Skifferhus i Saltsjö-Duvnäs
Lukas och Linda Thiel har tröttnat på det hektiska storstadslivet och har flyttat till eget hus. Villa T ligger sedan 2008 försiktigt inplacerad i ett lätt kuperat villaområde i Saltsjö-Duvnäs.
De gamla träden på tomten har överlevt byggarbetet, och det strama exakt proportionerade huset med sin skifferfasad ser nästan ut att ha funnits på plats sedan fyrtiotalet.
Efter 15 år i det gemensamma arkitektkontoret blev det naturligt att rita i egen regi. Två starka viljor kan förstås leda till konflikter när man ska skapa sitt drömhus, men de bägge arkitekterna har utan några större inskränkande kompromisser lyckats samsas kring en generös planlösning och ett i stort sett underhållsfritt hus med ett samtida uttryck.
– Efter att länge ha arbetat i ett högt tempo växte längtan att byta innerstadens hets mot lugnet i en egen trädgård inte minst för barnens skull. Frågan är förstås hur extrem eller personlig man ska vara när man ritar ett eget hus, skulle vi till exempel bygga ett enda stort rum? Istället satsade vi på ett lite säkrare kort, inte minst med tanke på att vi kanske vill sälja vår villa någon gång.
Tanken var från första början att bygga för att uppnå låg driftkostnad, huset är energieffektivt och relativt underhållsfritt. Istället för en träfasad som ska målas om år efter år så har paret Thiel valt att klä tak och fasad med skiffer fastskruvat på stålreglar. Tvåplansvillan med inredd vind är murad med 30cm lättbetongsten från Aeroc som täckts med gipsputs på insidan och med 5 cm stenull på utsidan. Innertak och mellanväggar är täckta med björkplywood. Bjälklagen är platsgjutna och trägolvet ligger på en diffusionstät stegljudsmatta direkt mot betongen.
– Vi har eftersträvat enkelhet i materialvalen: inga målade väggar, ingen målad fasad.
Linda Thiel förklarar att mura med lättbetong har både för- och nackdelar. Lättbetong klarar samma laster och har överlägset bättre u-värde än leca men infästningar av fönster och dörrar är svårare eftersom den är porös. Ett murat hus med gjutna bjälklag är värmetrögt vilket bidrar till ett behagligt inneklimat. Däremot så tar det uppemot två år innan väggarna torkar ut helt, först därefter blir inneklimatet helt rätt.
– Med dagens energikrav så blir det allt vanligare med problem med fukt och kondens, därför har vi genom hela projektet rådgjort med en fuktkonsult. Det här är ett hus som kan andas, endast taket som har en trästomme innehåller plastfilm. Förutom en bergvärmeanläggning kopplad till golvvärmesystem och radiatorer, så har vi också mekanisk frånluft med en värmeväxlare kopplad till bergvärmepumpen.
Villa T:s energiförbrukning ligger på drygt 60 kWh per kvadratmeter och år inklusive all hushållsel, nära hälften så mycket som Boverkets krav för uppvärmning exklusive hushållsel. Bottenvåningen är generöst öppen med stora fönsterpartier mot söder och väster. Här finns en ateljé där man kan jobba och spela musik och pyssla. Vardagsrummet har dubbel rumshöjd med ett stort ljusinsläpp i höjd med nästa våningsplan. Övervåningen är mer privat men kopplar sig till det sociala vardagsrummet genom den dubbla rumshöjden. Villaområdets blandning av sekelskiftsvillor och funkis i olika tappningar har fungerat som referens för husets gestaltning. Planlösningen bygger på en kvadrat som förskjutits 10 grader.
– De perspektivförskjutningar som uppstår genom att planen inte bygger på en rätvinklig kvadrat är en kvalitet som skapar dynamik i planlösningen, säger Linda Thiel.
– Vad vi lärt oss av att bygga vårt eget hus? Genom att som vi nu gjorde; rita och utveckla idéer i dialog med byggaren under byggets gång kan man få ut det mesta av varje förutsättning, men det är krävande för alla inblandade. Nästa gång vi ritar åt oss själva kommer vi i stället leva som vi lär: rita helt klart först med detaljerade byggsnitt och ta in anbud med fasta priser. Det senare kostar mer i början men lönar sig i längden och ger dessutom större kontroll på resultat och kostnader.
Fotot av Lukas och Linda Thiel är taget av Bo Erik Thomas Dättermark.
Kommentarer
42