De olika partiernas bostadspolitik

Socialdemokraterna: – Sverige ska ha billig och grön el. Att priserna skiljer sig så mycket mellan norra och södra Sverige är ett problem som till stor del beror på den effektbrist vi har i Sverige. Till detta behöver vi göra stora investeringar i elnätet och bygga ut dess kapacitet, inte minst är det viktigt att vi fortsätter den gröna omställningen och satsar på bland annat fler fossilfria energikällor.

Moderaterna: – Vi anser att det är ett problem. Sverige behöver mer planerbar energi i form av kärnkraft.

Sverigedemokraterna: – Det är ohållbart och beror i hög grad på att fungerande kärnkraft stängts ner. För stabilare elpriser behöver Sverige skapa ett tillåtande regelverk för planerbar elproduktion som kärnkraft och fastslå ett mål för leveranssäkerhet. Ledtiderna för att bygga ut överföringskapaciteten i elnäten behöver kortas.

Centerpartiet: – Ja. Elpriserna i södra Sverige är ett stort problem, huvudsakligen orsakat av Putins krigföring och ökade gaspriser. Snabbaste lösningen är effektiviseringar. Där har Centerpartiet lagt fram stöd för snabba åtgärder. På några års sikt kan vi också få fram både nyproduktion och ny överföring och lagring samt flexibilitet. Centerpartiet har lagt fram förslag på hur vi ska kunna fördubbla elproduktionen till 2030. Det som går snabbast att bygga är sol- och vindkraft, där behöver också tillståndstiderna kortas avsevärt.

Vänsterpartiet: – Staten behöver ta tillbaka det nödvändiga ansvaret för att bl.a. göra de stora investeringar som krävs, bland annat att bygga förnybar energi och förbättra överföringskapaciteten.Vi vill separera elmarknaden inom landet från exporten så att priserna sätts separat. Det skulle ge oss Sverigepriser på el, i storleksordningen 40 öre/kWh i genomsnitt. Bra för hushållen och klimatomställningen. Exporten av el påverkas inte, det blir samma pris och volym. För lägre elräkningar vill vi också sänka elnätsavgiften.

Kristdemokraterna: – Ja, det är ett problem. Inför en stötdämpare för energiskatten på el så att den sänks med 10 öre per kWh så länge som elpriserna överstiger snittet för föregående 24 månader. Säkerställ att de orimligt höga flaskhalsintäkterna återbetalas till hushållen. Hushåll som ersätter direktverkande el med mer energieffektiv värmelösning bör få ta del av den befintliga skattereduktionen för grön teknik.

Liberalerna: – Skånska hushåll har tvingats dra åt svångremmen. Det värsta är att problemet är politiskt skapat. Experter betonar att den stora skillnaden i pris till stor del beror på kärnkraftsnedläggningarna Socialdemokraterna och Miljöpartiet drivit igenom. Vi vill tillåta ny kärnkraft att starta, inte bara på de platser som idag är tillåtna.

Miljöpartiet: – Vi vill öka överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige. Sverige ska ha ett 100% förnybart energisystem. Genom att ha det kommer vi bli vi mindre beroende av de internationella prissättningarna, vilket i sin tur också kommer göra att vi kan undvika prischocker på el.

Socialdemokraterna: – Den svenska kärnkraften är en viktig del i energimixen och kommer vara så under överskådlig framtid. Vi är ett teknikoptimistiskt parti som välkomnar nya förnybara energikällor. Vattenfall gick nyligen ut med att de ska undersöka möjligheterna för att bygga två minikärnkraftverk vid Ringhals något, som vi välkomnar.

Moderaterna: – Vi har sedan länge förespråkat kärnkraft och däribland minikärnkraftverk. Det är olyckligt att regeringen inte insett behovet av planerbar och fossilfri energi tidigare, hade de gjort det så hade vi inte befunnit oss i den situation med skyhöga elpriser som vi nu befinner oss i.

Sverigedemokraterna: – Vi driver sedan länge politik för planerbar energi som kärnkraft och är positiva till möjliggörande av små kärnkraftverk – SMR-reaktorer. Satsningar behövs på utveckling, forskning, översyn av Miljöbalken för att tillåta reaktorer på flera platser och förbättra regler och processer för tillståndsgivning.

Centerpartiet: – Det är upp till marknaden att avgöra. Det har varit tillåtet att bygga ny kärnkraft sedan 2009, ändå har inget byggts. Nu finns studier om små reaktorer och så länge de byggs utan subventioner och inom gällande lagar är det ju fritt fram. Det är dock ingen quick-fix på de höga elpriserna. De beräknas tidigast vara på plats på 2030-talet.

Vänsterpartiet: – Kärnkraft är inte bara en osäker energikälla, den är också väldigt dyr och tar alldeles för lång tid att bygga. Det gäller även minikraftverk. Det finns inte heller någon säker metod för slutförvaring av det radioaktiva avfallet. Vi vill istället ha en massiv utbyggnad av förnybar energi.

Kristdemokraterna: – Vi behöver kärnkraftens planerbarhet och effektstyrka. Modernisera lagstiftningen så att det är möjligt att bygga fler än 10 reaktorer på fler ställen än där dagens finns. Sänk försäkringsavgifterna för SMR – dagens regler är anpassade för gårdagens stora reaktorer.

Liberalerna: – Vi är positiva till alla sorters kärnkraft, eftersom den är fossilfri. Liberalerna har tydligt tagit ställning för kärnkraft längst av alla partier i riksdagen och kommer fortsätta göra det.

Miljöpartiet: – Miljöpartiet vill ha 100% förnybar el 2030 och satsa på vind-, vatten- och solkraft. Vi tror inte att investeringar i ny kärnkraft är klokt.

Socialdemokraterna: – Den socialdemokratiska regeringen har beslutat ge Boverket i uppdrag att kartlägga och analysera hur återanvändning och återvinning av byggnadsverk, byggnadsdelar och byggmaterial kan förbättras samt föreslå åtgärder för hur cirkulärt byggande kan främjas. Uppdraget ska redovisas till senast den 20 december 2024 och vi avvaktar denna redovisning.

Moderaterna: – Vi vill genomföra kraftiga regelförenklingar, för att på så vis sänka byggkostnaderna. Vi vill också säkerställa att tillståndsprocesserna går snabbare, för tid är som bekant pengar. Vi har bland annat förslag som syftar till att halvera handläggningstiderna hos Lantmäteriet.

Sverigedemokraterna: – Vi vill att regler kring bygglov, plan- och byggprocesser förenklas och förkortas. Handläggningstider har ökat för byggärenden, dessa måste kortas samt tider och avgifter bli likvärdiga i kommunerna. Sådan effektivisering skulle gynna byggande och pressa ner priserna. Skydd av mark förhindrar byggande, vi vill exempelvis se ett reformerat strandskydd med större möjligheter till byggnation närmare vatten, vilket skulle gynna byggande och medverka till att pressa ner priser. Vi vill dessutom att möjligheterna förstärks för förstagångsköpare genom förmånligt bolån och bosparande samt att det skärpta amorteringskravet tas bort.

Centerpartiet: – Vi vill skapa förutsättningar för en ny egnahemsrörelse som gör att människor som inte har tillgång till kapital från tidigare sparande, bostadsförsäljning eller liknande ges realistiska möjligheter att bospara och bygga eller köpa en bostad inom rimlig tid. Vi vill också förenkla reglerna för nya bostäder. Till exempel kan ett sätt att bygga ett hus vara godkänt i en del av landet, men inte tillåten i en annan kommun. Om fler hustyper kan bli godkända nationellt så skulle kostnaderna för att bygga bli lägre. Vi vill även förenkla värdringsreglerna för bostadsbyggande på landsbygden och skapa tydligare lånegarantier för bostäder på landet samt slopa fastighetsskatten de första fem åren för en som tar över ett hus som har stått öde.

Vänsterpartiet: – Människors möjligheter att välja boende ska främst tillgodoses genom att kommunerna bidrar till ett varierat utbud av bostäder och upplåtelseformer genom en aktiv bostadspolitik. Vilken nybyggnation som behövs i en kommun måste självklart utgå från kommunens/regionens behov, som ska ha sina invånares bästa i åtanke när man gör så. En viktig del av detta ansvar består i att se till att bostadsförsörjningen fungerar för alla invånare – inte bara för de med höga inkomster eller sparat kapital. Fastigheter med upplåtelseformen hyresrätt är de facto det som alla invånare har möjlighet att efterfråga varför det enligt Vänsterpartiet också ska vara den upplåtelseform som priorernas om det t.ex. handlar om statligt finansiellt stöd för nyproduktion. Huruvida hyresrätter som byggs med statligt stöd planeras som flerbostadshus eller som småhus/parhus etc. måste vara upp till kommunerna att avgöra utifrån de behov som finns. Det finns en bristande balansen mellan de ekonomiska upplåtelseformerna idag, till förmån för de ägda upplåtelseformerna. Räntebidragen är den enskilt största faktorn som bidrar till de orättvisa förhållandena, men åtskilliga andra skatte- och subventionsregler kräver en ordentlig översyn om villkoren ska jämnas ut. Den ekonomiska obalansen mellan upplåtelseformerna finns både i nyproduktionen och i förvaltningsskedet, varför åtgärder för att förbättra balansen bör riktas mot såväl nyproduktion av bostäder som mot det befintliga beståndet. Att dagens subventionsregler bland annat lett till att det är cirka 2 500 kronor dyrare per månad att bo i en nybyggd hyresrätt jämfört med att bo i ett nybyggt småhus med äganderätt eller i en bostadsrätt är helt orimligt, samtidigt som vi vet att det ofta är i hyresrätt som låginkomsthushåll bor. När det gäller statliga finansiella stöd till bostadssektorn anser vi därför att dessa i första hand ska riktas mot nybyggnation och renovering av hyresfastigheter.

Kristdemokraterna: – Priserna har ökat kraftigt på grund av det oroliga omvärldsläget. Det slår hårt mot privatpersoner men också företag som inte haft tillräcklig höjd i sina avtal. Den viktigaste åtgärden är att bromsa inflationen.

Liberalerna: – Vi vill se en ny egnahemsrörelse, som gör att även personer med en vanlig lön kan köpa ett hem. Det finns en stor potential i landets förorter, där hyresrätten tyvärr dominerar. Det behövs en större blandning. Vi vill se nybyggartomter, där kommunen tillhandahåller färdigplanerad mark till ett konkurrenskraftigt pris.

Miljöpartiet: – Vi behöver dels använda den svenska skogsråvaran och i första hand till långlivade produkter, t.ex. som virke till hus. Och dels bli bättre på att använda det material vi redan har, genom återbruk och ombyggnation istället för att som första val riva och bygga nytt. Det är både långsiktigt hållbart och mer ekonomiskt.

Socialdemokraterna: – Vi vill återinföra investeringsstödet. För att komma tillrätta med bostadsbristen måste vi bygga fler bostäder som människor har råd att bo i. Ett bra exempel är de runt 50 000 hyresrätter som byggts med det statliga investeringsstödet. Målsättningen ska vara goda bostäder åt alla – inte en marknad som fungerar för några.

Moderaterna: – Vi behöver arbeta både med utbudet och efterfrågan. Vi vill bland annat genomföra kraftiga regelförenklingar, effektivisera tillståndsprocesserna och se över kreditrestriktionerna. Därtill krävs extra stöd till de som inte kan efterfråga en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden – vi anser bland annat att systemet med sociala kontrakt behöver utvecklas och standardiseras.

Sverigedemokraterna: – Flera olika sätt att gynna byggande och ökad konkurrens måste till. Effektivisering, förenklingar av regler och processer, handläggning samt nedjustering av avgifter är centralt viktigt för detta. Det måste bli enklare att bygga, i den ekonomiska situation som råder, men även långsiktigt.

Centerpartiet: – Ett sätt är förenklade regler som leder till lägre kostnader. Som exempel kan ett sätt att bygga ett hus vara godkänt i en del av landet, men inte tillåten i en annan kommun. Om fler hustyper kan bli godkända nationellt så skulle kostnaderna för att bygga bli lägre. Vi vill också införa enklare byggregler utanför detaljplanerat område. Även möjligheten att bilda gemensamma bostadsrättsföreningar på helt olika fastigheter behöver utredas.

Vänsterpartiet: – Om bostadsbristen ska lösas för alla, d.v.s. även för resurssvaga hushåll, kan vi inte bara bygga mycket – vi måste även bygga rätt. Billiga hyresrätter, som i princip alla kan efterfråga, ska vara prioriterat när det gäller statliga satsningar. Vi vill återinföra och utöka investeringsstödet för byggande av hyresrätter med rimliga hyror och samtidigt fortsätta ställa krav på t.ex. hyresnivåerna i samband med både renovering och nybyggnationer. Vi ville ha kvar det tidigare stödet, som avvecklades av de borgerliga partierna vid årsskiftet. Förra året byggdes över 40 procent av de nya hyresrätterna med investeringsstöd och genomsnittshyran för 70 kvm blev i snitt 2 000 kronor billigare än hyran i motsvarande lägenhet som byggdes utan stöd. Det är en stor skillnad för många hushåll och visar att stödet kan pressa byggkostnader och hyror. Generellt anser Vänsterpartiet att staten måste ta ett betydligt större finansiellt ansvar för bostadsbyggandet. Utöver investeringsstödet föreslår vi att ett system med statliga topplån inrättas samt att en ny stödmodell med ett statligt topplån – med delvis kommunalt förlustansvar – för uppförande och ombyggnad av egna hem upprättas för finansiering av ny- och ombyggnad av bostäder specifikt på landsbygden. Detta i syfte att öka byggandet på landsbygden, där svårigheterna på bostadsmarknaden ser annorlunda ut. Vi vill också införa ett riktat investeringsstöd för uppförande av klimatsmarta flerbostadshus i trä. Slutligen har vi, utanför ordinarie budget, föreslagit ett historiskt omfattande investeringsprogram för klimatet på totalt 700 miljarder kronor, av vilka 130 miljarder avsätts för bostadsbeståndet. Att användas för det befintliga beståndet såväl som för framtida nybyggnationer. Se vidare under frågan om energieffektivisering.

Kristdemokraterna: – Den viktigaste åtgärden är att bromsa inflationen. För att stimulera ökat byggande behövs det även färre hindrande regler och snabbare planprocesser.

Liberalerna: – När man frågar byggbranschen säger de starkt nej till regeringens byggsubventioner. Det största hindret mot nybyggnation i Sverige är krångliga byggregler och långa planprocesser. Vi vill se färre, och mer standardiserade regler. Därtill ska planprocesserna kortas, genom färre intressenter och snabbare handläggning.

Miljöpartiet: – Miljöpartiet vill återinföra och utveckla det statliga investeringsstödet. Vi vill införa statliga lånegarantier för svagare marknader, en nationell bostadsstiftelsen och statligt stöd till bygemenskaper.

Socialdemokraterna: – Vi har idag inga förslag på att ändra i ROT och RUT. Vi vill dock fortsätta vårt arbete mot oseriösa aktörer för att se till att våra skattemedel inte går till att gynna fusk och fel.

Moderaterna: – Vi vill inte förändra RUT och ROT.

Sverigedemokraterna: – Vi vill behålla RUT och ROT. Avdragen medverkar till att bekämpa svartarbete och göra svarta jobb vita. För de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden kan RUT-avdraget vara en värdefull väg in i arbete. ROT-avdraget är bra för att gynna bygg- och hantverkarsektorn som är nödvändig för bostadsbyggandet och vill vi utreda hur det kan utvidgas så att det även omfattar hyresrätter och hyresfastigheter.

Centerpartiet: – Centerpartiet vill fortsätta bredda RUT till att gälla fler tjänster, införa ett särskilt RUT för äldre, ett senior-RUT samt bredda RUT-avdragen för enklare vardag och fler jobb. Vi vill också bredda det gröna avdraget till att innefatta fler investeringar, som solvärme, smarta hem och energieffektivisering. Vi har inga förslag på förändringar av ROT.

Vänsterpartiet: – Vi vill avveckla RUT. Vi är emot ROT som en permanent skattesubvention och anser att det på sikt bör avvecklas. ROT kan dock fungera som en konjunkturåtgärd för att stimulera ekonomin varför vi inte kommer föreslå att det avskaffas omgående. Däremot föreslår vi att taket halveras.

Kristdemokraterna: – ROT- och RUT-avdragen ger skattelättnader för dem som exempelvis renoverar sin bostad eller köper hushållstjänster som städning. Avdragen har minskat svartarbete och skapat nya arbetstillfällen. Vi vill bredda RUT att gälla exempelvis hundpassning och gravvård.

Liberalerna: – Vi värnar RUT och ROT-reformen. Liberalerna vill att taket för avdrag höjs, att subventionsgraden för årsrika utökas och att RUT ska omfatta fler tjänster. Det vill vi för att ett mer kraftfullt RUT-avdrag ger fler vita enkla jobb.

Miljöpartiet: – Miljöpartiet vill införa mer inslag av hållbarhet i ROT och RUT. Tjänster som gynnar omställningen ska premieras och renoveringar som är resurseffektiva ska gynnas mer än de gör idag.

Socialdemokraterna: – Vi har idag inga planer på att göra ändringar av ränteavdrag.

Moderaterna: – Vi vill inte förändra ränteavdraget för bolån.

Sverigedemokraterna: – Vi vill påbörja en utfasning av ränteavdragen med 1 procentenhet per år under fem års tid, 2022–2026.

Centerpartiet: – Vi vill se en av en bred skatteöversyn, som bland annat bör syfta till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. I samband med ett sådant reformarbete är det naturligt att ränteavdraget analyseras.

Vänsterpartiet: – De generösa ränteavdragen bidrar till att blåsa upp bostadspriser och därmed hushållens skuldsättning, vilket utgör ett hot mot den finansiella stabiliteten. De höga bostadspriserna stänger också ute många grupper från bostadsmarknaden. Vi vill som ett första steg trappa av ränteavdragen med 5 procentenheter under en treårsperiod. Det handlar alltså inte om att helt ta bort avdraget från en dag till en annan, men vi är inte främmande för att börja trappa ned ränteavdraget omgående även om vi inte känner oss fastbundna vid en viss startpunkt eller en viss nedtrappningstakt. Självklart är det också viktigt att man gör en helhetsbedömning som tar hänsyn till ekonomin etc. när avtrappning påbörjas.

Kristdemokraterna: – Det behövs reformer för att dämpa drivkrafterna att låna och därmed minska hushållens ekonomiska sårbarhet framöver. Mot bakgrund av de stigande räntorna är det däremot inte aktuellt att påbörja en avveckling av ränteavdragen idag för Kristdemokraternas del.

Liberalerna: – Stigande räntor skapar stor osäkerhet för hushållen. Ränteavdraget behöver i det här läget vara kvar i sin nuvarande form.

Miljöpartiet: – Ränteavdraget har länge gått till att subventionera investeringar för människor som tjänat mycket pengar på detta, medan de som hyr sin bostad saknat motsvarande möjlighet. För en rättvisare bostadsmarknad vill vi trappa ned ränteavdraget och införa ett golv och ett höjt tak på fastighetsavgiften.

Socialdemokraterna: – Vi socialdemokrater vill se en större skattereform, där det behöver tas ett helhetsgrepp på hela skattesystemet. Inför det vill vi inte låsa allt för många frågor, med undantag för fastighetsskatten, som inte bör återinföras.

Moderaterna: – Vi har inga förslag som syftar till att förändra skatten i dagsläget.

Sverigedemokraterna: – Vi vill behålla den. Det finns i dagsläget ingen anledning att förändra reglerna.

Centerpartiet: – Vi vill se över de skatter som påverkar bostadsmarknaden. För de som bott länge i sin bostad kan flytten bli dyr eftersom skatten när man säljer blir hög. För att bostadsmarknaden ska fungera är det bra om den som behöver eller vill byta boende vågar göra det.

Vänsterpartiet: – När det gäller reavinsten tycker Vänsterpartiet att taket för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad bör sänkas till 1,4 miljoner, och vi är emot att man helt har slopat uppskovsräntan.

Kristdemokraterna: – Kristdemokraterna vill förändra reavinstskatten (s.k. flyttskatt) så att skatten betalas först när man inte längre äger någon bostad. På så sätt flyttas hela vinsten vid en försäljning till en ny ägd bostad. Detta innebär att månadskostnaden för det nya boendet inte belastas, samtidigt får staten in hela skatten på reavinsten men i ett senare skede. Målet är att få ökad rörlighet på bostadsmarknaden.

Liberalerna: – Den behöver på lång sikt, och inom ramen för en bred skattereform fortsatt justeras nedåt.

Miljöpartiet: – Vi vill se en beskattning av bostäder som är rättvis, skapar god rörlighet på bostadsmarknaden och inte bidrar till ökade klyftor i samhället. Med en sådan modell ligger fokus på att beskatta kontinuerligt snarare än vid enskilda tillfällen såsom försäljning. På så sätt undviker vi att människor drar sig för att sälja sin bostad när de egentligen vill och det vore bra för bostadsmarknaden som helhet.

Socialdemokraterna: – Vi har idag inga planer på att göra förändringar kring fastighetsskatten. Den nuvarande formen är inte perfekt men den är förutsägbar.

Moderaterna: – Vi tycker att det är oroande att stora delar av såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet vill höja skatten för landets villaägare. Moderaterna kommer att motsätta sig alla försök att återinföra fastighetsskatten och förslag om förändringar av fastighetsavgiften som syftar till att öka skattebördan.

Sverigedemokraterna: – Vi vill behålla den kommunala avgiften med dagens tak. Vi vill inte att den statliga fastighetsskatten återinförs.

Centerpartiet: – Centerpartiet kommer inte att medverka till att varken införa en fastighetsskatt eller höja den befintliga fastighetsavgiften då det skulle minska incitamenten för att bygga till och underhålla befintligt husbestånd, något som dessutom skulle påverka samhällsekonomin negativt i stort. Högre fastighetsskatt skulle vare sig vara bra för landsbygden eller minska klyftorna mellan stad och land. Allt detta skulle göra är att slå hårt mot vanligt folk, med vanliga inkomster.

Vänsterpartiet: – Vi vill införa en statlig fastighetsskatt även för småhus. Skatten ska tas ut med 1,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 5 miljoner kronor och med 2,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 7 miljoner kronor. Vårt förslag till statlig fastighetsskatt beräknas omfatta drygt 120 000 fastigheter (av totalt ca 2 miljoner småhus i Sverige). Vi föreslår också att dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än 4 procent av sin inkomst i avgift, utökas till att omfatta alla. Utöver detta så ska skatter på fastigheter inte avgöra om man väljer att hyra eller äga sin bostad. Idag är hyresrätten missgynnad jämfört med ägandeformerna och vi vill se en översyn av bostadsbeskattningen som leder till mer jämlikhet mellan olika upplåtelseformer.

Kristdemokraterna: – KD var starkt pådrivande för att avskaffa den orättvisa och oförutsägbara fastighetsskatten. Flera som arbetat och sparat för att bo i sina egna hem tvingades att sälja på grund av skatten. I den kommunala avgiften finns istället förutsägbarhet för boende i egna hem/flerfamiljshus. För att undanröja hotet om framtida ny statlig fastighetsskatt vill vi även avskaffa fastighetstaxeringen av boende.

Liberalerna: – Vi säger nej till Socialdemokraternas planer på en fastighetsskatt. Den tidigare fastighetsskatten skapade en enorm oförutsägbarhet och otrygghet. Skatten kunde höjas kraftigt för att grannen bredvid nyligen sålde sin nyrenoverade villa till ett högt pris. Därför slopade alliansregeringen skatten 2008 och ersatte den med en fastighetsavgift med ett tak på 8 000 kronor om året, det är vi liberaler stolta över att ha medverkat till. Vi kommer inte att medverka till att den återinförs.

Miljöpartiet: – Se tidigare svar på fråga om ränteavdraget.

Socialdemokraterna: – Vi vill behålla amorteringskravet. Amorteringskraven har bidragit till att vi återgått till den rimliga ordningen att bolånetagare i högre utsträckning betalar av sina lån. Kraven innebär att bolåneföretag ska tillämpa återbetalningsvillkor som är förenliga med en sund amorteringskultur och som motverkar alltför hög skuldsättning hos hushållen. Amorteringskraven har fungerat väl och bidragit till att öka hushållens motståndskraft. Skillnaderna i boendekostnader mellan de som hyr och de som äger är stora och behöver minska. Samtidigt vill väldigt många – oberoende av bakgrund – äga sitt boende. Därför får lånetak och amorteringskrav inte vara utformade så att de i onödan utestänger låg- och medelinkomsttagare från att köpa lägenhet eller småhus.

Moderaterna: – Moderaterna vill tillsätta en oberoende utredning för att utvärdera amorteringskraven och vid behov föreslå förändringar. Därtill vill vi höja bolånetaket till 90 procent.

Sverigedemokraterna: – En översyn kan behövas av bolånetaket för de mindre kapitalkrävande bostäderna. Det andra, skärpta, amorteringskravet behöver tas bort.

Centerpartiet: – Vi vill göra en helhetsöversyn av kreditrestriktionerna för att göra det möjligt för fler att teckna bostadslån på rimliga villkor samtidigt som vi tar hänsyn till hushållens skuldsättning. Vi vill bland annat öppna för nya sparmodeller, exempelvis enligt det tyska Bauspar-systemet. Det är viktigt att unga och människor med normala inkomster inte stängs ute från bostadsmarknaden.

Vänsterpartiet: – Se föregående frågor.

Kristdemokraterna: – Vi vill ta bort det förstärkta amorteringskravet. Kristdemokraterna vill principiellt se en avtrappning av ränteavdraget, men anser att en sådan reform i nuläget inte bör genomföras i nuläget utifrån läget i ekonomin. Vi vill även införa så kallade ”Startlån”, som finns i flera länder, med syfte att yngre hushåll, och personer med låga men stabila inkomster, kan ta steget till det ägda boendet.

Liberalerna: – Vi vill avskaffa det skärpta amorteringskravet, som stänger ute unga förstagångsköpare från bostadsmarknaden.

Miljöpartiet: – Miljöpartiet står bakom amorteringskravet så som det ser ut idag. Det är viktigt att hålla uppe amorteringen för att motverka överskuldsättning och risk för finansiella kriser. Vi tycker amorteringskravet bidrar till detta på ett bra sätt utan att vara för betungande för människor. Fler ska kunna köpa sin egen bostad, men det ska inte ske genom lägre amorteringskrav.

Socialdemokraterna: – Byggandet behöver ha tydliga regleringar som gör att byggandet sker både miljömässigt och socialt hållbart men ska samtidigt inte regleras på ett sätt så att byggandet hindras eller tar längre tid än nödvändigt.

Moderaterna: – Avregleras.

Sverigedemokraterna: – Det behövs vissa avregleringar, regler och processer måste generellt förenklas, förkortas och effektiviseras.

Centerpartiet: – För att fler bostäder ska byggas behövs flera olika åtgärder, och många regler behöver förenklas. Vi ser ett behov av förbättrade och förenklade planprocesser och tillståndsprocesser. På landsbygden skulle man till exempel kunna få tillstånd att bygga utifrån de övergripande översiktsplanerna. Det finns ett flertal regler som borde kunna förenklas eller avregleras.

Vänsterpartiet: – Vi avstår från att svara ja eller nej på en så generellt fråga då ämnet är för stort för det. Det finns regleringar som är bra som dom är och så finns det regleringar som bör förändras – åt båda hållen.

Kristdemokraterna: – Avregleras. Kristdemokraterna vill se fler aktörer på marknaden som pressar priserna tillsammans samt stärka det regionala inflytandet över bostadsplaneringen och förenkla regelkrånglet. Vi vill skapa långsiktiga villkor för såväl byggande som förvaltning och ägande. Det är genom en utökad tillgång till byggbar mark och sänkta trösklar in på bostadsmarknaden som vi kan lösa de knutar som finns idag.

Liberalerna: – Det finns ett stort behov att avreglera de områden där konsumenterna själva kan välja. Självklart ska vi ha starka regleringar för exempelvis brandsäkerhet. Däremot vill vi se färre regler som reglerar huruvida man får sätta upp solpaneler eller måla om fasaden.

Miljöpartiet: – Byggsektorn står för cirka en femtedel av Sveriges klimatpåverkan och påverkar många andra sektorer. Därför måste byggsektorn ställa om och bli mer hållbar. Miljöpartiet vill öka livslängden på det som byggs samtidigt som miljö- och klimatpåverkan måste minska under hela byggnadens liv. Vi har infört klimatdeklarationer för byggnader, nu måste vi addera gränsvärden för att öka takten i att minska byggsektorns klimatavtryck. Miljöpartiet vill också underlätta för mer träbyggnation som har ett lägre klimatavtryck och vi har ett mål om att minst hälften av alla hus 2025 ska byggas med trästomme.

Socialdemokraterna: – Marknadshyror leder till en ökad omfördelning från hyresgäster till fastighetsägare, med en sämre vardagsekonomi för väldigt många människor som följd, och med ännu större svårigheter att få en bostad. Allt detta utan att byggandet kan förväntas öka. Vi motsätter oss marknadshyror, och den svenska hyresförhandlingsmodellen ska stärkas.

Moderaterna: – Vi förespråkar inte marknadshyror.

Sverigedemokraterna: – Vi är emot marknadshyror för bostäder eftersom det skulle leda till högre hyror för de bestånd som omfattas och försämra möjligheten för hushåll med sämre ekonomi att ha råd med bostad.

Centerpartiet: – För att öka rörligheten på hyresmarknaden behöver hyresregleringen ses över. Vi vill att nybyggda hyresrätter ska slippa reglering på obestämd tid. Vi tycker också att den som vill ska få sluta avtal med sin hyresvärd att, mot ersättning, lämna regleringen. Det nuvarande systemet motverkar såväl nybyggnation som renoveringar och behöver reformeras. Besittningsskyddet ska vara starkt och det ska finnas ett skydd mot plötsliga hyreshöjningar också vid privatuthyrning.

Vänsterpartiet: – Vi är emot alla former av marknadshyror, och även av så kallad social housing, som blir en direkt följd om marknadshyror införs. Vi vill även fortsättningsvis se en generell bostadspolitik med sociala inslag när så behövs.

Kristdemokraterna: – Kristdemokraterna är för marknadshyror i nyproduktion men inte generellt. Det behövs för att stimulera ökat byggande av hyresrätter så vi kan bygga bort bostadsköerna. Hyran ska regleras i avtal mellan hyresgäst och fastighetsägare under förutsättning att besittningsskyddet är starkt och indexeringen av hyran är förutsägbar över tid. Det sistnämnda är viktigt för att värna konsumentskyddet.

Liberalerna: – I nybyggnation vill vi se fri hyressättning.

Miljöpartiet: – Miljöpartiet är motståndare av marknadshyror eftersom risken är överhängande att det skulle medföra kraftigt höjda hyror, vilket i sin tur kan leda till mer segregation och större bostadsbrist för dem med låga inkomster och som står långt ifrån ett tryggt hem. Vi vill att fler hyresrätter med rimlig hyra byggs. I regering drev vi igenom investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande, vilket lett till att fler bostäder för unga.

Socialdemokraterna: – Vi anser att det ska bli enklare att bygga strandnära på landsbygden, samtidigt som man skärper strandskyddet där det är stor efterfrågan på mark och förtydligar strandskyddet för att bevara växt- och djurliv på land och i vatten. Genom S-regeringens förslag säkras allemansrätten.

Moderaterna: – Vi vill avskaffa det generella strandskyddet till förmån för kommuners möjlighet att själva peka ut var eventuellt strandskydd ska råda.

Sverigedemokraterna: – Vi är tydligt för ett reformerat strandskydd där ökat byggande ska tillåtas närmare vatten och förbättrade möjligheter ges i hela landet. Vi avslog därför det regeringsförslag En ökad differentiering av strandskyddet som nyligen behandlats i Riksdagen, eftersom det delvis försämrar byggnationsmöjligheter och försvårar regelverket.

Centerpartiet: – Vi vill att det ska finnas bra möjligheter att bygga, leva och bo i hela Sverige. Därför vill vi långsiktigt avskaffa det generella strandskyddet. Det ska ersättas med ett kommunaliserat ansvar för att peka ut särskilt skyddsvärda områden.

Vänsterpartiet: – Vi vill inte försvaga strandskyddet. Vi är för en reformering av nuvarande LIS (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) -system.

Kristdemokraterna: – Strandskyddet bör göras om i grunden så att möjligheterna till etablering av boende och verksamheter i strandnära läge blir mer förutsägbart. Idag är regelverket för stelbent och inte anpassat efter de olika förutsättningar som finns i vårt land. Det finns en orättvisa i att det ofta är okej att bygga nära vatten i storstäder men inte på landsbygden. Vi vill också se ett stärkt lokalt inflytande.

Liberalerna: – Strandskyddet behövs för människors rekreation och naturupplevelser. Stränder är rika naturmiljöer med känsliga biotoper. Strandskyddet kan vara både starkt och mer flexibelt och det bör vara enklare att få bygga strandnära i landsbygdsområden med lågt exploateringstryck.

Miljöpartiet: – Strandskyddet behövs för att värna allemansrätten och skydda värdefull natur. Därför vill Miljöpartiet skärpa strandskyddet i hårt exploaterade områden. Samtidigt vill vi göra strandskyddet mer träffsäkert. Det finns platser i Sverige där det går att bygga fler bostäder och samtidigt utveckla naturturism, lantbruk eller annan verksamhet utan att det skulle skada naturen eller allemansrätten. Det kan till exempel gälla platser i landsbygd eller glesbygd med en väldigt låg exploateringsgrad. På sådana platser vill Miljöpartiet fortsätta att göra det lättare att få dispens från strandskyddet.

Socialdemokraterna: – Kommunernas förutsättningar behöver förbättras genom en modern förköpsrätt av mark för bostadsbyggande och möjligheterna stärkas att agera mot fastighetsägare som missköter sina fastigheter och boendemiljöer.

Moderaterna: – Vi är emot, kommunerna har redan idag möjligheter att köpa mark. En återinförd förköpslag är ett stort ingrepp i äganderätten.

Sverigedemokraterna: – Vi ser negativt på regeringens vilja att kunna ta över husköp och ser risker med planerna på en ny lag om kommunal förköpsrätt. Den tidigare förköpslagen medförde en lång rad problem, inte minst vid arvskiften och där den egentliga köparen plötsligt stod utan den fastighet den trodde sig ha vunnit budgivningen för. Vi är i grunden skeptiska till ett återinförande av en liknande lag. I normalfallet motsätter vi oss inte att utredningar genomförs, men vi kommer att noggrant granska de förslag som en utredning om kommunal förköpsrätt kommer att presentera. Det är vår uppfattning att den oro som framförs om återinförande av kommunal förköpsrätt, är befogad.

Centerpartiet: – Vi är tveksamma till ett sådant förslag. Det kan i vissa lägen finnas situationer då kommuner kan behöva verktyg för att kunna ta allmän hänsyn, men vi ser i nuläget inte att en ny förköpslag skulle vara aktuell.

Vänsterpartiet: – Vänsterpartiet är i grunden positiva till att en ny kommunal förköpslag och vi stod bakom förslagen i den tidigare gjorda utredningen, “Ett snabbare bostadsbyggande”. När det gäller den nytillsatta utredningen vill vi dock avvakta med att kommentera tills det finns ett färdigt förslag.

Kristdemokraterna: – Kristdemokraterna var med och avskaffade förköpslagen 2010 under Alliansregeringen. Förköpsrätten orsakade fler problem än vad den löste. Den fick bostadsköp att fördröjas och hämmade rörligheten på marknaden. Den resulterade också i ökade administrativa kostnader för kommuner, myndigheter och domstolar. Att kommunen ges rätt att gå in i en husförsäljning och ta över affären i slutskedet är dessutom ett kraftigt ingrepp i den privata äganderätten. Det skapar en stor osäkerhet för alla inblandade parter. Det kommer vi inte medverka till. Vi tycker att det är säljaren, och inte kommunen, som är den som ska bestämma vem som ska få köpa en viss bostad.

Liberalerna: – Vi är emot ett sådant förslag. Staten behöver ha möjligheter att köpa fastigheter och mark, exempelvis för att bygga skolor, men det får ske på den ordinarie marknaden. Det ska vara lika spelregler för alla.

Miljöpartiet: – Miljöpartiet har ännu inte tagit ställning i frågan men tycker att initiativet till en utredning är positivt och ser fram emot att ta del av dess resultat.