Fönster - rätt form, material och placering

Det är fönstren som släpper in dofter, ljud och framförallt ljus samtidigt som de också skapar insyn och energiförluster. Fel typ av fönster kan förfula ett helt hus menar många arkitekter medan det för flera villaägare är en balansgång mellan pris, utseende och energiåtgång. Därför krävs det extra noggrannhet när det är dags att beställa fönster till det nya huset eller då frågan väcks om det lite äldre huset ska få nya eller renoverade fönster.

Fönstrets historia
I fönstrens barndom var det tillverkningstekniken som styrde hur de såg ut. Glaset blåstes för hand och därför var det svårt att tillverka stora glasrutor. Glasskivorna blev tunna och man var tvungen att dela fönstret med många spröjsar. Numera är nästan allt glas floatglas och man kan få isolerrutor som är nästan hur stora som helst. Dock påverkas naturligtvis tjocklek och vikt, frakt, montering och framförallt priset.

Redan på 1800-talet var man medveten om att det krävdes god virkeskvalitet på byggnadsdelar i utsatta lägen och gamla fönster är ofta tillverkade av hållbart kärnvirke som tål både fukt och torka bra. Snickarglädjen och hantverket flödade och runda och de halvmåneformade lunettfönstren användes flitigt under 1900-talets början.
Runt 1930, under funktionalismen, blev glasen större och fönstren bredare och pivåhängda fönster dök upp. Under 1950-60 började mittposten röra sig i sidled och vissa fönster tillverkades med vädringslucka.

Numera tillåter tekniken det mesta och i stort sett alla tidigare varianter tillverkas igen samtidigt som det är öppet för nya idéer.

Utseende på fönster
Finns det trender då det gäller fönster? Klart är i alla fall att vissa typer av fönster är mer populära än andra. Runda fönster är ett exempel.

– Runda fönster användes mycket på 1920-talet och används även i dagens moderna hus. Det behöver inte vara fel. Har man en trevlig utsikt kan ett runt fönster vara som en tavla ut mot det vackra, säger Inger Kahne.

Hon menar också att de ekonomiska och tekniska möjligheterna har gjort att fönstren har blivit större, som partier.

– Men det är inte så bra energimässigt. Det ställer högre krav på ventilationen då det är varmt och på vintern kan man behöva skärma av för att inte förlora för mycket värme och få kallras. Stora fönster ger inte automatiskt en kvalité. Det är viktigare var ett fönster är placerat.

Många väljer fönster med spröjsar för att kunna läsa in ett gammaldags uttryck. Det bästa tipset är dock att först kolla om det verkligen passar på hustypen.

– Spröjsar tar hand om ljuset och skapar skugglinjer. Men lösa spröjsar är inget jag rekommenderar, säger Inger Kahne och passar också på att varna för så kallade instickskarmar.

– Det kan vara bekvämt men det blir bara karmar kvar och nästan inget glas.

Fönstrets läge i fasad

De flesta arkitekter strävar efter att placera fönstret långt ut i fasaden och får då kompromissa med dem som vill ha fönstret längre in av tekniska skäl som infästning och avvattning. Ett fönster som placeras långt ut i fasaden speglar lättare himlen och ger ett ljusare intryck än de som placeras i en ”glugg”. Om fönstersmygen blir djup, och allra helst vinklad, på insidan kan intressanta skuggspel skapas och ljuset letar sig längre in i rummet. Fönsternischen ska helst vara målad i en ljus blank färg för att bäst kunna reflektera det inkommande ljuset.

Många hus som är avsedda för gruppbebyggelse saknar fönster på gavlarna.
– Då kan man inte följa solens gång under dagen, påpekar arkitekt Inger Kahne från Göteborg. Att ta upp ett fönster i en för övrigt fönsterlös fasad kan ge ett otroligt tillskott, både utvändigt men framför allt i rummet.

Inger Kahne påpekar också att det är viktigt att tänka på möbleringsmöjligheterna och väderstreck när fönster ska placeras i en fasad.
Om huset ska tilläggsisoleras gäller det att vara noga med att flytta ut fönstren motsvarande tjockleken på tilläggsisoleringen annars bildas mörka ”gluggar” där ljuset har svårt att leta sig in.

Material och underhåll av fönster
Det finns fönster där karmar och bågar är av plast, trä, aluminium eller en kombination av trä och aluminium. Allt trä kräver underhåll. För ädelträ är intervallerna längre mellan åtgärderna men till sist behöver man olja.

De fönster där hela bågen består av aluminium som pulverlackerats, som exempelvis Velfac, är helt underhållsfria utvändigt. Lite olja på gångjärn och beslag emellanåt är allt som behövs.

Glas i fönstret
Det finns fönster med glas som är självrengörande. Det krävs regn och sol och är förstås lite dyrare än vanliga fönster men säljs ofta i kampanjer, så håll utkik.
Det finns också glas som kan solavskärmas elektroniskt, men priset är knappast intressant för den vanlige villaägaren.

– Nästa år kommer det troligen nya regler om personsäkerhet som kräver säkerhetsglas i fönster och partier med låg bröstning, även i villor. Det kravet finns redan i offentliga lokaler, säger Oskar Storm på Emmaboda glas som ett tips till den som funderar på större partier i sitt hus.

Han påpekar också att karmar har en större värmeförlust än själva glaset.

Fasta eller öppningsbara fönster
Fasta fönster är förstås billigare men svåra att putsa. Och hur kan man veta att man aldrig behöver vädra genom just det fönstret.

Kulör
Mörka kulörer på fönster stjäl ljus och utvändigt kan de göra att fönstren lättare torkar ut och får sprickor. Ljusa kulörer ger att behagligare ljus.

– Det finns många klumpiga fönster som förfular hela huset. Genom att måla bara bågarna i en kulör kan man skapa ett smäckrare uttryck om foder och karmar samtidigt målas i samma kulör som fasaden, tipsar Inger Kahne.

Renovering
Har man ett gammalt hus där fönstren behöver åtgärdas är det bästa att hålla sig så nära originalutseendet som möjligt. Vet man inte hur huset sett ut från början kan man kolla med en arkitekt, antikvarie eller byggnadsarkiv. Inger Kahne tipsar också om boken Byggnaders särart som Boverket gett ut.
Sitter originalfönstren kvar kanske man ska överväga att ha dem kvar. Marknaden erbjuder kurser i fönsterrenovering för hemmafixaren, annars finns det firmor som gör jobbet med karmar, bågar och spröjsar.

Med nya tätningslister kan man komma en bit på väg och med en ny glasruta ännu längre.
– Det kan räcka med att byta det yttersta glaset för att sänka energiåtgången, säger Oskar Storm på Emmaboda glas.
Vill man ha det riktigt gamla utseendet med munblåsta glas finns den möjligheten också. 

Krav och regler
Enligt BBR måste man vid nybyggnation göra en energihushållningsberäkning som presenteras vid bygganmälan. Beräkningen är inte helt enkel att göra för en lekman utan bäst är att anlita en konsult. Det är byggnadens totala energiåtgång som kravet gäller, alltså kan man till exempel kompensera en lite sämre väggkonstruktion med högre krav på fönstren eller tvärtom. Tänkvärt är att fönster energimässigt är nästan 10 gånger sämre än en vägg.

Energifönster.nu är ett samarbete mellan fönstertillverkare och Energimyndigheten och visar bland annat vilka fönster som är energimärkta.
Energikraven i BBR gäller vid om- och tillbyggnad, alltså inte vid renovering eller byte av fönster i gamla hus.
BBR talar också om ljusinsläpp i bostäder. Ett schablonvärde är att fönsterarean ska vara minst 10 procent av golvarean. Det gäller klarglas.

Många fasadförändringar kräver bygglov men ofta avgör byggnadsnämnden det i varje specifikt fall. Den som ska byta utseende på fönstren kollar alltså med lokalt stadsbyggnadskontor.

Sammanfattning

• Fönstren hänger ihop med hela husets uttryck. Det kan bli fel så planera noggrant. Lite dyrare fönsteralternativ kanske blir mycket bättre, då har du glömt kostnaderna fortare än om det skulle bli fel typ av fönster som följer med huset under många år.
• Ta hjälp av en arkitekt som kan mycket om hustyper och vilka uttryck olika typer av fönster ger.
• Försök att spara och förbättra originalfönster på ett gammalt hus.
• Planera placeringen av fönster noga. Rätt placering är viktigare än storlek.