Valde värmepump med omsorg

Familjen Rasmussons villa i Lomma rymmer ett stycke intressant energihistoria. När villan uppfördes 1927 var det utrustat med centralvärme och ett väl tilltaget pannrum i källaren för eldning med koks.

– Den förste husägaren var byggmästare, har jag hört. Han var tidigt ute med att förverkliga en modern uppvärmningsteknik, berättar Mats-Ola Rasmusson.

Man kan säga att Mats-Ola fört traditionen vidare med energilösningarna i huset. Sedan inflyttningen i början av 1980-talet har familjen skiftat värmesystem tre gånger.

– Först hade vi en oljepanna, men när oljepriset steg installerade vi en elpatron som komplement. På 90-talet bytte vi till en elpanna. Men när elpriserna började stiga i början av 2000-talet kändes det nödvändigt att övergå till en energieffektivare uppvärmning.

Valet blev en luft/vattenvärmepump som installerades 2005. Investeringen uppgick till cirka 80 000 kronor inklusive installation. Dessförinnan hade Mats-Ola skickat ut offertunderlag till de större leverantörerna på marknaden. Han kontrollerade uppgifterna om värmepumparnas prestanda och tog hjälp av ett dynamiskt energiberäkningsprogram för att se vilken modell som bäst uppfyllde husets energibehov.

Mats Ola Rasmusson använde beräkningsprogrammet VIP Energi för att välja rätt värmepump.

– Enligt min beräkning var leverantörernas förslag på luft/vattenvärmepumpar genomgående underdimensionerade. Jag behövde en något större modell för att få ut optimal effekt ur pumpen.

Mats-Olas tvåplansvilla har en boyta på omkring 135 kvadratmeter, samt en delvis uppvärmd källare. Hushållet består av fem personer och energiförbrukningen har legat på drygt 30 000 kWh när huset värmdes med el. Idag ligger värmeförbrukningen på knappt hälften, omkring 14 000 kWh. Pumpen har en effekt på 8 kW vid 10 plusgrader och 6 kW vid 10 minusgrader. Detta innebär att den klarar i stort sett hela uppvärmningen under ett normalår.

Enligt Mats-Ola är det omöjligt att dimensionera ett värmesystem korrekt via de enkla beräkningskalkyler som finns tillgängliga på leverantörernas hemsidor eller diverse informationsportaler. Han anser att det är viktigt att den som dimensionerar värmepumpen använder ett simuleringsverktyg.

Utomhusmodulen på Mats Olas luft/vattenvärmepump.

– Man behöver som regel lägga in mer uppgifter än vad som ingår i de schablonartade kalkylerna och ta reda på mer detaljer om sitt hus. Inget hus är det andra riktigt likt och dessutom varierar energibeteendet mycket i varje hushåll.

Värmepumpens prestanda är av stor vikt för driften av värmesystemet, påpekar Mats-Ola. Om pumpen är underdimensionerad måste huset stödvärmas med mer el för att klara uppvärmningsbehovet vintertid. Är den överdimensionerad blir investeringskostnaden för värmepumpen onödigt hög, samtidigt som driften sliter på kompressorn.

– Det här problemet gäller i synnerhet kompressorer som startar och stoppar, så kallad on/off teknik, vilket gäller min pump. Nyare värmepumpar med varvtalsstyrning är inte lika känsliga.

Eftersom en luft/vattenvärmepump hämtar sin värme från utomhusluften försämras värmeutbytet, den så kallade värmefaktorn, när utomhustemperaturen sjunker vintertid. Detta faktum gör det lämpligt att trimma in värmepumpen så att den kan täcka så mycket som möjligt av husets årliga värmebehov, utan att det ger avkall på inomhuskomforten,

Mats Ola vid luft/vattenvärmepumpens inomhusmodul.

Mats-Ola har framför allt prövat att justera den utgående temperaturen till radiatorerna, ”framledningstempera turen”, i förhållande till utomhustemperaturen. När det är som kallast ute är framledningstemperaturen relativt låg, strax under 50 grader, vilket minskar behovet av tillsatsel. Inomhustemperaturen i huset ligger konstant kring 20 grader. För tappvarmvattnet har han ställt in en högre temperatur för att undvika legionella i vattenledningarna.

– Jag har gjort en avvägning som innebär att det går åt mer el till tappvarmvattnet och mindre till uppvärmningen. Det lönar sig om man jämför driftkostnaderna för uppvärmning och tappvarmvatten.

Mats-Ola har tidigare gjort en del energisparåtgärder i villan, bland annat har han tilläggsisolerat väggar och takbjälklag. Under 1980-talet prövade han även att täta samtliga fönster, men snart märkte han att luftomsättningen blev sämre och att det kom fuktutfällning på väggarna.

– Att täta husen var den tidens filosofi, men i ett sådant här gammalt hus med självdragsventilation fungerar det sällan bra.

Hans egen filosofi handlar om att effektivisera energianvändningen snarare än att snåla på komforten med värme, varmvatten och el.

– Vi har försökt vara noga med att stänga av datorer och spara på hushållselen, men det är inte så lätt med tonåringar i huset. Det viktigaste, tycker jag, är att prioritera de åtgärder som är effektivast, i synnerhet uppvärmningen, säger Mats-Ola.

Fakta/Uppvärmning med luft/vattenvärmepump

En luft/vattenvärmepump utvinner sin energi ur utomhusluften genom att luften via en eller flera fläktar blåses igenom värmepumpens kondensorbatteri. Värmen överförs till husets vattenburna värmesystem och kan även generera tappvarmvatten. Den senaste generationen luft/vattenvärmepumpar kan utvinna värme ända ner till 15-25 minusgrader.

Energimyndighetens Testlab gör kontinuerligt tester av luft/vattenvärmepumpar som publiceras på myndighetens hemsida.

För ett normalt villahushåll brukar leverantörerna rekommendera att man väljer en värmepumpsmodell som klarar cirka 70 procent av husets högsta effektbehov. Eftersom det högsta effektbehovet sällan behöver uppnås brukar man räkna med att pumpen kan ge omkring 90 procent av det totala årsbehovet.

För att räkna ut effektbehovet krävs i regel ett beräkningsprogram där man lägger in ett flertal uppgifter om huset. Beräkningsresultatet ger vägledning om vilken dimension värmepumpen bör ha. Det kan vara lämpligt att anlita en fackman som använder ett certifierat beräkningsprogram enligt standarden IEA-BESTEST.