Gul färg på fasaden

Förr i tiden gällde principen ”man tager vad man haver” när man färgsatte hus. Under flera århundraden till långt in på 1900-talet använde man av den anledningen nästan uteslutande kalkfärg på putsade hus. På trähusen målade man antingen slamfärg eller linoljefärg. 

Det fanns ett väldigt begränsat urval av färgpigment för utvändigt bruk. Pigmenten var mineralpigment, mer eller mindre hämtade ur jorden. Inte alla av dem var ljusäkta, eller kunde blandas i kalkfärg. Därför begränsades färgskalan till gula, bruna och röda toner.

De allra äldsta gula pigmenten är guldockra, med en kulörton ca Y20R-Y30R, med den starkaste möjliga nyansen i linoljefärg 4050 och i traditionell kalkfärg 2030. Ett annat uråldrigt pigment är Terra di Siena obränd, som har en gulbrun ton ca Y30R med starkast möjliga nyans i linoljefärg 5040 och i kalkfärg 3030.

På 1700-talet använde man även järnvitriol i kalkmjölk och fick en gul/orange ton Y30R-Y50R 2040/3040. Under 1900-talet förekom en starkare gul kulör Y20R med starkast möjliga nyans 3050/4050 i linoljefärg och 2040 i traditionell kalkfärg.

Om du har bestämt dig för att du vill ha ett gult hus, börja med att åka runt och titta på andra gula hus. När du har hittat en nyans du gillar, jämför den fasaden mot färgprover från butiken. Det som ser ut som ett vackert gult hus i verkligheten matchar mot ett färgprov som är brunaktigt, som senap. På en hel fasad uppfattas färgen sedan ljusare och starkare jämfört med färgprovet.

Generellt handlar det om att husets gula färg ska passa in i omgivningen. I naturen är gult en vanlig färg, inte bara på blommor, utan det mesta har ett drag åt gult – gräset är gulgrönt, stenen gulgrå och trädstammarna har ofta en dragning åt gult. Mot den här bakgrunden ska huset passa in. Då är det enligt Karin klokt att välja ett pigment som framställs ur jorden, vilket har en inneboende balans som sällan kan göras allt för kulörstark. 

Gula ockror ”guldockra” eller ”ljusockra” ligger mellan Y20R och Y30R, vilket är en kulörton med tydlig dragning mot rött. Kan användas i både kalkfärg och oljefärg.

Gul ockra i kalkfärg ger putsade hus svagt gula färger, som starkast 2030-Y30R.

I linoljefärg kan ockra ge hela skalan från blekt gult till kraftigt brungult 4050-Y20R.

Vill du ha ett traditionellt gult hus rekommenderar Karin kulörtonerna Y20R, Y30R och ibland Y10R, vilket är gula färger med en viss rödhet. 

Man kan ana hur uttrycket ”gult är fult” har uppstått, för bryter du mot traditionen och inte låter färgen dra mot rött kan resultatet bli katastrofalt. Minsta lilla dragning mot grönt ger den gula färgen en smutsig, giftig ton. Är den allt för klar och ljus känns den onaturlig och plastig. Och en starkt gul på en maskros kan ju vara fint, men kommer den upp på en hel fasad

En riktig slamkrypare bland gula färger är modernt herrgårdsgult, som marknadsförs av olika färgfabrikanter. Den har oftast mindre rödhet än de traditionella färgpigmenten och dessutom mycket starkare och klarare. Ett typiskt färgprov kan vara 1050-Y10R, som har väldigt lite med svensk färgtradition att göra.

Väljer du gul färg till fasaden så kommer den att samspela med färgen du väljer på takbeläggning, grund, fönster och andra detaljer på huset. 

Traditionellt har de gula fasaderna haft gulbruna, rödbruna, grå eller mörkgröna fönster. Karin Fridell Anter menar att det är bra att anknyta till den traditionen, men att man ska akta sig så att man inte väljer för stark kulör så att kontrasten blir för stor. Det är viktigt att huset känns som en helhet. Därför bör man välja gråaktiga färger med ungefär samma ljushet som fasaden. Den grå färgen ska vara tonad mot gult för att inte uppfattas som blå.

Är fasaden starkt gul kan vita detaljer ge för mycket kontrast. Prova istället hellre då med gulaktigt ljusgrått, rekommenderar Karin.

Vill man ha mörkare kontrastfärger är det klokt att välja grönt eller rött, som i alla fall anknyter till naturen.