Hm ..rörmokaren på jobbet sa att man aldrig ska under 55g ..??
Tidigare var det 55 men de nya rönen är numera tydligen 60 grader. Det är för att även långa ledningar ska få tillräcklig med varmt vatten för att förhindra legoniella bakterier. Så en vanlig villa räcker det nog fortfarande med 55 grader. Däremot programmerar tillverkarna av olika värmepumpar så de håller varmvattnet på 40-45 grader beroende på leverantör. Sedan ställer de in i programmet så att värmen höjs till 55 en dag varje vecka. Vissa säger att det räcker att höja varannan vecka. Då kan man använda energin som utvinns till värme istället. Resultatet blir att de verkar mer energieffektiva och tillskottsenergin i form av el minskar. Men du får ljummet vatten sex dagar i veckan om du inte ställer det på konstant 55 grader. Sedan har de programmering så att man kan välja om varmvatten ska prioriteras eller värmen.lilllasrne skrev:
Redigerat:
Jag har ju skrivit att min luftluftvärmepump ger för dålig effekt. Men att folk vill höja olika typer av pumpar till skyarna varnar jag för. För mig i förhållande till förbrukning så är komplettering med luftluftvärmepump ett av alternativen. Jag har tittat på solfångare och även som energihjälp till varmvattenberedaren men vinst i förhållande till pris var försumbar.K Keld skrev:
Det har varit länge känt att kompressorn har varit den som har gått sönder till olika typer av värmepumpar. Om den går sönder efter garantitiden får folk stå för kostnaden. Min släkting fick det inom garantitiden.
Folksam har bra information för dem som tänker köpa någon typ av värmepump.
De rekommenderar NIbe 1255 bergvärmepump. Den ger 240l 40 gradigt vatten. Nibe FH750? som rekommenderas till nästa alla nybyggda villor. Då det hävdas att nya hus är så täta att bergvärmepumpar inte behövs ger 42 gradigt varmvatten med 280l? tank. Till den kan man köpa en eldriven 55 l varmvattenberedare. De som köpte tidigt fick dessa levererade med för små varmvattenberedare att de inte räckte till dubbelbadkar etc. Så de måste planera när de ville bada för att då tillfälligt höja effekten. Eller bada den dag i veckan som varmvattnet höjdes. Tror du mig inte så kan du googla.
https://www.folksam.se/tester-och-goda-rad/vara-tester/test-av-varmepumpar
http://media.folksam.se/sv/2016/10/...-fusk-kostar-landets-villaagare-stora-pengar/
Redigerat:
Vet inte om det skrivits tydligt, visst går det att isolera och byta fönster etc, men det ger ju "bara" en minskning på den procent som just den delen står för. Om 20 % läcker genom fasaden och du fördubblar prestandan på isoleringen så (grovt räknat, det är väl inte linjärt men...) sparar du hälften av 20% altså 10%. Om du då har uppvärmning på 10.000 så är 2.000 fasadens "tapp" och du sparar 1.000kr. Om vi sen antar att varmvattnet kostar ytterligare 2.000kr så går du altså från 12.000 till 11.000 genom att isolera fasaden.
Om du installerar bergvärme så sparar du grovt i linje med vad COP talet säger, så vi kan säga du minskar ned till 30-40% inklusive varmvattnet. Dvs plötsligt blir kostnaden kring 4.000kr.
Att isolera fasaden kostar kanske inte lika mycket som att installera bergvärme. Men fasadisoleringen håller troligen längre än bergvärmepumpen. Men om man då även isolerar vind, byter fönster osv och lägger ihop vinsten så blir det ändå svårt att få bättre lönsamhet än bergvärmen. Och fönstren (moderna kassetter) håller kanske dubbelt så länge som pumpen innan de tappar i effekt.
Därav tror jag, om du har ett gammalt hus, du vinner mycket mera på att köra på bergvärme än de andra alternativen. Dock är det ju en kostnad att få in vattenburet, men man behöver inte ha element överallt... Och som skrevs, hålet håller förhoppningsvis länge och är en stor del av investeringen. Själva pumpen behöver lagas och tillslut bytas, men det är ju bara en liten del - och alla andra uppvärmningsmetoder har även en livstid - även elelement och kaminer.
Däremot ska man ju inte strunta i andra besparingar som är billiga. Att isolera en vind, kontrollera täthet på lister i dörrar och fönster, stänga eller hänga för kallfarstu, hålla nere temp i källare osv kan nog bidra med mycket. Men isolera fasad och byta fönster hör nog till det minst lönsamma man kan göra...
Om du installerar bergvärme så sparar du grovt i linje med vad COP talet säger, så vi kan säga du minskar ned till 30-40% inklusive varmvattnet. Dvs plötsligt blir kostnaden kring 4.000kr.
Att isolera fasaden kostar kanske inte lika mycket som att installera bergvärme. Men fasadisoleringen håller troligen längre än bergvärmepumpen. Men om man då även isolerar vind, byter fönster osv och lägger ihop vinsten så blir det ändå svårt att få bättre lönsamhet än bergvärmen. Och fönstren (moderna kassetter) håller kanske dubbelt så länge som pumpen innan de tappar i effekt.
Därav tror jag, om du har ett gammalt hus, du vinner mycket mera på att köra på bergvärme än de andra alternativen. Dock är det ju en kostnad att få in vattenburet, men man behöver inte ha element överallt... Och som skrevs, hålet håller förhoppningsvis länge och är en stor del av investeringen. Själva pumpen behöver lagas och tillslut bytas, men det är ju bara en liten del - och alla andra uppvärmningsmetoder har även en livstid - även elelement och kaminer.
Däremot ska man ju inte strunta i andra besparingar som är billiga. Att isolera en vind, kontrollera täthet på lister i dörrar och fönster, stänga eller hänga för kallfarstu, hålla nere temp i källare osv kan nog bidra med mycket. Men isolera fasad och byta fönster hör nog till det minst lönsamma man kan göra...
Jätte bra svar ..ska läsa lite ikväll ...J JohanLun skrev:
En luftvärmepump behöver defrostas när den används vid temperaturer under runt 10 plusgrader. Denna temperatur varierar med effektuttaget och ju mer effekt man plockar ur värmepumpen, desto mer defrostning behöver den. Att placera utomhusdelen på ett bra ställe påverkar effektiviteten och värmefaktorn. Det är också viktigt att utomhusdelen är bra ventilerad för om den ligger i ett "köldhål" så kommer det att bli väldigt kallt runt den.
Varje luftvärmepump har en tillskottselement på ca 2 kw som används vid defrostning samt tillskottsvärme. Om det är så att värmefaktorn går under 1 på vintern pga kyla så stängs pumpen av och kör enbart på tillskottsvärmens element. På sämre pumpar inträffar det vid ca -10 grader. Att köra med värmepumpsfaktor 1 är heller inte bra för det leder bara till en massa is under värmepumpens utedel.
Bergvärme är bra men man skall också veta att verkningsgraden för luftvärmepump är högre än bergvärme när utetemperaturen är högre än ca 10 grader. Detta eftersom bergvärmen arbetar med temperaturer på ca 0-2 grader året om medan luftvärmepumpen har högre temperatur på sommaren. Vattenpumpen för slingan drar också en hel del mer än fläktarna i luftvärmepumpen. Vissa bergvärmepumpar har möjlighet att även koppla in en luftkollektor på sommaren vilket dels kan användas för uppvärmning av tappvatten under sommartid samt värmelagring i borrhålet (för att förhindra att man kyler ner hålet till permafrost).
När det gäller varmvattenberedare så är det sällan man tjänar något på att effektivisera dem om beredaren inte står i ouppvärmt utrymme. Oftast kommer värmeförlusterna ändå bostaden till godo. Det är viktigare att fokusera på energitjuvar utanför själva byggnaden som t.ex värmekablar, forcerade fläktar osv.
Varje luftvärmepump har en tillskottselement på ca 2 kw som används vid defrostning samt tillskottsvärme. Om det är så att värmefaktorn går under 1 på vintern pga kyla så stängs pumpen av och kör enbart på tillskottsvärmens element. På sämre pumpar inträffar det vid ca -10 grader. Att köra med värmepumpsfaktor 1 är heller inte bra för det leder bara till en massa is under värmepumpens utedel.
Bergvärme är bra men man skall också veta att verkningsgraden för luftvärmepump är högre än bergvärme när utetemperaturen är högre än ca 10 grader. Detta eftersom bergvärmen arbetar med temperaturer på ca 0-2 grader året om medan luftvärmepumpen har högre temperatur på sommaren. Vattenpumpen för slingan drar också en hel del mer än fläktarna i luftvärmepumpen. Vissa bergvärmepumpar har möjlighet att även koppla in en luftkollektor på sommaren vilket dels kan användas för uppvärmning av tappvatten under sommartid samt värmelagring i borrhålet (för att förhindra att man kyler ner hålet till permafrost).
När det gäller varmvattenberedare så är det sällan man tjänar något på att effektivisera dem om beredaren inte står i ouppvärmt utrymme. Oftast kommer värmeförlusterna ändå bostaden till godo. Det är viktigare att fokusera på energitjuvar utanför själva byggnaden som t.ex värmekablar, forcerade fläktar osv.
Det här stämmer inte med vad jag fått lära mig. Jag är helt med på att avfrostningen sänker värmefaktorn vilket ytterligare förstärker effekten att värmefaktorn sjunker vid låg utomhustemperatur. Men tillskottselement? Var sitter det, och på vilka modeller? Jag har hört talas om det gällande gamla luft vattenvärmepumpar. Men då endast för avfrostning och inte så att den kan värma inomhus. Den variant för avfrostning som jag sett går ut på att den startar kompressorn för kyldrift med avstängd fläkt ute. På så vis värms utedelen så att isen smälter.C c_olsson skrev:
Ja är inte eventuellt värmeelement i utedelen bara en trågvärmare, som ska se till att det inte ska bli en stor isklump under kondensorn.
Dessutom är väl just det hela poängen med SCOP vs COP?
COP gav vinsten under optimala förhållanden medan SCOP räknar med alla förluster och ger därför en med verkligheten mer överensstämmande bild.
#95 beskriver utmärkt hur det fungerar. Det är generellt svårt att räkna hem olika besparingar vs investeringen över rimlig tid. Såvida man inte har någon extremt dålig del, typ ett fönster utan glasrutor, eller en vägg med luft istf isolering.
Dock ska man vara medveten om att ett dragit hus pga otätheter är mkt mer förödande för värmekomforten och ekonomin än ett klent isolerat men tätt hus. Tätning mot drag är en relativt snabb, billig och enkel åtgärd som ger märkbara resultat.
Med den förbrukning TS har kan det gå att räkna hem en VP (vattenburet), men det kräver stora investeringar i vattenburen infrastruktur om man har direktel. Visserligen kan man dela upp investeringen i VP-del resp infratstruktur (element & rör mm), men det är fortfarande stora pengar som ska ut.
Sedan bör TS ta reda på hur mkt energi som går åt till uppvärmning vs varmvatten vs hushållsström. Som tidigare diskuterats här så är ju VP inte så effektiva sparbössor om det är mkt varmt varmvatten som måste produceras. Och hushållsströmmen påverkas inte alls.
COP gav vinsten under optimala förhållanden medan SCOP räknar med alla förluster och ger därför en med verkligheten mer överensstämmande bild.
#95 beskriver utmärkt hur det fungerar. Det är generellt svårt att räkna hem olika besparingar vs investeringen över rimlig tid. Såvida man inte har någon extremt dålig del, typ ett fönster utan glasrutor, eller en vägg med luft istf isolering.
Dock ska man vara medveten om att ett dragit hus pga otätheter är mkt mer förödande för värmekomforten och ekonomin än ett klent isolerat men tätt hus. Tätning mot drag är en relativt snabb, billig och enkel åtgärd som ger märkbara resultat.
Med den förbrukning TS har kan det gå att räkna hem en VP (vattenburet), men det kräver stora investeringar i vattenburen infrastruktur om man har direktel. Visserligen kan man dela upp investeringen i VP-del resp infratstruktur (element & rör mm), men det är fortfarande stora pengar som ska ut.
Sedan bör TS ta reda på hur mkt energi som går åt till uppvärmning vs varmvatten vs hushållsström. Som tidigare diskuterats här så är ju VP inte så effektiva sparbössor om det är mkt varmt varmvatten som måste produceras. Och hushållsströmmen påverkas inte alls.
Jag skulle tro att med smart placerade och inte så många radiatorer och om man accepterar utanpåliggande rör borde det gå att relativt billigt få till ett vattenburet system. Komfortmässigt vill man ha en radiator under varje fönster, men jag tror man klarar sig värmemässigt på mycket färre... Går ju att behålla några el på dåliga ställen, ställa tempen så de värmer bara när det blir kallt...
Det blir dyrare driftskostnad att ha få element då temperaturen i systemet behöver vara något högre för att kompensera detta. Dumsnålt skulle jag kalla det.J JohanLun skrev:
Har kollat nu vad vvb maxar ..jag mätte 1 fas i taget och lite över 1070 w /fas .. luft/luft 1000w
så vvb ca 3300 och luft/luft 1000 just vid tillfället ..jag lyssnade och hörde termostaten klicka när jag vred upp/ner ...
Jag är fortfarande fundersam varför jag betalar dyrt /lite komfort
Tack för alla svar
så vvb ca 3300 och luft/luft 1000 just vid tillfället ..jag lyssnade och hörde termostaten klicka när jag vred upp/ner ...
Jag är fortfarande fundersam varför jag betalar dyrt /lite komfort
Tack för alla svar