Flyttade lada och byggde om till bostad

När det kommer till husprojekt kan det ibland vara svårt att komma överens med sin respektive om hur man vill bo och leva. Oftast slutar det i kompromisser. För Stefan Gustavsson slutade det med flytt av en timmerlada som han sedan byggde om till en välfungerande bostad.

– Vi hade en tomt som vi ville bebygga, men det tog många år för oss att bestämma oss för exakt vad vi skulle bygga, säger Stefan Gustavsson, som är entreprenör och till vardags driver flera företag inom förnyelsebar energi.

Paret hade flera år tidigare köpt en vacker tomt med utsikt över sjön Glan i Norrköping. Med tanke på tomtens storlek och läge ville Stefans fru, Kristina Stockberg Gustavsson, inte bygga något standardbygge på den, hon ville ha ett hus som gjorde den rättvisa.

Tomten, där det befintliga huset revs. Foto: Stefan Gustavsson

Många förslag förkastades längs vägen, tills en natt då Stefan låg och tänkte på en artikel han hade läst om en husägare som hade byggt om en lada till en bostad. 

– På morgonen när vi vaknade föreslog jag samma idé, att vi skulle montera ned en timmerlada som stod på en tomt i ett industriområde här, och flytta den till vår sjötomt. Hon bet direkt på idén, säger Stefan Gustavsson. 

Att flytta en lada
Det kan tyckas att ett sådant projekt inte är gjort i en handvändning. Så kände även de entreprenörer som Stefan tog kontakt med för att få ett fast pris på flytten.

– Det var ingen som hade gjort detta tidigare. De kom ut och tittade men kände sig inte tillräckligt säkra på hur man skulle flytta kåken, för att våga ge ett fast pris.

Efter samtal med en vän som är bonde och med en snickare, kom han fram till hur han skulle kunna genomföra projektet själv. Inte helt själv dock, men utan ett företag inblandat och med honom själv som arbetsledare.

Ladan invändigt innan nedmontering. Foto: Stefan Gustavsson

Tillsammans med en vän upprättade han en arbetsbeskrivning som han skickade till kommunen, samtidigt som han ansökte om rivnings- och bygglov. Planen för projektet löd i stora drag:

• Måtta upp den timrade ladan mycket noggrant. Gamla byggnader kan diffa och vara ojämna, det är viktigt att du tar reda på detta innan du monterar ned den så att du vet hur du ska måttsätta grunden och vilka korrigeringar du eventuellt måste göra när du sätter ihop byggnaden igen.
  – Det viktiga är att man mäter upp huset innan så man vet att det är rakt, parallellt, vinkelrätt och så vidare, så du vet hur du ska justera sedan. Vi märkte till exempel att ladan att den var förlängd fem meter, och att ena långsidan var en decimeter kortare än den andra. Så när vi byggde upp den igen kortade vi de stockarna för att få huset rektangulärt, säger Stefan Gustavsson.
• Bygg en passande grund på den nya tomten.
  –Vi valde betongplatta av typen Supgergrund med 400 mm isolering och inbyggd golvvärme. I den gjöt vi även ner så mycket el och VVS som möjligt så att allt var förberett för ladans ombyggnad sedan, säger Stefan Gustavsson.
• Montera ned ladan med hjälp av ett uppmärkningssystem. Märksystemet gör att du sedan vet vilka delar som ska sitta var.
  – Vi markerade en nollpunkt på ritningen, därefter monterade vi ner huset uppifrån och ner, vi började med taket, sedan takstolarna, väggarna och så vidare. Varje del märktes upp, säger Stefan Gustavsson.
• Förflytta ladans delar med hjälp av en lastbil med kran.
  – Vi hyrde de maskiner som krävdes, så som kranlastbil, traktorer och annat, säger Stefan Gustavsson.
• Montera ihop huset igen på den nya grunden. Stefans lada har inte den typen av konstruktion som många är vana vid, där det liggande timret är bärande. Istället är det ett fackverk med stående timmer och liggande timmer emellan.
  - Har du märkt upp ordentligt är det inte särskilt svårt, det är ungefär som att bygga lego, varje bit passar där den ska vara. I vårt fall var det nedersta timret av relativt dålig kvalitet, så vi valde att bygga en sockel av leca och på så sätt ersätta det skadade timret. På den sockeln monterade vi det stående timret, bärlinor, därefter fick vi takstolarna på plats och sedan var det bara att lägga dit det liggande timret, säger Stefan Gustavsson.

Projektet fick godkänt av kommunens byggnadsnämnd och de kunde skrida till verket.

Göra ladan beboelig
Att bo i en timmerlada kräver vissa justeringar om boendet ska vara bekvämt och funktionellt. Paret valde att ta in en arkitekt som kunde hjälpa dem med planlösningen och en konstruktör som fick se över konstruktionen.

Konstruktören ritade in förstärkningar där det behövdes. I ena gaveln sitter det till exempel en stålkonstruktion som är förankrad i grunden. Den håller byggnaden stadig nog att stå emot det svenska klimatet. I den här delen av huset valde paret också att sätta in stora fönsterpartier eftersom den vetter mot sjön.

– Det är i nordostläge, så ur energisynpunkt är det inte perfekt. Men man får göra kompromisser och i det här fallet vägde utsikten över värdet i att ha stora fönster åt “fel” håll, säger Stefan Gustavsson.

Plattan gjuten och klar. Foto: Stefan Gustavsson

Fönstren i hela ladan är måttbeställda eftersom de var tvungna att utgå från de fönster som suttit där tidigare. Du kan inte laga timret och få det snyggt. Varje fönster fick därför måttas upp för sig och specialbeställas. En del av fönstren är fasta för att spara energi, medan andra är öppningsbara (glasdörrar). Samtliga har ett u-värde på 0,7.

I gaveln som vetter bort från sjön har paret gjutit en separat platta, för att senare bygga en vinterträdgård. När den är på plats kommer de att gå in genom vinterträdgården när de ska gå in i huset, som en vindsluss.

– Då slipper vi kallras in i huset, säger Stefan som också förklarar att golvvärmen i den separerade plattan innehåller en glukollösning för att vätskan inte ska kunna frysa under vintern. På så sätt kan de hålla en så pass låg temperatur att växterna överlever men utan att det kostar multum.

Hålla värmen i huset
Ladan har isolerats på insidan med en speciell teknik som ofta används i Österrike och Tyskland i samband med renoveringar och byggen i timmer. Tekniken bygger på att innerväggarna byggs upp som fack av 145x45-millimetersvirke, vindpapp och OSB, och i dessa fack sprutas det in cellulosaisolering med högtrycksspruta.

Isoleringen ska packas så pass hårt att den inte kan sjunka ihop i efterhand.

Stommen reses. Foto: Stefan Gustavsson

Företaget som utförde jobbet tog helt enkelt upp ett hål längst upp på väggen i en OSB-skiva tillhörande varje fack och sprutade in isoleringen med högt tryck.

– Innerväggen är separerad från ytterväggen, den är en egen del för att det inte ska uppstå en köldbrygga där. Det är timmer längst ut som är två meter högt, ovanför är det panel. Innanför detta har vi byggt en vanlig konstruktion med utegips och luftning. Därefter kommer 145x45-regel klädd med OSB och duk anpassad för cellulosaisolering. I facken som bildas är det cellulosalösullsisolering, förklarar Stefan Gustavsson.

Även taket har fått genomgå en lite annorlunda uppbyggnad eftersom paret ville behålla de timrade takstolarna synliga på insidan.

– Vi byggde innertaket ovanpå takstolarna. Sedan använde vi så kallade masonite beams för att få så lite köldbryggor som möjligt och ovanpå dem lade vi råspont, papp och sedan shingel, säger Stefan Gustavsson.

De valde mellan plåt och shingel eftersom dessa inte väger så mycket, men valet föll på shingel eftersom Stefan kände att han då kunde genomföra takläggningen själv.

Takpappen på. Foto: Stefan Gustavsson

Ventilationen av taket sker med hjälp av luftspalt från takfoten upp till nock, i nocken sitter dräneringsrör - ett som löper från gavel till gavel och tre T-stycken som löper ut via taket.

- Jag har lösullsisolering även däruppe. För att inte få fukt byggde jag tre stycken ventilationshuvar på taket, sådana som man byggde på ladugårdar förr. Då fick jag ventilationen i taknocken att fungera bättre.

Huset värms upp på flera sätt. Dels har Stefan ett system med en vätskefylld markkollektor (300 meter slang) utan värmepump som ser till att förvärma inkommande luft till FTX-aggregatet.

- Min kollega Stefan Larsson, som också forskar och driver bolag inom förnyelsebar energi, har byggt ett egentuvecklat sådant system. Men jag valde att gå den kommersiella vägen och köpa ett från Tyskland, säger Stefan.

Fönstren på plats. Foto: Stefan Gustavsson

Systemet håller dels nere uppvärmningskostnaderna under vintern genom att se till att det är förvärmd luft som kommer in i systemet. Men det ser också till att hålla huset lagom kallt under sommaren. Dessutom har det till uppgift att hålla skafferiet och vinkällaren kylt året om.

– Jag har läst Stefans bok om hans hus Solgården flera gånger. Ett av tipsen där är att ha ett så litet kylskåp som möjligt. Mycket av det vi förvarar i kylen idag är sådant som skulle må lika bra i ett skafferi på 12 grader. Så har vi också tänkt i det här huset. Men eftersom skafferiet inte är vid en yttervägg var jag tvungen att hålla det kallt på annat vis, och då passade marklagret perfekt för uppgiften.

Utöver systemet med ett marklager har de plana solfångare på taket som värmer upp vattnet i den 950 liter stora ackumulatortanken. När solen inte är tillräckligt stark sitter det en inmurad vattenmantlad kamin i huset. Framöver ska det även monteras solceller på taket.

Stora fönsterpartier på gaveln. Foto: Stefan Gustavsson

Kostnader och budget för att flytta och bygga om ladan
Hela projektet - exklusive tomten och den tid han själv lägger ner - fick en budget på 2,5 miljoner kronor när Stefan och hans fru planerade upp hur de skulle gå tillväga.

Flytten av ladan landade på omkring 150 000 kronor. Därutöver tillkom kostnader så som borrad brunn, anläggning av avlopp, gjutning av platta och anläggning av tomt.

- Att få ladan stomrest och ihopmonterad igen har kostat ungefär en halv miljon kronor, detta inklusive kostnaderna ovan för flytt av ladan och förberedelser av mark och tomt. Sedan har ombyggnaden och andra utgifter kostat ungefär lika mycket, säger Stefan Gustavsson.

Således är de i dagsläget uppe i 1,2 miljoner kronor totalt. De 1,3 miljoner kronor som är kvar ska användas för att färdigställa insidan av huset, bygga vinterträdgården, garage och solcellssystemet.

- Just nu håller vi på och gipsar innerväggarna och sätter igång golvvärmen. Sedan ska elektrikern komma dit och dra in el i alla rör, säger Stefan Gustavsson.

De hoppas kunna flytta in till sommaren eller hösten. Men eftersom de har ett hus som de bor bra i har de inte så bråttom.

Klicka här för att följa Stefans projekt i forumet.