När vi nu pratar bergvärmeanläggning måste man faktiskt även räkna in service och underhåll samt nyinvestring när den första pumpen inte längre är lönt att hålla vid liv.Excel skrev:
Så har man en kalkyl på gränsen så är detta viktigt. I TS fall är det ju inte direkt på gränsen, det går typ inte att misslyckas med att på sikt spara pengar här.
Dock anser jag inte att man ändå bara ska kasta sig på telefonen och beställa en BV-installation. Åtminstone jag skulle först undersöka efter bästa förmåga var alla energi tar vägen. Det kan ju faktiskt vara så att man hittar en, eller ett par, någorlunda lätta åtgärder som gör underverk.
Nyinvestering för byte av pump tar du inte med utan räknar på livslängd och när den är avskriven/betald. Den dagen du behöver byta pump så är det en ny investering som gäller och med det avskrivning/betald. Men det kan ju vara bra att i den privata ekonomin ha en post om man vill spara pengar för att själv kunna betala byte av pump.
Kalkylera en livslängd på 15 år men merparten av pumparna går betydligt längre, så det är nog inte så riskfyllt att kanske räkna med 20 år. Nu är det ju 18 år sedan vår installerades så jag har inte koll på tänkt livslängd gällande dagens pumpar med mera funktioner.
Kalkylera en livslängd på 15 år men merparten av pumparna går betydligt längre, så det är nog inte så riskfyllt att kanske räkna med 20 år. Nu är det ju 18 år sedan vår installerades så jag har inte koll på tänkt livslängd gällande dagens pumpar med mera funktioner.
Vad gäller livslängd och nyinvestering i kalkylen, så har du rätt.
Man ska sätta en rimlig livslängd för investeringen och göra kalkylen där och kolla om det är lönt.
Vad är den rimliga livslängden för ett borrhål?
Om du inte räknar på borrhålets livslängd, endast pumpens så blir det tuffare att få kalkylen att gå ihop. Då ska både hål och pump bli färdigbetalda på en 10-12 år.
Kan möjligen gå i detta fallet, men det är på gnällen.
Man ska sätta en rimlig livslängd för investeringen och göra kalkylen där och kolla om det är lönt.
Vad är den rimliga livslängden för ett borrhål?
Om du inte räknar på borrhålets livslängd, endast pumpens så blir det tuffare att få kalkylen att gå ihop. Då ska både hål och pump bli färdigbetalda på en 10-12 år.
Kan möjligen gå i detta fallet, men det är på gnällen.
Jag tog med borrhålet i kalkylen för nuvarande pump och det ingick i att den var betald efter 6år (kan vara något år extra för årsvädret påverkar).
Men räkna på minst 50 år för ett borrhål och inte behöva borra igen under din tid som fastighetsägare. För äldre anläggningar får man räkna på om extra borrhål kan behövas då dagens pumpar är effektivare och tekniken gör att man kan installera större pumpar.
Men räkna på minst 50 år för ett borrhål och inte behöva borra igen under din tid som fastighetsägare. För äldre anläggningar får man räkna på om extra borrhål kan behövas då dagens pumpar är effektivare och tekniken gör att man kan installera större pumpar.
Dagens luftluftvärmepumpar är ännu bättre och ger runt Cop 3 vid -15 och Cop 2.5 vid -20. Årsvärme-faktor på Scop 4.5. Det finns pumpar som påstås fortfarande kunna ge värme vid -35. Dock är jag tveksam till om de då ger någon vinst. Sedan får man ställa det i relation till priset för andra värmesystem inklusive ombyggnad då han har elelement.A Avemo skrev:
Men något kan han göra åt varmvattenberedaren. Först sänka den till 55-60 grader och om värmepatronen går att sänka till en lägre effekt. Vissa äldre har ofta 2 st inställningar på kwh. Eller göra som de med bergvärme eller frånlufts-värmesystem höja varmvattnets värme en gång eller varannan vecka till 55-60 C. För att förhindra legionella bakterier. För att övrig tid hålla varmvattnet på 40-45 C som båda behöver för att visa sin energieffektivitet. Det är stor skillnad på ca 300 l varmvatten på 70 C mot 42 C. Där pratar man inte om bollande med siffror. Många blev lurade då de första bara hade 120-150l varmvattenberedare vars varmvatten knappt räckte till dusch efter ett bad. Numera har de byggt större varmvattenberedare på 280l för 42 gradigt vatten och det finns 55l eldrivna varmvattenberedare att köpa till.
Jag har inte checkat varmvattenskostnaden men jag har bara 55 liter vilket räcker för dusch och hårtvätt (för 1 person). Badkar är ersatt av bastu som används 2-3 ggr/veckan. Under helgerna är vi 3 vuxna och 3 barn. Vi får vänta 12-15 minuter mellan duscharna. Moderna mindre el-vvberedare är snabba och effektiva. Jag har mycket ekonomisk elkostnad. Funderar på om inte TS ska se över bad-och duschförbrukningen. Skulle tro att man kan spara in en hel del kostnad där.
Det här är något som jag brukar slå ned på. Vissa varmvattenberedare har mycket riktigt möjlighet att välja mellan olika effekter. Effekt mäts i kW och inte kWh. Men att ändra inställningen på varmvattenberedarens effekt påverkar inte alls energiförbrukningen. Energi mäts i kWh.S slurppe99 skrev:
För att ge ett begrepp om tomgångsförbrukningen. Min varmvattenberedare är 55 liter och från 70-talet. Jag har 70º i den. Den har en tomgångsförbrukning på c:a 50W som dygnsmedelvärde. Det ger ungefär 1,2 kWh per dygn. Eller 438 kWh per år om jag inte skulle använda något varmvatten alls. En större varmvattenberedare läcker mer värme, men det är ofta inte helt och hållet en förlust eftersom det hamnar inne i huset. Det kan gå att göra små besparingar på att sänka temperaturen i varmvattenberedaren eller byta till en mindre eller bättre isolerad. Men för att göra stora besparingar måste man göra av med mindre varmvatten.
Han kanske inte ville ha varmt i tvättstugan utan ville spara på värmekostnaden. När vi bytte vår gamla från 1977 till en ny 2013 fick vi ha värmen på mer för att torka kläder. Har du berättat det för dem som gör frånluftvärmepumpar och bergvärmepumpar att de tänker fel. Hur många skulle acceptera 55 l varmvattenberedare. Men vi kanske ska göra så att vuxna duschar först sedan får barnen nöja sig med resten. Då blir det inga 15-20 minuters duschar.A Avemo skrev:
Redigerat:
På vilket sätt tänker tillverkarna av värmepumpar fel? Jag menade inte att yttra mig om vilken storlek varmvattenberedare folk behöver. Jag talade om hur stor min är och hur mycket värme den läcker. Så att det finns som referens om det är intressant.S slurppe99 skrev:
Ja.lilllasrne skrev:
Om de följde dit resonemang. Då folk vill ha större varmvattenberedare. De anser att de spar energi genom att låta vattnet ligga på 40-45 grader på upp mot 280 l beredare.A Avemo skrev:
Jag har inte påstått att de tänker fel. Men du jämför med en 55 l beredare och dess värmeförlust.A Avemo skrev:
Redigerat:
@slurppe99 värmepumpar får en högre värmefaktor om de jobbar mot en lägre temperatur. Det som gäller för en värmepump gäller i det fallet inte en elektrisk varmvattenberedare. Jag jämförde med en 55l beredare därför att det är det som jag mätt förbrukningen på. Den poäng som jag vill göra är att tomgångsförlusten på en varmvattenberedare visserligen inte är försumbar, men högst troligt en liten del av TS höga elförbrukning.
TS ville ha råd hur han ska få ner sin elförbrukning.A Avemo skrev:
Jag har talat om att hans luftluftvärmepump inte är så effektiv, vilket han själv har insett. Jag har talat om att de nya är effektivare. Jag har talat om att han kan spara energi genom att sänka graderna på varmvattenberedaren. Med ditt exempel så är hans värmeförlust ca 2000 kwh och mer om han sänker till 60 grader. Då är det ca 10 % av hans troliga värmeförbrukning. Vad har du kommit med för råd förutom att påstå att det är fel eller försumbart.
Men nu verkar han vara intresserad av bergvärme med trasiga kompressorer (kanske inom garantitiden). En panna som håller runt 15 år och en ny panna på ca 90.000 som ska räknas in i vinsten. På köpet får han 42 gradigt varmvatten. För mig är det inte aktuellt. En släkting bor i ett tegelhus har det och har upplevt allt. Men hon har sparat på energin.
@slurppe99 om du undrar vad jag bidragit med i tråden så finns allt kvar att läsa. Det är förslag på sätt att få ner förbrukningen och synpunkter på sådant jag anser fel eller sådant som jag tror ger en begränsad effekt i sammanhanget. Att TS varmvattenberedare har en förlust på 2000 kWh per år får du står för. Det har inte jag skrivit. Men om det stämmer kan det givetvis vara skäl att byta ut den.