Så påverkas solcellernas lönsamhet när avdraget försvinner
Sedan årsskiftet får husägare med solceller inte längre skattereduktion när man säljer överskottsel. Ett alternativ är att satsa på smart batterilagring. Så här ser lönsamhetskalkylen ut.
Lösamhetskalkylen med slopad skattereduktion. Foto: Hemmagrejjarn, banjoragge och Marlén Eskilsson
För några år sedan var det ofta mer lönsamt att sälja egenproducerad solel än att använda den i det egna hushållet. I dag har det blivit mer fördelaktigt att lagra elen och styra användningen på ett smart sätt. Ett skäl är att bidraget för att sälja överskottsel (60 öre/kWh) togs bort vid årsskiftet. Samtidigt kvarstår skattereduktionen för grön teknik, där batteriinvesteringar kan få upp till 50 procent i avdrag, medan solceller omfattas av ett avdrag på 15 procent.
– Husägare med solceller väljer i dag i allt större utsträckning att komplettera sina anläggningar med batterier eller att bygga ut sitt befintliga batterilager. Man vill kunna lagra mer el och samtidigt bli mer självförsörjande i ett turbulent omvärldsläge, säger Anna Porelius, vd på branschföreningen Svensk Solenergi.
AI-baserad styrning av batterilager har samtidigt börjat få ett brett genomslag, vilket gör det enklare att automatiskt anpassa elanvändningen efter elprisvariationer och effektavgifter.
Läs också: Carita och Håkans elräkning för april: 60 kr
– Tekniken med smart styrning innebär att du inte behöver vara expert eller lägga mycket tid på att själv optimera din energianvändning.
Trend: Kompletta system med solceller, batterilager + laddbox
En tydlig trend är att allt fler investerar i kompletta system där solceller, batterilager och laddboxar samverkar. I vissa fall kan även elbilens batteri integreras i systemet och användas som en del av energilagret, vilket gör att man kan få ut ännu mer av sin anläggning.
Samtidigt ökar intresset för ö-drift, det vill säga att (temporärt) klara sig utan elnätet.
– Ö-drift har blivit mer intressant för ökad beredskap vid kriser. Det finns fler lösningar i dag, och till en relativt begränsad extra kostnad, säger Anna Porelius.
Utöver egenanvändning kan husägare även använda sina batterier för att delta i stödtjänstmarknaden, där flexibilitet i elnätet säljs som en tjänst. När marknaden öppnades för privatpersoner var det många som tog tillfället i akt och tjänade en bra slant.
Läs mer om stödtjänster: Checkwatt och Homevolt - så funkar smart styrning av batterilager
– Det är inte samma nivåer i dag, men det är fortfarande lönsamt. Svenska kraftnät har också signalerat att behovet av den här typen av tjänster kommer att bestå och sannolikt öka.
Anna Porelius betonar att det idag finns flera skäl att investera i ett komplett solkraftsystem.
– Man behöver både ha ett kort och ett långt perspektiv. Anläggningen kan hålla i uppemot 30 år, och med den ökande elektrifieringen kommer behovet av den här typen av lösningar bara att växa. Det fungerar också som en prissäkring mot svängningar i omvärlden.
Solceller och batterier – investering och intäkter
En solcellsanläggning kostar idag mellan 7000–11 000 kronor per kW, där större anläggningar blir billigare. En vanlig solcellsanläggning för villor på cirka 10 kW installerad effekt kan täcka ungefär hälften av en normal villas elbehov under ett år. En vanlig kostnad för en sådan anläggning är omkring 105 000 kronor, efter grönt avdrag.
Ett batterilager på omkring 10 kWh kostar cirka 70 000–90 000 kronor inklusive installation. Med det gröna teknikavdraget på 50 procent blir nettokostnaden omkring 35 000–45 000 kronor.
Intäkter och besparingar varierar beroende på elpris, elanvändning och om batteriet används för stödtjänster. Man kan räkna med en intäkt/besparing på 5 000–10 000 kronor per år genom ökad egenanvändning, smart styrning och deltagande på stödtjänstmarknaden. Det innebär att återbetalningstiden i många fall hamnar på ungefär 5–8 år, samtidigt som batteriet också ger ökad självförsörjning och möjlighet till reservkraft vid strömavbrott.
Kommentarer
27