Björn isolerade taket utifrån
Isoleringen ligger som en värmande mössa ovanpå Björn Eldvalls nyrenoverade hustak. Han har investerat i utvändig takisolering: ett system som är vanligt i Tyskland, men ännu tämligen oprövat i Sverige.
Björn Eldvall och hans fru var medvetna om förutsättningarna när de under hösten 2009 flyttade in i den charmiga 1,5-plansvillan i Malmö. Huset är byggt 1950 och har mycket av originalinredningen bevarad. Samtidigt framgick det av besiktningen att bland annat taket var i akut behov av renovering. Man kunde även se på energideklarationen att huset slukade mycket energi, cirka 28 000 kWh/år. När Björn granskade statistiken noggrannare kunde han korrigera siffrorna till en ännu högre nivå; en bit över 30 000 kWh/år.
- När vintern kom kände vi hur kylan trängde in från vindsluckan och kattvindarna på övervåningen. Vi förstod att det skulle krävas rejäla åtgärder för att förbättra komforten i huset.
Åtgärderna fördröjdes dock av att familjen fick tillökning. Först under 2011 inleddes planeringen. Till att börja med skulle det branta sadeltaket förses med en takkupa för att öka boytan i ett av sovrummen. Därefter skulle taket läggas om och isoleras.
- Vi insåg att det skulle bli svårt att isolera taket inifrån och få tätt i de svåråtkomliga kattvindarna. Vi hade blivit tvungna att göra åverkan på ursprungliga material som vi helst vill bevara. Dessutom skulle vi förlora värdefullt utrymme eftersom isoleringen tar en massa plats.
Björn ägnade mycket tid åt att söka information om lämpliga isolermetoder för husets takkonstruktion. Till slut fann han tre typer av system där isolerskivor monteras utvändigt på takytan, direkt på råsponten.
- Fördelen med den lösningen är att vinden blir varm utan att man behöver göra invändiga ingrepp. Det minskar också risken för fuktskador som kan uppstå vid en vanlig tilläggsisolering av vindsutrymmet.
Björn hade anlitat en byggfirma för att iordningställa takkupan och passade på att diskutera förslaget om utvändig isolering. Men byggarna ifrågasatte metoden.
- Jag tror att den svenska byggbranschen i allmänhet drar sig för att pröva nya lösningar, man jobbar som man alltid har gjort. Men jag var övertygad om det här systemet skulle fungera eftersom det är etablerat på många andra håll, till exempel i Tyskland.
I Sverige finns hittills ett fåtal leverantörer som erbjuder utvändig takisolering. Björn bestämde sig för att anlita ett mindre företag, Maki Bygg, som använder ett tyskt system där isolerelementen består av polyuretanskum (PIR). Det är en komprimerad typ av cellplast med hög isolerverkan och som enligt tester har bättre brandegenskaper än andra typer av cellplastmaterial.
I samråd med takläggaren valde Björn ett system med 140 mm isolerskivor. Takläggaren åtog sig att ta allt ansvar för material och utförande.
- Det jag var mest oroad för var att takets utseende skulle påverkas mycket. Men när systemet väl var inbyggt ser man bara att vindskivorna är något bredare än tidigare. Det är ingen mer än vi själva som noterat att taket höjts en aning.
Vid omläggningen visade det sig att råsponten under taktäckningen var i så pass bra skick att den kunde behållas, men däremot tog man bort den åldrade takpappen. Över råsponten har man lagt en ångspärr, därefter har isoleringselementen monterats omlott med not och fjäder. Taket har försetts med en ny, grövre läkt och ovanför vilar merparten av de gamla tegelpannorna, kompletterade med några ”nygamla”. Den sammanlagda takytan är på 150 kvadratmeter och kostnaden uppgick till drygt 500 kr per kvm, exklusive läkt.
- Med tanke på att taket ändå skulle läggas om ligger själva merkostnaden på isolersystemet, omkring 80 000 kronor. Det är en dyrare lösning än jämförbara alternativ, men för vår del har den inneburit många fördelar, både när det gäller komfort, energibesparing och att vi sluppit göra ingrepp inne i huset.
Ännu så länge går det inte exakt säga hur stor energibesparingen blivit. Men enligt Björns statistik för det senaste året har den totala förbrukningen sjunkit med omkring 30 procent jämfört med tidigare år.
- Vad vi tydligt märker är att det blivit varmare på övervåningen och att temperaturen i vindsutrymmet ligger kring 15-17 grader under dagar när det är minusgrader utomhus. Det är en indikation på att det verkligen fungerar, säger Björn.
Folke Björk, professor i byggnadsteknik på KTH, ger följande kommentar om utvändig takisolering:
”Det är en intressant lösning, i synnerhet för den här typen av 1,5-plansvillor som är svåra att tilläggsisolera invändigt. Fördelen med att lägga en utvändig isolering är att underlagstaket skyddas och blir mindre utsatt för kyla och fukt, det kan även minska behovet av ventilation på vinden.
Det är dock svårt att bedöma hur hållbart systemet är på lång sikt, då det inte gjorts några närmare undersökningar om det, åtminstone inte här i Sverige. Vad vi vet är att isolermaterialet, polyuretan, är känsligt för värme och fukt. Om det uppstår höga temperaturer i takkonstruktionen finns det risk att materialet påverkas och bryts ned, vilket kanske inte märks förrän efter en längre tid. Leverantören bör i det här fallet kunna redovisa uppgifter om materialets kvalitet och hållbarhet och lämna någon form av garanti.”
Kommentarer
22