Grundläggning med element

Ett hus utan källare behöver inte vara så komplicerat att grundlägga. En krypgrund, där du murar upp en grund, kan låta frestande enkelt men vill du slippa fukt, mögel och dålig lukt ställer det krav på konstruktionen. Det är bara varma krypgrunder, alltså där utrymmet mellan mark och golv är delvis uppvärmt, som kan fungera på alla ställen. Det kräver att uppvärmd luft kan passera genom grunden och att bjälklaget helst inte är så välisolerat.

Platta på mark kräver visserligen att en bil kommer med betongen när förarbetet är klart men fram till det momentet kan du göra mycket själv. Konstruktionen gör det också lämpligt att baka in ett golvvärmesystem.

Låt en konstruktör avgöra hur mycket du behöver schakta bort innan du kan jämna av med makadam. På den släta makadambotten ställer du sedan ut någon form av element som fungerar både som isolering och gjutform.

Vilket grundelement?

Det är husets väggtyp som avgör vilket grundelement du ska välja. En konstruktör kan hjälpa till med att räkna ut vilka laster som landar på grunden och som du sedan kan använda vid beställning.

Rör det sig om ett hus med en vanlig träregelvägg och tegeltak kan de flesta tillverkare också avgöra vilket element du ska köpa och oftast passar element av cellplast bra. Dessa kan även passa väggar av tegel.

Gäller det stenhus används ofta den så kallade Alba-balken. Den kan ta högre laster, är färdig att putsa på men har ett sämre u-värde än cellplastelementen. Den kan vara lite dyrare än cellplastelementen och är dessutom dyrare i frakt och bearbetning. Tyngden gör att de inte är så lätta att hantera på egen hand och oftast behövs en kran på plats.

Det finns element med cellplast i olika former där L-elementet är det enklaste. Det finns flera varianter av ytskikt, alltså det som bildar husets sockel, som puts, betong eller skivor av fibercement. Oftast finns det olika höjder och hörnelement att beställa. L-element med färdiga hörn gör att du bara behöver glesforma eller motfylla till viss del. Cellplastelementen är lätta att hantera utan hjälpmedel och går, beroende på ytskikt, lätt att bearbeta med vanliga verktyg.

För att bygga upp kantbalken (vid L-element) och isoleringen under plattan läggs cellplastskivor omlott i utrymmet under det som ska bli golv. Carl-Eric Hagentoft är professor på Chalmers och menar att här ska man inte snåla.
– Minst 250-300 mm isolering ska det vara under plattan, gärna mer. Isoleringen är ett relativt billigt sätt att minska husets energiåtgång. Plattan är en stor del av husets yta och påverkar alltså hela husets u-värde. Den enda risken med en alltför välisolerad platta är tjälbildning. Men det gäller bara i norra Sverige och kan avhjälpas genom att isolera marken utanför kantelementen.

Kantisoleringen har stor betydelse. I ett litet hus är denna yta förhållandevis stor och installerar du golvvärme är det förstås inte bra om värmen smiter ut genom kantbalken. Komforten vid ytterväggen blir sämre och energiåtgången större.

U-min Grund är ett u-format typ av cellplastelement där kantisoleringen hamnar längre in i plattan och lämnar en oisolerad kantbalk som väggregeln ställs på. Den yttre cellplastdelen fungerar som form men tas bort efter gjutningen. Detta ger en snygg betongsockel och mindre värmeförluster men kräver i gengäld lite större arbetsinsats. Kantbalken måste förbindas till plattan med en form av armering som sticks genom den inre cellplastdelen. Den yttre cellplastdelen, som rivs efter gjutning, måste kläs med en släppduk så att den lättare lossar från betongen.
Kostnadsmässigt hamnar U-min Grund, enligt tillverkare och återförsäljare, på samma nivå som andra cellplastelement.

Det finns även cellplastelement som är avsedda för passivhus, där väggarna är tjockare.
Det är alltså väggtyp, laster och uppvärmningssystem som avgör vilket element som passar din grundläggning bäst.