Så tillverkar du en fönsterbåge

Daniel Norrstam som är moderator i delforum Möbelsnickeri på Byggahus.se jobbar om dagarna med att bygga möbler och inredningssnickerier. I det här klippet visar Daniel oss några av momenten i att tillverka en fönsterbåge.

Det finns många sätt att bygga fönster. Det finns en svensk standard som många snickerier har som utgångspunkt, som man sedan gör förändringar i baserat på vad man anser vara vackert eller vilken maskinpark man har.

Först visar Daniel slitsen på sidostycket, där tappen passar på ovan- och understycket, och kittfalsen som finns på både ovanstycke, sidostycke och på spröjsen. I sidostycket finns två stycken tapphål, där spröjsens tappar passar.

Daniel visar att skuldrorna har olika höjd på tappen. Man hade ju kunnat fräsa ut kittfalsen i efterhand med en handöverfräs istället och fått det jämnt. Men så här gör man för att man inte vill ha ändträ i hörnen. Nu är tappen aningen för kort och slitsen aningen för grund och så gör man för att man ska kunna sätta en limknekt om när man ska limma ihop bågen.

Daniel har hyvlat upp bitar av kärnved av lärk: sidostycke, fem st bitar för spröjs samt ovan- och understycke. Han behöver egentligen bara fyra bitar, men har en extra för att testa och ställa in maskinerna med. Dimensionen är 32 mm i tjocklek och 47 mm i bredd. Spröjsen är hyvlad till samma dimension, för att förenkla processen. 

Han går vidare med att märka upp för kittfalsen på samtliga bitar. Han ska tillverka en ytterbåge och därför vill han ha kärnsidan utåt.  Så här långt har han hyvlat, riktat och planat bitarna, han har hyvlat dem till dimension, men de är inte kapade i längd, utan Daniel börjar med att märka upp kittfalsen.

Nu ska han tillverka slitsen i sidostyckena som är en del av sammanfogningen i hörnen på fönsterbågen. Det gör han genom att använda en 8 mm frästallrik som slitsar spår rakt igenom sidostycket.

Daniel markerar upp kittfalsen.

Inställningen av maskinerna tar mycket tid. Det handlar om att plocka fram och montera rätt verktyg, ställa rätt höjd, djup, längd och bredd (beroende på vilken maskin man använder) och sedan får man får man köra en testbit för att se att det blivit rätt inställt innan man kör skarpt.

Sidostycke och spröjs kapas i det här läget i exakt samma längd, trots att spröjsen i slutskedet ska vara kortare. Så gör man för att kunna använda samma inställning i tappmaskinen och inte behöva ställa om den. Att ställa om maskinerna är det som tar tid. 

Nu ställer han om tappmaskinen för att fräsa tapparna.

Först blir tappen för lös. Den måste passa precis i tjocklek, men i längden gör han den för kort. Daniel får ändra lite i inställningarna innan han fräser igen.

Sedan tar han fram de två bitarna som ska bli spröjs och de ska bli betydligt smalare. Han tar ner dem i storlek med planhyveln. I början kör han med en hög matningshastighet för att få igenom bitarna. Till sista skäret kör han med en lägre matningshastighet för att få en bättre finish. Han hyvlar dem växelvis på båda sidorna för att motverka att träet vrider sig när spänningarna släpper. Efter hand som han matar igenom har han koll så att han inte får urslag i ytan, för det kan vara så att man behöver hyvla det från andra hållet.

Ytorna blev fina utan urslag. Nu har spröjsen rätt bredd, 28 mm. Den allra sista omgången i hyveln körde han bitarna precis efter varandra på exakt samma ställe på cuttern för att de ska få exakt samma tjocklek. Nu är det dags att fräsa.

När han sätter ihop de två bitarna får en han ett mellanrum på grund av skillnaden i djup. Det mellanrummet bestämmer hur bred kittfalsen ska vara och det blir hans ledning när han ställer in vertikalfräsen.

När han ska ta den sista falsningen på spröjsen har den en väldigt tunn yta kvar att stå på. Det gör att han hade behövt ställa om matarverket för att kunna köra det. Då går det snabbare att köra det för hand. Han använder ett skydd för att inte behöva ha fingrarna inne i cuttern.

Nu hyvlar Daniel spröjsen till rätt tjocklek. Det är en smaksak, men Daniel tycker att 23 mm är lagom. Sedan putsar han ytorna väldigt lätt lätt för att bli av med cutterslagen från hyveln. Insidorna är svåra att komma åt sedan, så har tar det innan han monterar ihop.

Innan bågen sätts ihop ska ett antal kanter avrundas. Vid stora mängder kan vertikalfräsen vara användbar. Vid mindre mängder är en handhållen kantfräs bra.

Radien är en smaksak, vissa gillar 3 mm, jag gillar 2 mm. Kortsidan fräses först som vanligt. Avverkningen är liten, så det är inga problem att medfräsa om man är medveten om riskerna. 

Sedan ska Daniel stämma hål, han ska göra fyrkantiga hål i sidostycket där han ska sticka in spröjsens tappar. Det kan man göra på tusen olika sätt. Det viktiga är att avstånden mellan tapphålen är korrekta. Daniel mäter och markerar noga, annars får han lutande spröjs.

Djupleden på stämborren, den fyrkantiga hylsan, ställer han i det befintliga tapphålet. Han flyttar bordet ut och in tills stämborren passar. Djupet ställer han in genom att föra  ner stämborren mot ytan, sedan ser han till att passbiten som är 32 mm passar in där. Det är viktigt att han inte tar för djupt, för utsidan av bågen ska ju hyvlas ner sedan.

Han stämmer en gång i varje ände först för att få ett rakt hål, sedan kör han ut mitten. Stämborr ger inte lika fina ytor som träsnitt, men räcker bra i detta sammanhanget.

Nu ska spröjsen sättas fast, men som vi vet så är ju tapphålet alldeles för grunt. Han trycker deb i botten och ser hur mycket som ska bort. För att bestämma hur lång tappen ska vara så använder han samma lilla träbit som han använda för att ställa in djupet på stämborrmaskinen.  Han lägger den mot kanten, drar en linje och vet att så djupa är tapphålen. Han vill inte att tappen ska bottna i hålen och sågar lite innanför linje.n.

Sedan slår han ihop fönsterbågen och hoppas att det passar.

Nu är vi klara. Daniel har gjort en liten del av ett fönster, fast vi började i fel ände. Normalt sett börjar man med att bygga en karm och efter det gör han bågar. Han skulle ha gjort en likadan båge som den han nu gjort  och sedan ska de sättas ihop med karmen med koppelgångjärn och koppelhakar. De ska hyvlas i vinkel så att fönstret går att öppna och stänga, de ska förses med gångjärn och passas in i karmen, men det är en annan historia.

Läs mer på forumet

Möbelsnickeri