessa grafer:
det är förstås lite vanskligt att bedöma vilket elpriset skulle ha varit om vi haft 2002 års elproduktionsapparat i stället (som jag antyder i graferna) eftersom elpriset beror på många faktorer, men oaktat det så tycker jag slutsatsen är uppenbar att elpriset skulle normalt varit högre om vi haft en kärnkraftsapparat som gav som mest 9000 MWh/h – och att vi även idag upplever de priserna ibland, men mycket oftare så trycks elpriset ner med vindkraftens stora produktionsbidrag
"jamen, vi kunde väl ha byggt mer kärnkraft, så att vi inte bara hade legat och producerat 9000 MW, utan 12000 eller varför inte 20000 hela tiden!"
nej, jag vill påstå att det inte hade varit möjligt att bedriva en sådan elproduktion med någon lönsamhet alla de övriga åren som det inte pågår ett krig i Ukraina och Putin stryper gaskranarna till Europa
med den vindkraft vi har idag i Sverige så har vi en volatilitet i elpriset som många uppfattar stötande och ett tecken på att allt är åt h-e och att det måste till politisk förändring för att "fixa till det", men jag tycker att alla grafer talar sitt tydliga språk att "visserligen är elpriset är överlag högt, men hade vi inte haft vår vindkraft skulle priset inte pressas ner så mycket som det tack och lov gör emellanåt, utan i stället legat mer konstant högt"
jag hyser en from förhoppning om att detta läses av de som hävdar att elsystemet är nedmonterat/saboterat, eller är på dekis, att oavsett hur mycket elproduktion vi bygger så räcker det inte till att ändra priserna; att elpriserna är så höga därför att kärnkraften avskaffats (de där två sista sa väl ändå emot varandra
)men även alla andra får förstås också gärna läsa
först kan vi ta en titt på hur elproduktionen från kärnkraft såg ut för tjugo år sedan, 2002, i januari månad – en glad tid när vi hade 11 reaktorer i drift, alltså när även gamle Barsebäck 2 drog ett välbehövligt elstrå till stacken
man kan också tänka sig att 2002 skulle kunnat motsvara en framtid om 5-10 år i ett mer kärnkraftsvänligt scenario – att Ringhals 1 och 2 då hade ersatts med nyare reaktorer, Ringhals 5 och 6, men med lite mer effekt, kanske motsvarande ett nedlagt Barsebäck 2; jämförelsen må svaja lite, men ändå inte helt dum...
det jag tittar på i detta inlägget är elproduktion från kärnkraft, vindkraft och solkraft – alla dessa tre levererar oberoende av behovet, det vill säga de producerar närhelst de kan, och de regleras varken upp eller ner, och jobbar opåverkade av fluktuationer i elbehov eller elpriser
bilden visar tidsfördelningen av elproduktionen januari 2002, där ingår förvisso även sol och vind men de är försumbart små vid den här tiden, och produktionen låg ständigt på nästan 9000 MWh per timme, men hade lite driftstörningar så att den sjönk ner mot 8000 MWh/h under 20% av tiden i januari
under månaden producerades ca 6.5 TWh el från kärnkraften
om vi då gör ett snabbt kliv till årets januari så såg den kurvan ut så här:
fem nedlagda reaktorer senare så har elproduktionen från kärnkraften sjunkit till 5 TWh, samtidigt har det tillkommit 4 TWh vind, och elproduktionen kom under månaden att variera mellan 7000 och 17000 MWh per timme
jämför vi med 2002 så hände det att det var mindre elproduktion i år än det var 2002 med risk för högre priser, men under större delen av januari 2022 så var det mer produktion – och väldigt mycket mer produktion – vilket ger en potential till lägre elpriser
"jaja, det var två år det med 20 år emellan – han fuskar säkert med urvalet..."
så här har januari sett ut vart fjärde år däremellan:
och här hittar vi lite olika varianter, 2014 var ett år med god tillgång på kärnkraft och stöttad med en del vindkraft som gjorde att minimiproduktionen blev runt hela 9000 MWh/h
men här ser vi även sorgebarnet 2010 som hade stora produktionsproblem med kärnkraften och under några timmar överskred elpriset 10 kronor per kWh – tio kronor! har ni hört något så bedrövligt? vilket u-land Sverige hade blivit och vilka inkompetenta politiker det måste ha varit som styrde landet på den tiden!
"jaja, men det var en och samma månad taget från sex olika år – han fuskar säkert med urvalet..."
så här har månaderna februari-maj sett ut:
mönstret går igen – 2022 har ofta en släng mot lite lägre produktionsnivåer än under ett bra kärnkraftsår, medan överproduktionen slår alla andra år med råge
som jag inledde med – är någon fortfarande vaken? – så visar dessa kurvor enbart produktionen och det finns inget återspeglat om behovet eller omvärldens möjligheter till import eller export
låt oss då avslutningsvis titta på prisbilden!
här har jag tittat på årets fem första månader och tagit fram genomsnittspriset av elpriset i SE4 för de timmar när elproduktionen legat i intervallet mellan 9000 och 9500 MWh/h, för intervallet 9500 till 10000, för intervallet 10500 till 11000 och så vidare – och vips sitter man med dessa grafer:
det är förstås lite vanskligt att bedöma vilket elpriset skulle ha varit om vi haft 2002 års elproduktionsapparat i stället (som jag antyder i graferna) eftersom elpriset beror på många faktorer, men oaktat det så tycker jag slutsatsen är uppenbar att elpriset skulle normalt varit högre om vi haft en kärnkraftsapparat som gav som mest 9000 MWh/h – och att vi även idag upplever de priserna ibland, men mycket oftare så trycks elpriset ner med vindkraftens stora produktionsbidrag
"jamen, vi kunde väl ha byggt mer kärnkraft, så att vi inte bara hade legat och producerat 9000 MW, utan 12000 eller varför inte 20000 hela tiden!"
nej, jag vill påstå att det inte hade varit möjligt att bedriva en sådan elproduktion med någon lönsamhet alla de övriga åren som det inte pågår ett krig i Ukraina och Putin stryper gaskranarna till Europa
med den vindkraft vi har idag i Sverige så har vi en volatilitet i elpriset som många uppfattar stötande och ett tecken på att allt är åt h-e och att det måste till politisk förändring för att "fixa till det", men jag tycker att alla grafer talar sitt tydliga språk att "visserligen är elpriset är överlag högt, men hade vi inte haft vår vindkraft skulle priset inte pressas ner så mycket som det tack och lov gör emellanåt, utan i stället legat mer konstant högt"
Redigerat:
Mycket snyggt sammanställd statistik. Den hade varit intressant om vi hade haft någon form av lagring som t.ex. batterier eller pumpkraftverk. Eftersom vi inte har det är tyvärr värdet av statistiken begränsad.
Om du har tid och ork får du gärna göra ett beställningsjobb:
Titta på de senaste årens statistik och plocka ut 100 timmar från varje år med högst konsumtion. Gör sedan en graf som visar hur stor effekt som vindkraften levererar under dessa timmar.
Detta bör sedan jämföras med en graf för ett kärnkraftsalternativ. För att göra det enkelt så kan du räkna upp vår befintliga kärnkraftsproduktion med en faktor som motsvarar årsproduktionen vindkraften det aktuella året.
En tredje graf skulle kunna visa vad som händer om vi skulle ersätta all kärnkraft med vindkraft. Alltså att nolla kärnkraften och multiplicera vindkraften med en faktor av sådan storlek att årsproduktionen blir identisk.
De tre graferna kommer ge en tydlig bild av hur effekttillgängligheten påverkas av kärnkraft respektive vindkraft.
Vill man sedan arbeta vidare med statistiken så går det ju att detaljstudera utrymmet mellan vattenkraftens + värmekraftverken (ca 16 GW) och förbrukningen. Då kan man ta med fler timmar av statistiken för att få en ännu tydligare bild.
Tyvärr går det knappt att göra den här typen av statistik efter 2021 eftersom industrier helt enkelt stoppas vid för extrema elpriser. Det ger en snällare konsumtion men till väldigt höga samhällskostnader.
EDIT: Jag skrev detta när Harka gjorde sitt ovanstående inlägg vilket i stort sett gjort vad jag här föreslagit.
Redigerat:
Bra sammanställning. Men du förutsatte att vind låg mellan 7000 och 17000 MW effekt. Det förutsätter att det blåser. Så länge det blåser har jag inga problem med vind. Hela debatten har varit att det ibland inte blåser.en liten (nåja...) betraktelse över elproduktion och elpriserna i Sverige under årets fem första månader
jag hyser en from förhoppning om att detta läses av de som hävdar att elsystemet är nedmonterat/saboterat, eller är på dekis, att oavsett hur mycket elproduktion vi bygger så räcker det inte till att ändra priserna; att elpriserna är så höga därför att kärnkraften avskaffats (de där två sista sa väl ändå emot varandra
men även alla andra får förstås också gärna läsa
först kan vi ta en titt på hur elproduktionen från kärnkraft såg ut för tjugo år sedan, 2002, i januari månad – en glad tid när vi hade 11 reaktorer i drift, alltså när även gamle Barsebäck 2 drog ett välbehövligt elstrå till stacken
man kan också tänka sig att 2002 skulle kunnat motsvara en framtid om 5-10 år i ett mer kärnkraftsvänligt scenario – att Ringhals 1 och 2 då hade ersatts med nyare reaktorer, Ringhals 5 och 6, men med lite mer effekt, kanske motsvarande ett nedlagt Barsebäck 2; jämförelsen må svaja lite, men ändå inte helt dum...
det jag tittar på i detta inlägget är elproduktion från kärnkraft, vindkraft och solkraft – alla dessa tre levererar oberoende av behovet, det vill säga de producerar närhelst de kan, och de regleras varken upp eller ner, och jobbar opåverkade av fluktuationer i elbehov eller elpriser
[bild]
bilden visar tidsfördelningen av elproduktionen januari 2002, där ingår förvisso även sol och vind men de är försumbart små vid den här tiden, och produktionen låg ständigt på nästan 9000 MWh per timme, men hade lite driftstörningar så att den sjönk ner mot 8000 MWh/h under 20% av tiden i januari
under månaden producerades ca 6.5 TWh el från kärnkraften
om vi då gör ett snabbt kliv till årets januari så såg den kurvan ut så här:
[bild]
fem nedlagda reaktorer senare så har elproduktionen från kärnkraften sjunkit till 5 TWh, samtidigt har det tillkommit 4 TWh vind, och elproduktionen kom under månaden att variera mellan 7000 och 17000 MWh per timme
jämför vi med 2002 så hände det att det var mindre elproduktion i år än det var 2002 med risk för högre priser, men under större delen av januari 2022 så var det mer produktion – och väldigt mycket mer produktion – vilket ger en potential till lägre elpriser
[bild]
"jaja, det var två år det med 20 år emellan – han fuskar säkert med urvalet..."
så här har januari sett ut vart fjärde år däremellan:
[bild]
och här hittar vi lite olika varianter, 2014 var ett år med god tillgång på kärnkraft och stöttad med en del vindkraft som gjorde att minimiproduktionen blev runt hela 9000 MWh/h
men här ser vi även sorgebarnet 2010 som hade stora produktionsproblem med kärnkraften och under några timmar överskred elpriset 10 kronor per kWh – tio kronor! har ni hört något så bedrövligt? vilket u-land Sverige hade blivit och vilka inkompetenta politiker det måste ha varit som styrde landet på den tiden!
"jaja, men det var en och samma månad taget från sex olika år – han fuskar säkert med urvalet..."
så här har månaderna februari-maj sett ut:
[bild]
mönstret går igen – 2022 har ofta en släng mot lite lägre produktionsnivåer än under ett bra kärnkraftsår, medan överproduktionen slår alla andra år med råge
som jag inledde med – är någon fortfarande vaken? – så visar dessa kurvor enbart produktionen och det finns inget återspeglat om behovet eller omvärldens möjligheter till import eller export
låt oss då avslutningsvis titta på prisbilden!
här har jag tittat på årets fem första månader och tagit fram genomsnittspriset av elpriset i SE4 för de timmar när elproduktionen legat i intervallet mellan 9000 och 9500 MWh/h, för intervallet 9500 till 10000, för intervallet 10500 till 11000 och så vidare – och vips sitter man med dessa grafer:
[bild]
det är förstås lite vanskligt att bedöma vilket elpriset skulle ha varit om vi haft 2002 års elproduktionsapparat i stället (som jag antyder i graferna) eftersom elpriset beror på många faktorer, men oaktat det så tycker jag slutsatsen är uppenbar att elpriset skulle normalt varit högre om vi haft en kärnkraftsapparat som gav som mest 9000 MWh/h – och att vi även idag upplever de priserna ibland, men mycket oftare så trycks elpriset ner med vindkraftens stora produktionsbidrag
"jamen, vi kunde väl ha byggt mer kärnkraft, så att vi inte bara hade legat och producerat 9000 MW, utan 12000 eller varför inte 20000 hela tiden!"
nej, jag vill påstå att det inte hade varit möjligt att bedriva en sådan elproduktion med någon lönsamhet alla de övriga åren som det inte pågår ett krig i Ukraina och Putin stryper gaskranarna till Europa
med den vindkraft vi har idag i Sverige så har vi en volatilitet i elpriset som många uppfattar stötande och ett tecken på att allt är åt h-e och att det måste till politisk förändring för att "fixa till det", men jag tycker att alla grafer talar sitt tydliga språk att "visserligen är elpriset är överlag högt, men hade vi inte haft vår vindkraft skulle priset inte pressas ner så mycket som det tack och lov gör emellanåt, utan i stället legat mer konstant högt"
Sedan det där med 2010, man skrek inte U-land då eftersom det var ett tillfälligt problem, men vinden är det ett strukturellt problem att det ibland inte blåser på vintern.
Sedan är som jag skrivit tidigare det fundamentala problemet för svensk del kallt klimat i kombination med stor export till EU.
nej, jag förutsatte ingenting om hur det blåser – alla uppgifterna kommer från faktiska uppmätta värden
och siffrorna gällde det sammanlagda produktionen från sol-, vind- och kärnkraft, vilket är vad jag studerar i hela inlägget och återfinns i alla graferna
det fanns många upprörda stämmor 2009-2010 eftersom problemen med kärnkraften varade i många månader inklusive rekordlåga produktionssiffror under vintermånaderna novermber-mars, och det pratades om inställda semesterresor på grund av höga elräkningar, liksom önskemål om utredningar och ökad insyn i kärnkraftsbolagen och att de svenska kärnkraftsbolagen saknade kompetens att underhålla sina anläggningar
export och import hänger ihop – man kan inte välja att bara ha den ena – handelsutbyte är gynnsamt över tid, elimporten har "räddat" Sverige många gånger, och elexporten i största allmänhet möjliggör en bättre lönsamhet och förutsättningar för elproduktion i Sverige, och i synnerhet i nuläget när vår export bidrar till att öka den europeiska pressen på Putin (även om det går sisådär med det så här långt, men det kommer)
och siffrorna gällde det sammanlagda produktionen från sol-, vind- och kärnkraft, vilket är vad jag studerar i hela inlägget och återfinns i alla graferna
det fanns många upprörda stämmor 2009-2010 eftersom problemen med kärnkraften varade i många månader inklusive rekordlåga produktionssiffror under vintermånaderna novermber-mars, och det pratades om inställda semesterresor på grund av höga elräkningar, liksom önskemål om utredningar och ökad insyn i kärnkraftsbolagen och att de svenska kärnkraftsbolagen saknade kompetens att underhålla sina anläggningar
export och import hänger ihop – man kan inte välja att bara ha den ena – handelsutbyte är gynnsamt över tid, elimporten har "räddat" Sverige många gånger, och elexporten i största allmänhet möjliggör en bättre lönsamhet och förutsättningar för elproduktion i Sverige, och i synnerhet i nuläget när vår export bidrar till att öka den europeiska pressen på Putin (även om det går sisådär med det så här långt, men det kommer)
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 587 inlägg
Självfallet läser jag allt du skriver, det brukar vara klokt och tankeväckande. Här uppfattar jag dock att du pratar om något annat än elsystemet, nämligen elproduktionen på nationell nivå, något vi tidigare varit överens om är ett trubbigt mått.
Elsystemet är delvis på dekis för att det är instabilt. Utan omfattande kraftproduktion i södra Sverige har vår förmåga att flytta el producerad i norr till efterfrågan i söder minskat, trots att behovet pga. samma nedläggning ökat. Detta kommer behöva lösas och det kommer kosta. Redan nu är systemkostnaderna mer än dubbelt så höga som för 5–10 år sedan (s. 15) och ska vi kunna öka konsumtionen i södra Sverige kommer det krävas än mer.
Systemtjänster som svängmassa som kärnkraften ”bjöd på” kommer behöva upphandlas. Ledningsnät kommer behöva byggas ut i stor omfattning, både till avlägset liggande produktionsanläggningar i sig, och för att kunna flytta el längre i ett volatilt system.
Inget av det här gör sig självt med vindkraft.
Vindkraften är också så volatil att det krävs en enorm överkapacitet för att garantera nya kunder el. Om en plats är ”full” konsumtionsmässigt och en ny konsument vill ha säg 100 MW för en ny batterifabrik räcker det inte att bygga ut med 100 MW vindkraft. Inte heller 200 eller ens 500. Vi pratar 11 ggr konsumtionsbehovet för att det enligt Svenska kraftnäts siffra om effekttillräcklighet ska räcka. 1.100 MW alltså. Med kärnkraft? 110. Nu gäller det maxtimmen så säg 15 % för vindkraften eller till och med 20 för att vara snäll istället för nio. Det behövs fortfarande mer än fyra gånger så mycket installerad vindkraftseffekt som kärnkraftsdito för att nå målet då.
Det är vad jag menar med att vi har ett elsystem på dekis.