Täta tak - stoppa takläckage med olika metoder

Hur man tätar ett tak är lite som att fråga hur långt är ett snöre, för det finns olika typer av skador och dessutom är det olika förfarande vid olika typer av taktäckning. I den här artikeln tittar vi på några vanliga skador och hur du bäst går tillväga för att täta dem.

Orsaker till att taket läcker kan vara:

• Takets livslängd
• Dåligt utförande
• Utsatt område

– Takläckaget kan bero på livslängd, dåligt utförande eller ett utsatt område. Är det ett tak med bandtäckning kan det till exempel hända att det är dåligt tillslutna falsar, detta beror i sådana fall på ett dåligt utfört arbete då detta är ett hantverk som bör utföras av en plåtslagare, säger Björn Moberg, ägare till BM Villatak och Måleri, och ger fler exempel:

– På plåttak kan det bli så att färgen på plåten släpper efter 30 år, man kan då bara måla om. När det kommer till takpannor händer det att läkten är rötskadad eller att underlagspappen har torkat ut, pannor kan gå sönder. På profilerade plåttak kan gummitätningar torka och det kan uppstå rost. Man kan även, på alla tak, få läckage via genomföringar.

Kontrollera taket regelbundet

Du bör kontrollera insidan av taket på vinden två gånger om året. Detta för att se så att det inte uppstått smygläckage eller andra problem.

Du kan ibland visuellt se problem även från utsidan genom att på håll undersöka om taket ser ut att bågna inåt på något ställe. Har taket börjat sjunka in lite är det ganska stor risk att läkten under är rötskadad. Du kan även undersöka taket genom att ställa en stege mot huset och klättra upp och se över dess genomföringar på nära håll.

Det är viktigt att du har med dig att försäkringen sällan täcker takläckage - eller läckage utifrån och in över huvud taget. Därför är det viktigt att man som husägare är uppmärksam på takets skick.

- Är man osäker kan man alltid besiktiga det eller be en takentreprenör komma ut och titta på det, säger Björn Moberg.

Ju äldre tak desto större risk

Takets tekniska livslängd är viktig i sammanhanget eftersom att ju äldre taket blir, desto större risk är det att det uppstår skador och felaktigheter. Tak med betongpannor håller exempelvis ofta uppemot 40-50 år, medan ett tak med ytpapp bör göras om efter ca 20 år.

– Ytpapp kan exempelvis torka ut, dra ihop sig eller spricka, säger Björn.

Om du hittar en skada på taket bör du först fundera igenom hur gammalt taket är. Svaret på den frågan avgör hur du går vidare: Är taket väldigt gammalt är det kanske bättre att lägga nytt tak än att lappa och laga. Är taket däremot relativt nytt går det kanske att laga skadan och på så vis spara pengar förutsatt att arbetet är korrekt utfört från början.

Uttorkade gummitätningar, rötskadad läkt och hål i plåttak

Hur du går tillväga för att laga skadan beror på vilken typ av skada det är och hur stort område som berörs. Är det exempelvis uttorkade gummitätningar som läcker kan det räcka med att öppna upp, kontrollera hur läkt och underlagspapp står sig och i bästa fall bara byta ut farmar- skruvarna.

Du bör förstås även byta ut rötskadad läkt.

– Börjar läkten bli rötskadad och det inte finns en synbar orsak behöver man ofta se över hela taket. Då har en gedigen livslängd förmodligen passerat, alternativt felaktigt utförande. Ett exempel är att man använt sig av felaktiga bärläktsavstånd kontra takets lutning, säger Björn Moberg.

Är det istället ett litet hål i ett plåttak kan du använda fillcoat för att laga skadan.

- Det är en massa som är fiberförstärkt, denna stryker man över för att täta eventuella småskador. Men är det en skada modell större bör man anlita en plåtslagare som får utvärdera samt utföra arbetet.

Har även underlagspappen penetrerats finns det takklister som du tätar med.

Läckage vid genomföringar

En annan typ av skada som kan ge upphov till takläckage är om vatten kan ta sig in vid genomföringar, såsom exempelvis vid skorsten, ventilationshuv eller avluftning.

– Då bör man ta hem en takentreprenör som får kontrollera hålen. Man ska exempelvis se till att det är underbeslag vid ventilationerna, detsamma gäller skorstenar. Genomföringar vid takfönster, att montering är korrekt utförd och att exempelvis avrinningslister leder bort dagvatten ovanför fönster, säger Björn och fortsätter:

- Är det på ett plåttak och det är en mindre skada som trots allt har uppstått kan man kanske ta fillcoat, men är det större skada bör en plåtslagare komma dit och göra om det för det bör man inte hålla på med själv.

Är det takpapp ska man kolla kappan runt genomföringarna, vid vindskivor och takkupoler et cetera. Med tiden torkar pappen ut och då öppnar det upp sig, alternativt så spricker det där pappen är vikt.

Det sitter papp som går upp minst 5 centimeter över genomföringens anslutning mot taket, och därefter sitter det en kappa som löper över den 5 centimeter långa pappen och 30 centimeter upp på huven - den pappen kan sluta mitt på ventilationshuven med en fri ände upptill, detta är ett vanligt förfarande som takentreprenörer ofta stöter på enligt Björn. Pappen kan då med tiden börja glappa mot genomföringen eftersom sol, regn, snö och annan väderlek påverkar den negativt. Då kan det rinna in vatten som i värsta fall även tar sig in under pappen längst ner.

– Där den tar slut i ovankant, där måste du montera ett plåtbeslag med en droppkant, den är bockad ut så att vattnet leds bort. Sedan måste man silikonera det i ovankant på plåtbeslag.

Som du ser finns det många olika typer av skador och hur du tätar dem beror på vad taket är gjort av för material, om skadan hunnit “sprida sig” ner i undertaket och vilka åtgärder som krävs utifrån det. Vidare beror storleken på åtgärden oftast på hur gammalt taket är, ibland kan det vara värt att passa på att lägga nytt tak om det har börjat tappa i kvalitet.

– Det viktiga är att du väljer en metod som passar just ditt tak och dess förutsättningar, det är dock viktigt att förstå att billigast inte alltid blir billigast i längden säger Björn Moberg.