Minska risk för fukt på vinden

Häromåret genomfördes en fältstudie på Chalmers som visade att småhus med ventilerade kallvindar löper stor risk att drabbas av fukt- och mögelskador. I närmare 70 procent av de undersökta husen förekom mögelsvamp i vindsutrymmet.

– I många fall ökar fuktproblemen som en följd av att husägaren tilläggsisolerat vindbjälklaget eller förändrat det tidigare värme- och ventilationssystemet. Små temperaturförändringar kan räcka för att påverka den relativa fuktigheten på vinden och därmed risken för mögeltillväxt, säger Carl-Eric Hagentoft, professor i byggnadsfysik vid Chalmers.

Med ett eldningsbaserat värmesystem kan spillvärmen från murstocken bidra till att höja temperaturen och torka ut vindsutrymmet. Men om uppvärmningen ersätts med till exempel fjärrvärme eller värmepump försvinner extravärmen och vinden blir kallare.

– I detta fall påverkas även ventilationen och lufttrycket i huset, vilket kan innebära att fuktig luft från bostaden trycks uppåt och tar sig in i vindsutrymmet. Problemet är mest märkbart i hus med självdragsventilation, säger Carl-Eric Hagentoft.

Den varma inomhusluften kan bära mycket vattenånga som kondenseras när den tränger upp i det svalare vindsutrymmet. Men även fuktig uteluft har fri passage när vindsventilerna är öppna.

– Vid vissa tillfällen är det inte alls lämpligt att ventilera vinden med uteluft, till exempel när takkonstruktionen är kall och den inkommande luften innehåller mycket fukt. Fukten fastnar då på yttertakets insida, precis som på framrutan inne i en bil som står under bar himmel.

Fukt- och mögelskador på vinden innebär visserligen ingen akut hälsorisk. Ändå förekommer det att ohälsosam luft tränger ner i bostaden. Men det största problemet med fukt och mögel är att det  på sikt påverkar takets konstruktion och kvaliteten på huset.

– Ett hus med en mögelskadad vind är naturligtvis inte lika attraktivt att köpa som ett friskt hus. Man kan som hussäljare förlora stora summor på att inte åtgärda den typen av skador, säger Carl-Eric Hagentoft.

Att upptäcka fukt- och mögelskador är inte alltid lätt, inte minst i ett svårframkomligt vindsutrymme. I första hand bör man försöka kontrollera takfoten och sidorna åt norr där problemen oftast är påtagligast.

– Om man hittar synligt mögel i form av svartnader eller prickar så har angreppet säkerligen pågått en längre tid, säger Carl-Eric Hagentoft.

För att hålla koll på fukten kan det vara lämpligt att placera en liten väderstation på vinden, ofta kallad hygrometer, som mäter temperatur och relativ fuktighet.

– Instrumenten skiljer sig åt i precision, men i allmänhet kan man se om den relativa fuktigheten är hög under lång tid. Man måste dock tänka på att det finns naturliga säsongsvariationer och att risken för mögelangrepp är större under vår och höst än under vintersäsongen då temperaturen är för låg för att mögel ska växa.

Som husägare kan man själv göra en del åtgärder som minskar risken för skador. Den viktigaste åtgärden är att täta vindsluckan och se över ångspärren på bjälklaget så att fuktig inomluft hindras att sippra upp.

– Man bör vara extra noggrann med tätningen kring alla genomföringar, till exempel avluftningsrör och elkablar, som går genom vindbjälklaget.
I vissa fall kan det behövas mer omfattande åtgärder, till exempel en ombyggnad av ventilationssystemet. Eventuellt bör man även utnyttja möjligheten att elda och på så sätt hålla den befintliga murstocken varm.

Idag finns även olika tekniska lösningar för att undvika fuktskador på vinden. Ett beprövat knep är att installera en sorptionsavfuktare som avfuktar vindsutrymmet kontinuerligt. För att avfuktningen ska fungera krävs att man först tätar och stänger till all ventilation. En annan, men mindre energismart, lösning är att sätta in ett värmelement som torkar luften.

Ett ytterligare alternativ är att använda kontrollerad ventilation, en teknik som Carl-Eric Hagentoft själv utvecklat.

– Principen är att man endast ventilerar vinden vid gynnsamma förhållanden, det vill säga när uteluften är torrare än kallvindsluften, förklarar han.
Apparaturen består av en styrenhet som, via sensorer på insidan och utsidan av huset, samlar in uppgifter om temperatur och luftfuktighet. När ventilation med uteluft kan verka uttorkande på vinden öppnas takventilen automatiskt samtidigt som en fläkt dras igång.

– Även denna teknik förutsätter att vindbjälklaget är noggrant tätat.

Fukt på vinden påverkas av många faktorer som man måste ta hänsyn till innan man sätter igång med en åtgärd, betonar Carl-Eric Hagentoft.

– Det gäller att utgå från husets egna förutsättningar. Vad beror fuktproblemet på? Var läcker fukten in? Hur ser värme- och ventilationssystemet ut? Hur är vinden och vindsventilationen konstruerad. Ju mer fakta man har desto lättare är det att få bukt med fukten.

Fyra källor till vindsfukt:
Fuktig inomhusluft läcker upp från boendeytan.
Fuktig uteluft ventileras in på vinden.
Läckage genom yttertaket.
Byggfukt är kvar i materialet.

Några lästips:
Hagentoft: "Vandrande fukt och strålande värme. Så fungerar hus. Studentlitteratur
Samuelson, Arfvidsson, Hagentoft: "Få bukt med fukt", Formas
Fuktcentrum, Lunds Tekniska Högskola

• Här finns fukten