Montera rampamuff

Daniel Norrstam, möbelsnickare på Sliparebackens Finsnickeri och moderator på Byggahus.se, visar oss i det här filmklippet hur man monterar rampamuffar i trä och metall.

– Idag ska vi ta oss en titt på hur vi kan få maskingängor i olika material. Vi har tre material här idag, vi har furu, vitek och ett stål, säger Daniel

– Och i de här vill jag då kunna sätta en skruv, i stil med den här. För att kunna göra det i träet har vi något som kallas rampamuff. Den första här är inte någon favorit, den har inga gängor som man skruvar i, utan man slår eller ännu hellre pressar i den in i materialet. Den försöker vi undvika.

Sedan finns det två varianter, dels i stål och i aluminium. Först borrar man i materialet och sedan skruvar man i dem. Den här varianten i aluminium kan man dra med en insexnyckel på det här viset, så skruvar man i den.

Den här stålvarianten har ett speciellt spår här och det diskuteras ofta vad spåret är till för, om det möjligtvis kan vara till en skruvmejsel, och det finns de som tycker spåret är bra därför att det hjälper till att skära gängor i stället för att trycka sönder träet. Svaret på den frågan är faktiskt att spåret är till för ett speciellt montageverktyg som gängas in och har små flikar som trycker ut i spåret så du kan vrida i den. 

Med det sagt så är det faktiskt fullt möjligt att använda en skruvmejsel så här rakt ner i spåret och man kan efterjustera, skruva in eller ut, rampamuffen alltefter vad som behövs.

Sen delas rampamuffar upp i två typer, de som skär sina egna gängor, den har alltså inte fulla gängor utan den har små avbrott, och det gör att den själv gängar i sig, man behöver inte gänga i förväg. 

De två rampamuffarna som har gängor som går hela vägen runt, de går också att skruva ner i träet utan att gänga i förväg, men de är inte lika väl lämpade som den förra typen. Vi ska titta på det sedan, när vi monterar dem.

Förutom själva rampamuffen så behöver du borr, försänkare, nycklar, en insex - beroende på vilken rampamuff du har. Och sen så använder jag det här verktyget som vi ska titta närmare på sedan.

Den stora svårigheten när man monterar en rampamuff, det är att få det vinkelrätt in i materialet. Vi ska titta på hur jag gör det i pelarborren för att veta att det kommer 90° åt alla håll.

Precis samma svårigheter har vi när det gäller att gänga i stål. Här sätter jag alltså inte i en insats, utan jag borrar ett hål och sedan så kör jag en gängtapp så att jag skär gängor och tillverkar så att säga en mutter rätt in i materialet. Sedan kan jag så skruva in min skruv där. Även där är svårigheten att få hålet att bli vinkelrätt, det är i alla fall en av svårigheterna, att få hålet vinkelrätt rakt ner i materialet.

Vi ska börja med träet. Den här rampamuffen i aluminium och med försänkt huvud, är den vi ska montera idag.

Steg ett är att ta reda på vilken inne-diameter rampamuffen har, eller vilken diameter det är innanför gängorna. Och den har jag här. Denna är den minsta diametern jag kan borra med. Beroende på träslag och om det är ändträ eller längsträ så kan jag behöva gå upp i diameter på borren för att kunna skruva in rampamuffen.

Rampamuffens kärna är ungefär 12,5 mm, och det är det minsta måttet jag kan använda på borren jag ska borra med. Och det är precis vad jag tänkte göra, 12,5 mm borr, och sedan kommer jag använda en försänkare, det är väldigt viktigt för annars kommer träet runtomkring att flisas upp när man drar i rampamuffen.

Det gäller speciellt för den här rampamuffen som har försänkt huvud, men även för dem som inte har det så blir träet runtomkring gärna fördärvat, om man inte har försänkt först.

Så nu ska vi gå bort till pelarborren och se om det blir några hål.

Steg ett är att borra hålet, och när jag borrar så tar jag dels hänsyn till vilken diameter det ska vara, i det här fallet har jag valt 12,5 mm borr, men jag måste också fundera över hur djupt jag ska borra. Då måste jag dels ta hänsyn till storleken på själva rampamuffen, hur hög den är, men jag måste framför allt ta hänsyn till hur långt skruven ska gå i. Det är ju inte helt ovanligt att skruven kommer längre ner i materialet än vad rampamuffen är hög. Så det måste jag ta höjd för när jag borrar mitt hål. I det här fallet så väljer jag att borra 30 mm djupt.

Nästa steg är att försänka hålet. Och om det är så att rampamuffen blir synlig, så får man ställa in försänkaren väldigt noga så att det blir snyggt och proportionerligt . Men i de flesta fall kommer det inte att synas så det räcker att man ser till att rampamuffen inte kommer att flisa upp träet runtomkring.

Försänkaren kör jag lite långsammare. Borren körde jag på 950 och förstärkaren kommer jag att köra på 560. Det här är en treskärig försänkare som egentligen är till för metall, men jag tycker den fungerar utmärkt på trä också.

Hålet är nu försänkt och det är nu jag använder det enkla verktyget för att kunna montera rampamuffen alldeles rakt.

Man skulle kunna använda insexnyckel, sätta i den i rampamuffen och dra i den så här, men risken är stor att den inte kommer att komma alldeles rakt ner. Istället skruvar jag i den yttre muttern så att jag har lite mellanrum här, sen skruvar jag på rampamuffen, på det viset, sedan sätter jag den i chucken, så. Sen spänner jag den nedre muttern mot rampamuffen så att de sitter ihop. Jag växlar över till en hög växel, vilket gör det lättare att vrida runt chucken för hand och sedan använder jag helt enkelt styrningen på pelarborren för att skruva ner rampamuffen i träet. Jag börjar med att vrida bara på chocken, när det blir för tungt går jag över till att vrida med en nyckel direkt på muttern. Jag presser nedåt med handtaget under tiden.

När jag vrider med nyckeln är det noga att den ligger alldeles plant mot underlaget, om jag lyfter den kommer spetsarna på nyckeln att gå i träet och göra märken.

Och så tittar jag efter hur kanten på rampamuffen ligger i förhållande till träet, det ska nog ner en liten bit till. Och där är jag nöjd.

Nu sitter rampamuffen på plats. Jag lossar på chucken och det jag vill göra nu är att ta loss verktyget, men den under muttern sitter ju hårt spänt mot rampamuffen. Oftast räcker det att jag lossar på den undre muttern, men här har jag den övre muttern som en säkerhet. För om jag lossar på den undre muttern och rampamuffen följer med upp, vilket kan hända, så använder jag två nycklar, varav jag sätter en på den övre muttern, då kommer rampamuffen att sitta kvar.

Nu är verktyget löst, nu kan jag skruva av det, och där är den klar.

– När jag sätter den här typen av spännare och ska ställa in dem rätt för träbiten jag använder, tycker jag det är bra att lägga en liten skyddsbit emellan. Sedan spänner jag ner den och skruvar åt tills jag känner att jag har kontakt, lossar den, och sedan ett kvarts varv eller ett halvt varv beroende på hur hårt du vill att den ska sitta. 

– Nu ska vi göra precis samma sak fast i ek. Skillnaden kommer vara att det är betydligt trögare att dra i rampamuffen.

– Det kan man åtgärda genom att använda ett lite större borr men det kommer fungera med det borret vi har. Någonting jag kan säga också det är att ibland kan det vara idé att man limmar fast rampamuffen. Man drar alltså inte bara fast den genom att skruva i den, utan man sätter också lite lim. Poängen med det är att i framtiden när man skruvar i och ur maskinskruven flera gånger så kan man med tiden ha problemet att rampamuffen vill lossna. Typiskt är att träet har svällt och krympt, och rampamuffen sitter helt enkelt inte lika bra som den gjorde från början. Då kan man använda superlim eller epoxy till exempel, PU-lim, dvs något lim som fäster på både trä och metall. Problemet är att det väldigt lätt blir kladdigt med lim överallt, framför allt att man får lim på maskingängorna på insidan och då har man skaffat sig mycket problem. Så jag försöker undvika det. Man kan också rent generellt säga att ska du spänna fast något riktigt hårt så är det generellt sett betydligt bättre att borra ett genomgående hål och använda skruv och mutter. Men det är inte alltid man har den möjligheten och då är det här en utmärkt variant.

– Vi börjar precis som innan med att borra hålet, 12,5 mm i det här fallet. Typiskt sett så använder jag lite lägre varvtal när jag borrar i ek än i furu, men 950 kommer säkert att funka fint här också. Det beror lite på omständigheterna och typen av borr hur bra man får bort spånet när man borrar. Jag borrar den här 30 mm djupt också, ungefär i alla fall. 

– Nu är det dags att gänga i stål. Jag vill kunna skruva i den här M8-skruven i det här ämnet. För att göra det så borrar jag ett hål, sedan skär jag gängor i hålet. Skruven är M8 X 1,25 i stigning, det vill säga en vanlig grovgänga, och då ska jag ha ett hål som är 6,8 mm. Det finns tabeller där man kan läsa precis vilket borr som gäller.

– Det första jag gör är att göra en markering med ett dubbhålsborr, det hjälper att guida de andra borren rätt sedan. Sedan borrar jag med ett 4 mm-borr, det blir så att säga styrningen för det sista borret som är 6,8 mm. Jag avslutar med en försänkare, som är till för att styra min gängtapp och göra det lättare att komma rätt. Under tiden jag borrar och gängar använder jag en skärvätska eller skärolja, där finns också pastor man kan använda, det viktiga är att man smörjer under tiden man borrar.

– Jag kommer använda den här gängtappen, som är en dragande gängtapp, som är spiralformad, som alltså matar ut spånen, den behöver alltså inte backas under tiden man gängar. En av de stora utmaningarna är att få gängerna att gå i exakt 90°, och för att lösa det så styr jag den här gängtappen med en annan gängtapp. Jag har ett centrerat hål i den här gängtappen och i den andra har jag en spets. När jag sedan trycker ner spetsen så kommer den understa gängtappen att gå alldeles rakt ner i materialet och jag kan svänga runt det med svängjärnet.

– Det finns också färdiga verktyg med inbyggda fjädrar som styr din gängtapp och trycker den neråt med lagom kraft. Men i det här fallet så använder vi en annan gängtapp som styrning. Man skulle också kunna använda någonting annat med en centrerad spets, t.ex. en körna.

– Steg ett är alltså att borra med dubbelhålsborret. Jag använder ett högt varvtal, vilket för den här maskinen innebär 1200 rpm. Speciellt viktigt när man använder dubbelhålsborret är att man använder lite skärolja. Vi vill absolut inte att den vandrar i sidled någonstans. 

Här är alltså mitt hål som är start för nästa hål.

4 mm-hålet är färdigt och det är dags att borra till 6,8.

Nu sänker jag varvtalet och provar att köra den här på 600.

– Innan jag börjar gänga så vill jag försänka hålet. Försänkaren kommer jag köra på 200 rpm ungefär. En liten lätt touch, bara.

– Nu är det dags att gänga. För att det ska bli så lätt som möjligt lägger jag den i högsta växel, då är det lättast att dra runt för hand. Styrningen monterar jag direkt i chucken, gängtappen sätter jag i svängjärnet, och sedan styrs den då där. Jag trycker själv ner handtaget för att skapa ett tryck för gängtappen. Väldigt viktigt att den får olja på sig så den har chans att skära.

– Här ser man alltså hur spånen dras uppåt i den spiralformade delen.

– Och här har vi den färdiga gängan för skruv. Så här gör jag när jag gängar i stål för att få det alldeles rakt.

Nu sitter rampamuffen på plats i ekbiten och stålet är gängat och skruvarna sitter i. Det fungerade.

– Tack för att du tittade, välkommen nästa gång, avslutar Daniel.