Bekämpa skadedjur i trädgården

Bor du naturnära lär du onekligen stöta på en del djur eftersom de lever och verkar i samma område som du. I vårt forum uppstår ibland diskussioner om vad som är tillåtet och inte när det kommer till de djur som anses vara skadedjur i anslutning till ett hus och trädgård. 

– I svensk jaktlagstiftning gör man inte skillnad på skadedjur och annat vilt, utan allt vilt ska skyddas från onödigt lidande vid jakt. Det gäller alltså råttor, möss, vildsvin, mårdhundar och mullvadar såväl som annat vilt. Endast fångstredskap som inte orsakar vilt onödigt lidande blir godkända av Naturvårdsverket, konstaterar Mimmi Skog som är handläggare hos Naturvårdsverket.

Men vad är det egentligen för regler som gäller? Är det exempelvis tillåtet att skjuta fåglar på tomten eller att använda sig av mullvadskanon?

– Mullvadskanonen är inte ett tillåtet fångstredskap. Vi har än så länge inget godkänt fångstredskap för mullvad i Sverige. Dock är det inte förbjudet att sälja fångstredskap som inte är godkända. Det är endast användningen som inte är tillåten. Och det kanske inte är så lätt för konsumenterna att känna till, säger Mimmi Skog.

Många tycker att det är otäckt om en huggorm kommer in på tomten. Om vi först tar ormar generellt så är de fridlysta, vilket innebär att ormar inte får dödas eller skadas. Man får heller inte ge sig på äggen. Det finns dock ett undantag - huggorm får infångas och flyttas om den påträffas på tomtmark. Om det inte är möjligt att fånga in ormen, och någon annan lämplig lösning inte finns samtidigt som det finns risk att någon blir biten, får huggormen dödas.

En kråka. Foto: Wikipedia

Det kan vara så att du får skjuta fåglar. Det som krävs är bland annat att du har jägarexamen och har löst jaktkort. Skjutvapen får dock inte användas inom detaljplanerat eller tätbebyggt område om du inte har skottlossningstillstånd. Personer med skottlossningstillstånd får däremot jaga i detaljplanerat område.

Så du får exempelvis skjuta vildsvin som orsakar skada i trädgården under förutsättning att du har rätt att skjuta inom tätbebyggt område samt att du har alla andra tillstånd och utbildningar som krävs. Detta gäller även kråkor och kaniner och alla andra arter som omfattas av bilaga 4 till jaktförordningen, som du  hittar ett utdrag ur längre ner här i artikeln.

Godkända fångstredskap
Om du har stora problem med skadedjur men inte har rätt att handha skjutvapen, eller om det inte passar sig, finns det istället fällor du kan använda dig av. Man behöver inte ha jägarexamen för att få använda fällor, däremot måste man ha jakträtt på det område som man planerat att använda fällan.

Det finns en lista med 121 st godkända fångstredskap för skadedjur hos Naturvårdsverket, där du hittar alltifrån fällor för mård, mink och råtta till fångstredskap för kråkor, duvor, harar och vildsvin. Klicka här för att komma till listan över typgodkända fångstredskap.  

När Naturvårdsverket ska avgöra om ett fångstredskap godkänns eller inte, ges bara godkännande om redskapet inte riskerar orsaka djuret onödigt lidande, om det så långt som möjligt endast fånga de djur det är avsett för och om det är säkert för människor och husdjur.

– Huvudregeln i svensk jaktlagstiftning är att allt är förbjudet om inte annat framgår av lag eller annan författning. Det betyder att endast godkända fällor, vapen eller ammunition får användas vid jakt, säger Mimmi Skog.

Förbjudna fångstredskap
I bilaga 5 i jaktförodningen räknar man upp de typer av fångstredskap som är förbjudna. Bilagan har delats upp i fåglar och däggdjur. Nedan hittar du utdrag.

Förbjudna medel eller metoder för fångst eller dödande av fåglar 

• Användning av snaror, lim, krokar, bandspelare och elektriska eller elektroniska anordningar med förmåga att döda eller förlama.
• Användning av blinda eller lemlästade levande fåglar som lockfåglar.
• Användning av artificiella ljuskällor, speglar, anordningar för belysning av målet eller siktanordningar för mörkerskytte vari elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare ingår.
• Användning av sprängämnen.
• Användning av nät eller fällor eller användning av beten som innehåller gift eller bedövningsmedel.
• Användning av halv- eller helautomatiska vapen med magasin som rymmer fler än två patroner.

Förbjudna medel eller metoder för fångst eller dödande av däggdjur 

• Användning av blinda eller lemlästade djur som levande lockbete.
• Användning av bandspelare.
• Användning av elektriska eller elektroniska anordningar med förmåga att döda eller förlama.
• Användning av artificiella ljuskällor.
• Användning av speglar eller andra bländande anordningar.
• Användning av anordningar för belysning av målet.
• Användning av nattriktmedel med elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare.
• Användning av sprängämnen.
• Användning av nät med icke-selektivt utförande eller icke- selektiv användning av nät.
• Användning av fällor med icke-selektivt utförande eller icke-selektiv användning av fällor.
• Användning av gift eller beten som innehåller gift eller bedövningsmedel.
• Gasning eller utrökning.
• Användning av halv- eller helautomatiska vapen med magasinskapacitet som överstiger två patroner.

Huggorm inte så trevlig att ha i trädgården. Foto: Länsstyrelsen

Allt finns tydligt reglerat
Notera att allt vilt är fredat, så även deras ägg och bon. Information om när och hur du får jaga ett visst vilt regleras i Jaktförordningen (se länk i slutet av artikeln). I bilaga 1 finns de allmänna jakttiderna. I bilaga 4 till denna sammanfattas också information om jakt för att förebygga skador av vilt.

Utdrag ur bilaga 4:

1) Sumpbäver, mårdhund, tvättbjörn, wapitihjort, sikahjort, vitsvanshjort, mufflonfår, frett, vildkanin, mink, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, näbbmöss, husmus och amerikansk kopparand får jagas: den 1 juli-den 30 juni.

2) Vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, tamduva (stadsduva), björktrast (snöskata), gråsparv och pilfink som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas: den 1 juli-den 30 juni.

- Det är alltid jakträttshavaren som själv gör bedömningen om det anses som skada eller olägenhet, säger Marianne Caesar, enheten för naturvård hos Länsstyrelsen.

Övriga djur
Mindre skadedjur som sniglar, bladlöss, getingar, myror med flera omfattas inte av artskydds- och djurskyddsbestämmelserna eller jaktlagstiftningen.

– Däremot bör du notera att vissa insekter kan vara fridlysta, som till exempel vissa sällsynta fjärilar och sällsynta skalbaggar, säger Marianne Caesar.

Läs mer
Naturvårdsverket: Lista över godkända fångstredskap 
Jaktförordningen - när, vad och hur får du jaga?