Solcellsskolan 2024: Välj rätt solceller – teknik, kostnad och kvalitet

Den vanligaste typen av solcellsanläggning består av kiselcellspaneler i storlek 1,8 x 1 meter. En sådan panel har i regel en märkeffekt kring 400 W och en verkningsgrad på drygt 20 procent. Den nya generationens solpaneler domineras helt av helsvarta, monokristallina kiselceller som är inbyggda i en glaspanel med ett bakstycke av plast (glas/folie-panel).

Den största fördelen med att välja standardpaneler är att prisnivån är lägre jämfört med exklusivare paneltyper. Nackdelen är att garantivillkoren (i vissa fall) är mindre fördelaktiga och att flexibiliteten är begränsad, till exempel när det gäller estetisk anpassning till byggnaden.

Det går att välja större paneler än standard, till exempel i storlek 2,3 x 1,1 m, där märkeffekten av naturliga skäl är högre. En paneltyp som vanligen säljs med bra garantivillkor är glas-glaspaneler, där även bakstycket består av glas. De flesta glas-glaspaneler rymmer monokristallina celler, men det finns även modeller med tunnfilmssolceller. Prisnivån är cirka 20–40 procent högre än konventionella paneler.

Tunnfilmssolceller är en nischprodukt som numera ofta används i tak- och fasadelement (se stycket om Solcellstak). Materialet är flexibelt och mindre temperaturkänsligt än kiselsolceller, men har generellt en något lägre verkningsgrad. Idag finns bara ett fåtal återförsäljare i Sverige som erbjuder tunnfilmspaneler i standardutförande och prisnivån på dessa är något högre jämfört med motsvarande kiselcellspaneler.

En lista har nyligen (2024) publicerats över de ”bästa” solpanelerna på marknaden. Märk dock att vissa av bäst-i-test-produkterna inte är tillgängliga hos svenska leverantörer.

Kvaliteten på solpaneler varierar beroende på fabrikat, material och utförande. I tillverkarens produktblad ska det framgå om panelerna är CE-märkta och certifierade. En solcellspanel som certifierats enligt IEC:s standarder 61215 och 61730 bedöms uppnå en livslängd på minst 30 år.

Garantivillkoren brukar omfatta en funktionsgaranti (t ex 5 år) produktgaranti (t ex 10 år) och en effektgaranti (t ex 80% efter 25 år). Det är viktigt att kontrollera hur garantivillkoren är formulerade, till exempel om det ingår installation och transport av material om något går sönder.

Växelriktaren är hjärtat i solcellsanläggningen. Förutom att omvandla solcellernas likström till växelström ska den optimera anläggningens produktion och leverera el av bra kvalitet.

Vanligen kan du följa produktionen i realtid på växelriktarens display. Är systemet uppkopplat mot internet ingår oftast en tjänst för fjärrövervakning via webb eller app. Vissa leverantörer tar ut en avgift för denna tjänst, medan andra erbjuder den gratis – vilket är bra att kolla upp.

Växelriktaren dimensioneras vanligen efter anläggningens ”normala” kapacitet snarare än dess maximala kapacitet, vilket oftast innebär 80–90 procent av toppeffekten. En förklaring är att solcellerna ytterst sällan når sin maxeffekt ens under optimala förhållanden.

Viktigt att tänka på är att växelriktaren är en känslig komponent i systemet och kan behöva servas eller bytas ut efter 10–20 år. Därför kan det vara lönt att välja ett etablerat fabrikat och se till att få bra garantivillkor. De flesta modeller levereras med 5 års garanti, men många leverantörer erbjuder en tilläggsgaranti.

En 3-fasväxelriktare av etablerat märke med kapacitet på 4–10 kW kostar cirka 12 000–25 000 kr, inklusive moms.

Tekniken utvecklas snabbt och idag är många växelriktare på marknaden anpassade för batterilagring, så kallade hybridväxelriktare. Batteriet är i regel inte inbyggt i växelriktaren utan ansluts separat. I dagsläget kostar en hybridväxelriktare på 10 kW cirka 25 000–30 000 kr.

Värt att tänka på är att hybridväxelriktare omfattas av avdraget för grön teknik i kombination med köp av batterier. Enligt Skatteverkets villkor krävs att tekniken i huvudsak ska användas för lagring av egen el.

Många solcellsleverantörer erbjuder effektoptimerare som komplement till växelriktaren. Optimerare kopplas direkt till panelerna på taket och används framför allt för att säkerställa anläggningens funktion om vissa paneler skuggas eller går sönder.

Tekniken är särskilt lämplig på skuggade eller komplexa tak där panelerna är fördelade på olika ytor och ligger i olika väderstreck eller lutningar, vilket är förhållanden som kan vara svåra att hantera för en central växelriktare.

Övervakningen och säkerheten blir generellt bättre med effektoptimerare. På okomplicerade tak med fria ytor blir dock vinsten marginell. En nackdel med optimerare är att installationen blir något dyrare (omkring 5–10 procent) och det blir mer ”elektronik på taket” som utsätts för väder och vind. Det har även rapporterats om att optimerare kan öka risken för elektromagnetiska störningar som till exempel kan påverka radiokommunikation.

Som privatkund beställer du i regel din solcellsanläggning från en solcellsfirma eller installatör, via en offert. Då ingår i regel också installation.

Ett alternativ är att själv köpa in produkter och eventuellt också göra en del av monteringen – men det rekommenderas inte av branschen. En viktig anledning är att solcellsanläggningar, enligt elsäkerhetslagen, ska installeras av en auktoriserad fackman och utföras med ett egenkontrollprogram. Det krävs också en behörig elinstallatör för inkoppling till elnätet.

När du jämför offerter kan det dock vara bra att känna till vad produkterna kostar hos olika återförsäljare – det kan finnas förhandlingsutrymme! Ett tips är att söka produkter och priser via grossisternas nätbutiker.

Det enklaste sättet för privatkunden är att jämföra pris per kilowatt (kW). I dagsläget (2024) ligger priserna för standardsolcellspaket på cirka 12 000–16 000 kr per kW, inklusive installation. Prisnivån varierar beroende på val av produkter, anläggningens storlek, installationsförutsättningar, leverantör mm. En normal villaanläggning på 10 kW kostar cirka 150 000 kr, exklusive grönt avdrag (19,40 procent).

Om du bygger nytt hus eller lägger om taket kan du överväga att installera ett solcellstak, istället för ett nytt tak med utanpåliggande paneler. Det är möjligt att bygga in vanliga solpaneler i takkonstruktionen, men i regel används takmaterial som preparerats med solceller.

På marknaden finns idag ”soltakpannor” designade som traditionella skiffer, betong- eller tegelpannor och även takplåt med limmade solcellsskikt. Det finns även fasadelement med solceller, främst anpassat för nybyggnation. Materialet består oftast av tunnfilmssolceller, men det förekommer även produkter med integrerade kiselsolceller.

Läs mer: Osynliga solceller på taket som i Husdrömmar

Soltakpannorna/solcellsplåten brukar inte täcka hela taket, utan kombineras vanligen med likartade, konventionella material i norrläge. De ”aktiva” ytorna med solceller är initialt dyrare, men merkostnaden minskar successivt genom elproduktionen. En annan uppenbar fördel är att solcellssystemet kan förenas med takets och byggnadens arkitektur.

Men det finns också nackdelar. Ett takintegrerat system är svårare att anpassa optimalt efter solinstrålningen och har i regel väsentligt lägre verkningsgrad (kring 11–13 procent) jämfört med en utanpåliggande anläggning (18–20 procent). Med tanke på att solcellerna är inkorporerade i själva takbeläggningen bör man också vara extra försiktig vid underhållsåtgärder på taket.

Beroende på materialval och dimensionering är det svårt att ange riktpriser för installation av ett solcellstak. Generellt är det en dyrare lösning än ett konventionellt takbyte med ovanliggande solcellsanläggning, trots att det integrerade solcellstaket ger en materialbesparing.

Man kan räkna med att kostnaden för ett takintegrerat system blir ungefär 30-50 procent högre jämfört med en vanlig takomläggning. Det finns i dagsläget en handfull svenska leverantörer av solcellstak och enklast är att begära en offert för bedömning.

I Solcellsskolan del 3 kommer vi att titta närmare på solcellskalkyler och offerter, samt installation, drift och skötsel av en solcellsanläggning.

Vilka solceller är bäst?

De övergripande bästa solcellerna är SunPower M-Series 440 enligt ett jämförande test från 2024 som vi länkar till ovan, utfört av Otovo.

Hur mycket ger en solcellsanläggning på 50 m2?

En solcellsanläggning på 50 kvadratmeter kan förväntas producera mellan 7500 och 12000 kWh per år, beroende på verkningsgrad, lutning, riktning och solstrålning.

Vilka solceller har högst toppeffekt?

De solceller som har högst toppeffekt 2024 är LONGI Solar LR5-66HPH-515M enligt ett jämförande test utfört av Otrovo.