264 810 läst · 1 369 svar
265k läst
1,4k svar
Elektriker tog 9000:- för ett 1800:- proppskåp, rimligt?
Allvetare
· Stockholm
· 3 061 inlägg
B Byggdjuret skrev:
Den som arbetar med elinstallationsarbeten måste finnas i ELSÄKERHETSVERKET:s förteckning över godkända elinstallatörer. I det regelverket ingår också att företaget skall ha ett Egenkontrollprogram - och där har i varje fall jag skrivit in mina kompetenser etc. Jag skulle bli förvånad om ett företag skulle nobba att sända ut Egenkontrollprogrammet till en kund som frågade efter det.B Byggdjuret skrev:
Innehållsförteckningen i mitt Egenkontrollprogram ser ut enligt nedan
1 Inledning. 1
2 Elinstallationsverksamheten i företaget och organisationen för detta. 3
2.1 Elinstallationsverksamheten. 3
2.1.1 Verksamhet 3
2.1.2 Verksamhetstyper 3
2.2 Kompetenskrav och tillgången till kompetens. 3
2.3 Elinstallatörer för regelefterlevnad. 4
2.4 Organisationen för elinstallationsarbete och egenkontrollprogram.. 4
3 Rutiner vid utförande av elinstallationsarbete. 4
3.1 Hur elinstallationsarbete planeras och utförs. 4
3.1.1 Anläggningskännedom och kravbestämning 4
3.1.2 Bemanning 5
3.2 Kontroll av utfört arbete. 5
4 Fortlöpande arbete med egenkontrollen. 5
4.1 Hur uppföljning av egenkontrollen görs. 5
5 Revisionshantering. 5
6 Bilaga. 6
Kan detta räcka?
Om du läser tråden så inser du att detta inte räcker. Iaf. Inte på detta forum. Det här kontrollprogrammet verkar fokusera på att själva arbetet utförs korrekt.B Boggi skrev:Den som arbetar med elinstallationsarbeten måste finnas i ELSÄKERHETSVERKET:s förteckning över godkända elinstallatörer. I det regelverket ingår också att företaget skall ha ett Egenkontrollprogram - och där har i varje fall jag skrivit in mina kompetenser etc. Jag skulle bli förvånad om ett företag skulle nobba att sända ut Egenkontrollprogrammet till en kund som frågade efter det.
Innehållsförteckningen i mitt Egenkontrollprogram ser ut enligt nedan
1 Inledning. 1
2 Elinstallationsverksamheten i företaget och organisationen för detta. 3
2.1 Elinstallationsverksamheten. 3
2.1.1 Verksamhet 3
2.1.2 Verksamhetstyper 3
2.2 Kompetenskrav och tillgången till kompetens. 3
2.3 Elinstallatörer för regelefterlevnad. 4
2.4 Organisationen för elinstallationsarbete och egenkontrollprogram.. 4
3 Rutiner vid utförande av elinstallationsarbete. 4
3.1 Hur elinstallationsarbete planeras och utförs. 4
3.1.1 Anläggningskännedom och kravbestämning 4
3.1.2 Bemanning 5
3.2 Kontroll av utfört arbete. 5
4 Fortlöpande arbete med egenkontrollen. 5
4.1 Hur uppföljning av egenkontrollen görs. 5
5 Revisionshantering. 5
6 Bilaga. 6
Kan detta räcka?
Det gäller att få nöjda kunder också....
Allvetare
· Stockholm
· 3 061 inlägg
Intressant att bara @Spikin har kommenterat domarna i mitt inlägg. I dessa domar tas ju verkligen mycket av det som diskuteras upp.
I denna dessa domar finns också solklara tips om vad som krävs av en hantverkare för att ”troligen” gå vinnande ur en konflikt.
Något jag verkligen försökt förklara när jag i många inlägg skrivit att 36§ Ktjl är det som blir avgörande vid bristfälliga avtal...
Och ett bristfälligt avtal bryter egentligen mot hantverkarens informationsplikt.
I denna dessa domar finns också solklara tips om vad som krävs av en hantverkare för att ”troligen” gå vinnande ur en konflikt.
Något jag verkligen försökt förklara när jag i många inlägg skrivit att 36§ Ktjl är det som blir avgörande vid bristfälliga avtal...
Och ett bristfälligt avtal bryter egentligen mot hantverkarens informationsplikt.
Tror de flesta gett upp nu och insett att rörmockarn minsann hade rätt ändå.Krille-72 skrev:Intressant att bara @Spikin har kommenterat domarna i mitt inlägg. I dessa domar tas ju verkligen mycket av det som diskuteras upp.
I denna dessa domar finns också solklara tips om vad som krävs av en hantverkare för att ”troligen” gå vinnande ur en konflikt.
Något jag verkligen försökt förklara när jag i många inlägg skrivit att 36§ Ktjl är det som blir avgörande vid bristfälliga avtal...
Och ett bristfälligt avtal bryter egentligen mot hantverkarens informationsplikt.
Hörs inget längre från Darbyboy, Paxman med flera längre i alla fall. Eller så har du bara nött ut dem.
Mkt läsvärd dom, som du länkat till; #1284Krille-72 skrev:Intressant att bara @Spikin har kommenterat domarna i mitt inlägg. I dessa domar tas ju verkligen mycket av det som diskuteras upp.
I denna dessa domar finns också solklara tips om vad som krävs av en hantverkare för att ”troligen” gå vinnande ur en konflikt.
Något jag verkligen försökt förklara när jag i många inlägg skrivit att 36§ Ktjl är det som blir avgörande vid bristfälliga avtal...
Och ett bristfälligt avtal bryter egentligen mot hantverkarens informationsplikt.
Har haft i åtanke att säga nåt, men av förekommen anledning så har jag avvaktat.
Tråden har tidvis varit konstruktiv som synes, och även då i förhållande till trådens ämne trots att den senare rört saker i frågans tassemarker, om man säger så.
Men den har också fått en slagsida med olyckliga urspårningar som några av oss bidragit med.
Så då du nu förtjänstfullt tar upp den saken, som ändå med god vilja rör frågans ämne, så.. två reflektioner:
Jag kan nog mena att det är likvärdigt viktigt för beställaren att ha saker och ting antecknat (skriftligt avtal, gärna hantverksformuläret, det är så enkelt.. ) svart på vitt.. så behöver det mer sällan komma till den punkt där man tvistar.. i alla fall om "vad det kostar".. förstås, att allt i övrigt avtalas på juste sätt. Inte är det alltid bombsäkert..
Sedan kan jag då mena att den där domen också kan antyda precis just det, att ingenting är säkert.. om det finns orätade frågetecken. Och i all synnerhet kan det svänga om det ska gå i flera instanser.
Hoppas bara att fler entreprenörer (gäller givetvis alla entreprenörer, inte bara hantverkare) kan ta till sig, som du Krille som seriöst diskuterar kring KjlL m.fl relevanta lagar och förhållanden som ställer krav på tydlighet; och att ännu fler konsumenter aktivt och seriöst försöker begripa de krav som ställs ömsesidigt, innan man kommer fram till ett kontrakterande. Även vid småjobb hantverkare-konsument emellan. Ja, det är på plats att adressera just "hantverkarbranschen".. för dessvärre är det väl som så att ömsesidiga förtroendet just inom den branschen inte visat sig vara bäst i klassen, i vart fall om man ska sluta sig från vad som rapporterats.
Tänkte skicka med en liten (akademisk) uppsats (pdf-format), kanske matnyttig läsning för den nördiga eller den lite mer vetgiriga, att stånga sig med.
Rör svårigheter med att bestämma skäligt pris (på efterhand); där en rad referenser till flera domar får plats.. Inte helt enkel läsning (?).. men önskar trevlig läsning för den som vill läsa på temat
Skäligt pris. Om prisbestämning av byggentreprenader enligt 45 § KöpL och 36 § KtjL
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1460550/FULLTEXT01.pdf.
Redigerat:
Man kan förstås alltid skumma igenom, läsa selektivt, exv. kap. 3 och 4.. lite matnyttigt i frågan, efter intresse..RACS skrev:Mkt läsvärd dom, som du länkat till; #1284
Har haft i åtanke att säga nåt, men av förekommen anledning så har jag avvaktat.
Tråden har tidvis varit konstruktiv som synes, och även då i förhållande till trådens ämne trots att den senare rört saker i frågans tassemarker, om man säger så.
Men den har också fått en slagsida med olyckliga urspårningar som några av oss bidragit med.
Så då du nu förtjänstfullt tar upp den saken, som ändå med god vilja rör frågans ämne, så.. två reflektioner:
Jag kan nog mena att det är likvärdigt viktigt för beställaren att ha saker och ting antecknat (skriftligt avtal, gärna hantverksformuläret, det är så enkelt.. ) svart på vitt.. så behöver det mer sällan komma till den punkt där man tvistar.. i alla fall om "vad det kostar".. förstås, att allt i övrigt avtalas på juste sätt. Inte är det alltid bombsäkert..
Sedan kan jag då mena att den där domen också kan antyda precis just det, att ingenting är säkert.. om det finns orätade frågetecken. Och i all synnerhet kan det svänga om det ska gå i flera instanser.
Hoppas bara att fler entreprenörer (gäller givetvis alla entreprenörer, inte bara hantverkare) kan ta till sig, som du Krille som seriöst diskuterar kring KjlL m.fl relevanta lagar och förhållanden som ställer krav på tydlighet; och att ännu fler konsumenter aktivt och seriöst försöker begripa de krav som ställs ömsesidigt, innan man kommer fram till ett kontrakterande. Även vid småjobb hantverkare-konsument emellan. Ja, det är på plats att adressera just "hantverkarbranschen".. för dessvärre är det väl som så att ömsesidiga förtroendet just inom den branschen inte visat sig vara bäst i klassen, i vart fall om man ska sluta sig från vad som rapporterats.
Tänkte skicka med en liten (akademisk) uppsats (pdf-format), kanske matnyttig läsning för den nördiga eller den lite mer vetgiriga, att stånga sig med.
Rör svårigheter med att bestämma skäligt pris (på efterhand); där en rad referenser till flera domar får plats.. Inte helt enkel läsning (?).. men önskar trevlig läsning för den som vill läsa på temat
Skäligt pris. Om prisbestämning av byggentreprenader enligt 45 § KöpL och 36 § KtjL
[länk].
Tyvärr saknas den viktigaste delen som hela tiden har diskuterats i denna tråd , den affärsjuridiskaB Boggi skrev:Den som arbetar med elinstallationsarbeten måste finnas i ELSÄKERHETSVERKET:s förteckning över godkända elinstallatörer. I det regelverket ingår också att företaget skall ha ett Egenkontrollprogram - och där har i varje fall jag skrivit in mina kompetenser etc. Jag skulle bli förvånad om ett företag skulle nobba att sända ut Egenkontrollprogrammet till en kund som frågade efter det.
Innehållsförteckningen i mitt Egenkontrollprogram ser ut enligt nedan
1 Inledning. 1
2 Elinstallationsverksamheten i företaget och organisationen för detta. 3
2.1 Elinstallationsverksamheten. 3
2.1.1 Verksamhet 3
2.1.2 Verksamhetstyper 3
2.2 Kompetenskrav och tillgången till kompetens. 3
2.3 Elinstallatörer för regelefterlevnad. 4
2.4 Organisationen för elinstallationsarbete och egenkontrollprogram.. 4
3 Rutiner vid utförande av elinstallationsarbete. 4
3.1 Hur elinstallationsarbete planeras och utförs. 4
3.1.1 Anläggningskännedom och kravbestämning 4
3.1.2 Bemanning 5
3.2 Kontroll av utfört arbete. 5
4 Fortlöpande arbete med egenkontrollen. 5
4.1 Hur uppföljning av egenkontrollen görs. 5
5 Revisionshantering. 5
6 Bilaga. 6
Kan detta räcka?
kunskapen . Tjänsten börjar inte bara med kännedom om fas, nolla, jord eller vilken bräddimension,
rörmuff , färg , tapet vilket hantverkaren förmodas ha genom att utge sig för just hantverkare i
branschen . Tjänsten börjar med genomgång- offert - avtalsvillkor - avtal. Vidare med- fackmässigt utförande- avslut - ev. reklamation - ev. process - faktura betalning .
Vad jag avsåg med yrkesbevis är i tillägg till yrkeskunskap behöver hantverkaren visa godkänd
grundkurs i affärsjuridik och ekonomi . Hantverkaren / entreprenören hanterar stora värden
för konsumenten som antar att hantverkaren har den juridiska kompetensen,
som behövs för att fullgöra den av konsumenten köpta tjänsten.
Har träffat på hantverkare som yttrat " varför skall jag ta emot reklamationen det finns ingen
lag som säger det " och lagt på luren.
Mycket bra uppsats och intressant läsning. Jag tycker verkligen den belyser problematiken med skälighetsbedömningar. Nu har jag bara ”snabbläst” men ska verkligen ta mig tid att läsa ordentligt.RACS skrev:Mkt läsvärd dom, som du länkat till; #1284
Har haft i åtanke att säga nåt, men av förekommen anledning så har jag avvaktat.
Tråden har tidvis varit konstruktiv som synes, och även då i förhållande till trådens ämne trots att den senare rört saker i frågans tassemarker, om man säger så.
Men den har också fått en slagsida med olyckliga urspårningar som några av oss bidragit med.
Så då du nu förtjänstfullt tar upp den saken, som ändå med god vilja rör frågans ämne, så.. två reflektioner:
Jag kan nog mena att det är likvärdigt viktigt för beställaren att ha saker och ting antecknat (skriftligt avtal, gärna hantverksformuläret, det är så enkelt.. ) svart på vitt.. så behöver det mer sällan komma till den punkt där man tvistar.. i alla fall om "vad det kostar".. förstås, att allt i övrigt avtalas på juste sätt. Inte är det alltid bombsäkert..
Sedan kan jag då mena att den där domen också kan antyda precis just det, att ingenting är säkert.. om det finns orätade frågetecken. Och i all synnerhet kan det svänga om det ska gå i flera instanser.
Hoppas bara att fler entreprenörer (gäller givetvis alla entreprenörer, inte bara hantverkare) kan ta till sig, som du Krille som seriöst diskuterar kring KjlL m.fl relevanta lagar och förhållanden som ställer krav på tydlighet; och att ännu fler konsumenter aktivt och seriöst försöker begripa de krav som ställs ömsesidigt, innan man kommer fram till ett kontrakterande. Även vid småjobb hantverkare-konsument emellan. Ja, det är på plats att adressera just "hantverkarbranschen".. för dessvärre är det väl som så att ömsesidiga förtroendet just inom den branschen inte visat sig vara bäst i klassen, i vart fall om man ska sluta sig från vad som rapporterats.
Tänkte skicka med en liten (akademisk) uppsats (pdf-format), kanske matnyttig läsning för den nördiga eller den lite mer vetgiriga, att stånga sig med.
Rör svårigheter med att bestämma skäligt pris (på efterhand); där en rad referenser till flera domar får plats.. Inte helt enkel läsning (?).. men önskar trevlig läsning för den som vill läsa på temat
Skäligt pris. Om prisbestämning av byggentreprenader enligt 45 § KöpL och 36 § KtjL
[länk].
Tyvärr tycker jag uppsatsen styrker min tes varför vissa entreprenörer orkar arbeta med oklara avtal där beställaren sedan blir eller känner sig lurad.
Sköter man som entreprenör sina kort rätt i dessa lägen när det gäller dokumentation av utfört arbete vilket även omfattar en korrekt dagbok blir det troligen mycket svårt som konsument att nå någon rättslig framgång.
När det gäller ”informationsplikten” från den starkaste parten som det pratas mycket om på detta forum har jag hittills inte lyckats hitta en enda text i en dom där otydlighet haft någon påverkan på utfallet.
(Nu tänker jag inte på en otydlig faktura eller en otydlig dagbok).
Om en hantverkare varit på plats och arbetat 2 Tim men fakturerar 4 timmar skulle jag själv snällt betala fakturan och försöka tänka ut hur det inte ska bli likadant nästa gång.
Pratar vi däremot 200 Tim arbete på plats och en faktura på 400 Tim ändras läget självfallet.
Sammanfattningsvis så tycker jag det är anmärkningsvärt vilka olika utfall det är mellan olika juridiska instanser i samma mål. Att som domstol försöka avgöra vad som faktiskt är skäligt måste vara en teoretisk omöjlighet. Särskild när man inte verkar ställa några som helst krav på kompetensen hos externa ”experter” som både konsumenter och entreprenörer tar in utlåtanden från för att bevisa skäligheten i sina påståenden.
Men även om man använder en riktig expert. Tex. En erfaren kalkylator så kommer det bli väldigt svårt att komma fram till rätt skälighet.
Jag kan även själv konstatera hur otroligt svårt det är att faktiskt räkna ut exakt tidsåtgång på ett arbete.
Så konflikterna mellan hantverkare och konsumenter där arbete utförs på löpande räkning lär fortsätta. Var så säker...