Växtvägg: Så funkar det och så bygger du
Vi undersökte hur växtväggar fungerar, vad ett färdigt system kan kosta och vad du ska tänka på om du vill ha en grön vägg inomhus eller utomhus.
Gröna väggar, eller växtväggar som de också kallas, blir allt mer populära. De kan användas för att smycka en fasadgavel, som avdelare i ett vardagsrum eller som ett vackert, grönt inslag i köket. Du kan till och med använda dem för att få närodlade grönsaker och kryddor till maten.
Tanken med de gröna väggarna är dels att lyfta upplevelsen av hemmet, dels att förbättra miljön.
– Växtväggar skapar ett känslomässigt lugn. Inomhus dämpar de ljudnivån, bidrar till bättre luft och utgör också en vacker vägg att dela av en öppen planlösning med. Utomhus tar de hand om dagvattnet och skyddar fasaden, säger arkitekt Calle Posse vid Posse Arkitektur.
Olika färdiga system för växtväggar
Det finns en uppsjö olika lösningar på hur en växtvägg kan konstrueras och prisbilden varierar stort. En vanlig lösning är att du har fickor som du placerar växterna i - en kapillärmatta i botten håller sedan substratet fuktigt. Utöver det monteras ett droppbevattningssystem som styrs via en timer. Men det finns fler alternativ därute.
Wexthuset har en ganska enkel och billig påbyggnadsbar modullösning för hemmaodlaren. Den heter Minigarden Vertical och består av ett antal planteringslådor med tre krukor vardera i varje rad. En bottenprofil samlar upp eventuellt dräneringsvatten, och du staplar seten på varandra för att bygga upp väggen. Startpaketet kostar cirka 700 kronor.
– Man kan köra med både kanna och droppsystem. Utomhus rekommenderar vi vår solcellsdrivna modell. Solen driver pumpen som vattnar lagom i förhållande till hur mycket solen skiner. Du kan ha den i inomhuslösningen också men då måste du ha en droppslang i planteringslådorna och solcellsdelen placerad utomhus, säger Lena Ljungquist som äger Wexthuset.
Det finns också företag som specialiserar sig på att bygga mer avancerade växtväggslösningar, vanligen är då kunden ett företag men det går även att handla om du är privatperson.
Ett sådant företag är Veg Tech. Deras modullösning är relativt unik, men också ganska dyr, du får betala omkring 17 000-20 000 kronor per kvadratmeter som privatkund, men då ingår nästan allt du behöver inklusive växter och montering, dock inte belysning.
Veg Techs modulsystem bygger på växtkassetter av plåt med ett växtsubstrat som monteras på ett regelsystem av metall som sitter fast i modulkrukan. I ovansidan av varje växtkassett ligger en droppslang som förser växtkassetterna med vatten. Längst ner i hela systemet sitter en stor modulkruka i lackad plåt som är fylld med vatten och flytande näringsämnen. Pumpen som finns i modulkrukan pumpar ut vatten i systemet genom droppslangen utifrån vissa givna intervall, intervallen bestäms av en timer.
Det som gör systemet skiljer från många av de andra lösningarna därute är att det inte innehåller tygpåsar och kapillärmatta, utan använder sig av det växtsubstratet som sitter i kassetterna.
– Det krävs ingen fuktspärr på väggen bakom då väggen är fristående, och du kan även flytta runt systemet när det är tomt på vatten likt en stor möbel. Det går även att använda Veg Techs växtväggar som en mellanvägg om du vill, säger Johan Nilsson som är landskapsingenjör och arbetar hos Veg Tech.
Ett annat system är Gro-Wall. Det består av växtpåsar som monteras i plastmoduler. Det här systemet fungerar bra för att bygga upp både lodräta och vågräta växtväggar utomhus. Modulerna fästs upp på väggen och växterna planteras i växtpåsarna. Du kan även köpa till bevattningssystem.
Ytterligare system för växtväggar är Flowall, AXUT Design Grönvägg och Plantwall.
Bygga växtvägg själv
Om du ska bygga en växvägg själv behöver du följande:
- Ett modulsystem,
- belysning,
- bevattning,
- substrat,
- växter och
- näring.
Ska du bygga en växtvägg själv är det viktigt att du har i åtanke att materialet bakom växtväggen inte ska kunna ta upp fukt från växtväggen. Du kan till exempel ha ett vattentätt skikt och en luftspalt emellan väggen och växtväggen.
Det är också viktigt att du har ett fungerande bevattningssystem som varken ger för lite eller för mycket vatten, exempelvis ett droppbevattningssystem som är timerstyrt - om du inte vill gå och vattna för hand varje dag.
Så här skriver vår medlem Joflopp i forumet:
“Patrick Blanc verkar vara den som många refererar till när man pratar om växtväggar inomhus. Om jag förstått det rätt så går hans modell ut på att man bygger en självbärande ram som får en tät baksida med en plastskiva. Ramen fylls sedan med jord och framsidan kläs med typ svart markväv. På detta vis får man en väldigt flexibel växtvägg där växterna kan sättas lite mer fritt. Men du kommer inte ifrån ett bevattningssystem med pump samt filter för att det inte ska sättas igen.”
Se länk till forumtråd i slutet av artikeln.
Den regnskogsinspirerade fransmannen Patrick Blanc och hans Mur Vegetal ses som det som banat väg för växtväggarnas genomslag. Hans system ser ut som Joflopp beskriver, med fickor av samma filtmaterial placerat på en plastskiva med en stålram runt. Vatten pumpas runt i ett kretsloppsystem, det plockas upp i en behållare i botten och släpps ut längst upp, överflödet hamnar därefter i behållaren igen.
Svenska landskapsarkitekten Mikael Hellgren är också känd inom växtväggarnas väg.
Belysning och växter till växtväggen
Eftersom Sverige är ett relativt mörkt land en stor del av året kan det vara bra att även fundera igenom växtval och belysning noggrant. Belysningen måste vara av sådan typ att växterna får tillräckligt med energi till sin fotosyntes.
Växtlampor har kommit att bli lite av en djungel. Det finns allt från lågenergilampor och lysrör till ren LED-belysning. Idag är det många som pushar för LED-belysning eftersom de inte avger någon större mängd värme. En stor del av lamputbudet fokuserar dock bara på rött och blått ljus eftersom de har visat sig ha störst effekt på fotosyntesen. Men det finns fakta som påvisar att även vitt och grönt ljus är viktigt för att växten ska trivas och må bra.
Karl-Johan Bergstrand, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, har undersökt LED-lampor som växtbelysning och menar att olika ljus är olika effektivt.
“Salladsskott av ärtor och solrosor odlades under enbart LED-ljus i samma färger som ovan (vitt, grönt, blått, rött och gult reds anm.). Det vita ljuset gav högst friskvikt, tätt följt av det blå ljuset. Grönt ljus gav lägre friskvikt, men i gengäld störst sträckningstillväxt.”
Belysningen måste också anpassas till dina växtval så att du får rätt styrka. Därför är det en god idé att välja växter som fungerar bra tillsammans och har liknande kravbil. Tänk igenom vad du vill ha väggen till. Vill du enbart ha den som ett vackert inslag och slippa en massa underhåll? Välj då:
- Växter som är tåliga
- Växter som växer långsamt och ungefär lika fort
- Växter som kräver ungefär samma mängd ljus
- Växter som inte växer sig för stora
- Växter som inte kräver stora mängder vatten
- Den växten jag tycker om bäst är nog Klätterkallan för den är tålig och ser bra ut längst, säger Johan Nilsson.
Är du personen som vill kunna skörda från växtväggen? Välj då:
- Grönsaker och kryddor som kräver ungefär samma mängd ljus
- Grönsaker och kryddor som inte växer sig för stora för väggen innan du kan skörda
Identifiera dina behov och dina egenskaper och sätt sedan upp vilka kriterier du har på växterna. Det blir då enklare att hitta växter som passar just dig. Frågan du kan ställa dig är:
- Hur ofta vill jag behöva vattna? Hur ofta åker jag exempelvis hemifrån och hur länge blir jag borta? Finns det någon som kan vattna om jag inte är där?
- Hur mycket har jag råd att spendera på växtbelysning varje månad?
- Hur ofta har jag tid att sköta om växterna och hur stor kunskap/intresse har jag av det? Exempelvis beskära och skörda.
Utomhus är det annorlunda, där har du istället klimat och naturligt ljus att ta hänsyn till.
- När man beställer en vägg till fasaden får man berätta sin klimatzon och så får man växter som klarar miljön där man bor, säger Calle Posse.
Det du ska tänka på om du ska göra växtvägg utomhus är:
- Vilken klimatzon bor du i?
- Vill du att växterna ska vara vintergröna?
Forskning om växtväggar
Det pågår även forskning kring växtväggar. Devisen är att det i stadsmiljöer sällan finns möjlighet för boende att odla sina egna grönsaker och kryddor på ett bra sätt. Forskare hos Kungliga tekniska högskolan har därför tagit fram prototyper på gröna möbler, som i praktiken är kombinationer av växtväggar och andra lösningar.
Målet med forskningen är bland annat att ta reda på vilka växter som passar bäst i växtväggar, och vilka olika lösningar som kan vara aktuella.
Det finns till exempel en växtvägg med grönsaker på, som är kombinerad med ett akvarium där du kan odla din egen fisk - vilket ska bidra till ökad självförsörjning, och vara ett miljövänligt och hållbart alternativ - dels minskar det mängden långa transporter eftersom du närodlar en del av det du äter, dels får du obesprutad, giftfri mat och en trevlig miljö och inomhusluft att äta den i.
Möbeln kallas för Akvaponi och fungerar som så att fiskarnas vatten pumpas upp till grönsaksväggen som i sin tur renar vattnet, därefter skickas det tillbaka till fiskarna.
Experimentet är fortfarande i sin linda. Men en sak är säker, växtväggar är här för att stanna.
Läs mer om växtväggar
Växtvägg inomhus kryddor m m i köket
DIY Greenwalls
Vertical garden Partick Blanc
Kommentarer
1