Nytt liv i den gamla prästgården

Förr var kyrkan och prästgården samhällets naturliga medelpunkt. Idag har många prästgårdar blivit privatbostäder fulla av spännande historia. Linda och Carl-Philip flyttade in i sin prästgård 2013 och ångrar det inte ett ögonblick.

Lindas och Carl-Philips prästgård i Småland.

Lindas och Carl-Philips prästgård i Småland. Foto: Linda Magnusson

Linda Magnusson och Carl-Philip Karlsson bor sedan 2013 i en småländsk prästgård nära gränsen till Blekinge. De köpte prästgården av kyrkan 2012 och renoverade det stora huset i rekordfart på 10 månader innan det var möjligt att flytta in. Nu lever de ett slags modernt herrgårdsliv i den pampiga byggnaden som sedan 1935 både varit hem för prästfamiljer och fungerat som pastorsexpedition.

När de var på husjakt tittade de på flera gårdar som kyrkan skulle sälja, men när prästgården i deras egen hemby blev till salu kändes saken självklar. Det var här de skulle bo och bygga sin framtid.

Entrehall i prästgården
Stämningsfull jul i prästgården. Foto: Linda Magnusson

Mitt i den 7000 kvm stora trädgården ligger huset som består av två plan på vardera 200 kvm samt källare och vind. Det finns en hel del utrymmen att inreda, men det är just vad paret brinner för. Carl-Philip driver en färg- och inredningsbutik där Linda också hjälper till med inköp av sortimentet på inredningssidan så deras hem blir lite av en experimentverkstad där de testar idéer och stilar.

– Vi älskar att bo i en historisk byggnad som dessutom har varit så betydelsefull för samhället. Vi har försökt ta reda på så mycket som möjligt om huset och vet vilka rum som använts för vigslar och dop, berättar Linda. 

Linda Magnusson
Linda Magnusson jobbar som inredare och stylist.

Prästgårdarna ofta sönderrenoverade 

Många som köpt prästgård av kyrkan har märkt att kyrkan som fastighetsägare visserligen har förvaltat fastigheten väl, men så många byggnadsvårdspoäng har man sällan skördat. Många av de historiska miljöerna har farit rätt illa av tuffa moderniseringar och okänslig inredning med vävtapeter, heltäckningsmattor och plastgolv. Kakelugnar har i många fall åkt ut när centralvärme installerats, ursprungliga fönster har bytts ut i en del gårdar och gamla tegeltak har ibland ersatts med moderna betongpannor.

Prästgård

Fönstren är original, liksom tegeltaket. Foto: Linda Magnusson

– Vi har turen att ha prästgårdens originalfönster kvar och restaurerar dem vartefter. Vi har försökt att skapa ett modernt, ombonat hem som ska föra tankarna till 1930-talet, säger Linda.

Även tegeltaket är i original på Linda och Carl-Philips hus. En kakelugn och en öppen spis finns också kvar trots att många av de gamla eldstäderna rationaliserats bort under årens gång.

Matsal

Matsalen ligger på nedre plan där Linda har inrett i murriga färger. Foto: Linda Magnusson

Modern inredning i nygammal stil

Den gamla pastorsexpeditionen har blivit bibliotek inrett i engelsk stil med lite murriga tapeter, bokhyllor och piano. På bibliotekets vägg sitter också pastorsexpeditionens öppettider inramade.

Biblioteket

Paislymönstrade tapeter i bibliteket. Foto: Linda Magnusson

– Vi har en ganska "storslagen" och elegant stil som vi tycker passar ett så här pampigt hus. Det är mycket tapeter, mönster, accentfärger blandat med antikviteter och klassiska och gedigna inslag. Vi får ofta höra av besökande att hela gården känns väldigt genomtänkt. Så på något sätt har vi väl lyckats skapa en sammanhållen stil även om inredningen och färgerna kan skifta från både rum och våningsplan, säger Linda.

Biblioteket

Undervåningen har Linda och Carl-Philip inrett i ganska mörka färger medan det övre planet är väldigt ljust. Eftersom de har ordentligt med ytor att röra sig på så har de kunnat ta till ordentligt. Det mesta i planlösningen har fått vara kvar, men en del ändrades. Den trånga tamburen revs till förmån för en rejält tilltagen hall på 40 kvm där man kan se trappan till övervåningen. Mitt i hallen tronar ett gammalt dubbelskrivbord som hittades i källaren. Det är daterat kring sekelskiftet 1900 och alltså äldre än huset.

Även köket är 40 kvm stort och har både serveringsgång och en serveringstrappa till övervåningen. En finess som Linda gillar.

Kök

De har satt in nytt kök i gammal stil. Foto: Linda Magnusson

– Det är ju smidigt att ha nära mellan sovrum och kök, säger Linda.

Vardagsrummet

Vardagsrummet. Foto: Linda Magnusson

Trots att Linda och Carl-Philip bor långt från nöjeslivet i staden känner de att de hamnat helt rätt. Den stora byggnaden är också ett hem som gjort för att ha många gäster och roliga bjudningar.

– Vi kan inte komma på någon nackdel med att bo i ett så här stort hus, förutom att underhållet blir rätt omfattande. Men allt det roliga kompenserar upp för det och vi skulle aldrig vilja bo mindre. 

Gästrummet

Gästrummet som de kallar "Blå rummet". Foto: Linda Magnusson

Prästgårdar från början lön till prästen

Prästgårdar har vi haft sedan landets kristnades. Det började som ett sätt att avlöna prästen. Prästgården var inte bara prästboställe, utan skulle även ha jord nog för prästen att försörja sig och sin familj. Det var bönderna i församlingen som skänkte jord till församlingens prästgård. Självklart blev det stor skillnad i olika delar av landet. Där jordarna var goda och bönderna rika blev prästgården därefter och man talade om feta pastorat som var mycket eftertraktade av prästerna. I fattigare församlingar fick prästerna hålla tillgodo med mindre, i vad som i folkmun kallades magra pastorat.

Prästgårdssystemet levde vidare med vissa ändringar ända tills den så kallade boställsreformen 1910 när kyrkan skiljde av prästgårdarnas mark från prästboställena. Prästerna avlönades nu istället av kyrkan, men var oftast tvungna att bo i prästgården. Det är klart att en sådan ordning med tjänstebostadstvång blev alltmer omodern. Det blev svårt för kyrkan att kräva att prästlönen skulle räcka till hyra för en stor prästgård och tvånget att bo på prästgården har därför successivt tagits bort under 1900-talet.

Prästgården

Ett gammalt foto av Lindas och Carl-Philips prästgård, byggd 1935. 

De större prästgårdarna har ofta redan från början inhyst pastorsexpedition och ceremonirum för vigslar och dop. När tjänstebostadstvånget togs bort blev en del prästgårdar församlingshem och kontor, men många har sålts och finns nu i privat ägo. Före millennieskiftet 2000 hade kyrkan ännu 1200 prästgårdar, men idag har de minskat till runt 250. De flesta prästgårdarna har sålts på den privata marknaden. Den som vill bo i en prästgård har en del att välja bland. När detta skrivs ligger åtminstone en handfull tidigare prästgårdar ute till försäljning. 

Läs mer

5 fina prästgårdar – från heligt hem till privat palats