Plankhus - hus med stomme av plankor 1920-1950

Justus Andersson berättar om hur man konstruerade de svenska småhusens stomme från 1920 fram till 1950. Den byggdes ofta upp med hjälp av plankor.

Ett funkishus i Södra Ängby byggt 1936 som har stomme av trä och reveterad fasad. Sannolikt är stommen uppbyggd av plankor.

Ett funkishus i Södra Ängby byggt 1936 som har stomme av trä och reveterad fasad. Sannolikt är stommen uppbyggd av plankor. Foto: Sotheby’s

Den här artikeln handlar om småhus som är byggda som plankhus. ”Plankhus” betyder att den bärande vertikala stommen består av spontade plankor. 

En stor del av alla småhus som är byggda mellan 1920 och 1950 är plankhus. Årtalen är inga absoluta gränser, men ringar ändå in den aktiva perioden ganska väl.

Plankhus
Ett hus med trästomme byggt 1924. Foto: Fjelkners

Andra sätt att bygga stommar under tidsperioden

Alternativen till plankhus är stenhus, timmerhus och hus med regelstommar. Den bärande stommen i stenhus är murade väggar, normalt av lertegel med minst en helstens tjocklek (cirka 25 cm). Stenhus är särskilt vanliga i Skåne. Väggarna i timmerhus består av sågat timmer, ofta 5 tum tjocka och 7 tum höga men måttvariationen är stor. För det mesta är timret staplat liggande. Timmerhus är en gammal byggnadsmetod. På 1950-talet ersattes plankhusen av hus med regelstommar som fortfarande är den dominerande metoden.

Så är plankhusens stomme konstruerad

En planka är ett stycke trä som är minst 45 mm tjockt och 140 mm brett (enligt HusAMA).

Plankvägg
Medlemmen jeric.cire har blottat plankväggen i sitt 30-talshus. Foto: jeric.cire

Eftersom virkesdimensioner fram till 1970-talet alltid angavs i tum, är det mer rättvisande att använda tummått. Vanliga tjocklekar på plankorna i plankhus är 2, 2,5 och 3 tum.  Bredderna är 6-8 tum.  

Plankorna är spontade. Detta underlättar sammanfogningen, som görs med grova spikar slagna på snedden (skråspikade) från en planka in i en angränsande. Timmermännen som byggde plankhus snålade inte på spikarna. Att riva en plankvägg är ett mycket tidskrävande arbete.

Plankhus i Karlsborg
Hus från 1936 i Karlsborg, sannolikt byggt med plankstomme. Foto: Fastighetsbyrån

Plankväggarnas beklädnad

Sätten att förse plankväggarna med klädsel är mycket varierande. Det kan skilja mellan enkla och påkostade hus, men det finns också regionala variationer.  Som utvändig klädsel förekommer mest träpanel och puts, men fasadtegel är inte ovanligt. Åren efter 1930, då funkisstilen slog igenom på allvar, blir putsade fasader på modet. 

Att sätta puts på en träkonstruktion brukar kallas för revetering. På plankväggen fäste man vid den här tiden först en asfaltpapp som ska skydda plankorna mot fukt, sedan en vassmatta (kallas för rörning) som fäste för putsen.

Revereterat hus
Ett reveterat hus i Askrike, byggt 1925. Foto: Gadelius

Ytterväggarnas insida liksom alla mellanväggar har alltid någon form av ytskikt, som kan vara enkelt eller påkostat. Mycket vanligt är att plankväggarna inomhus är putsade. På putsen sitter sedan tapeter. Tunna plywoodskivor med lister över skarvarna är vanliga i trapphus och liknande utrymmen.  Träfiberskivor är också vanliga, särskilt i hus byggda på 1940-talet.  I mitt nuvarande hus i Blekinge var väggarna klädda med spännpapp som hade tapetserats.

Man kan sammanfatta denna kortfattade beskrivning av plankhus med att de kan se ut lite hur som helst och att det inte alltid är så enkelt att se att det är ett plankhus.

Vilka är plankhusets tekniska egenskaper?

Spontade plankor som sammanfogats med många och kraftiga spikar fungerar som skivor på samma sätt som en murad vägg. Det betyder att laster från taket fördelas ut över en längre sträcka. En plankvägg är stabil i sidled, men ganska vek i djupled. Långa väggar behöver stabiliseras med hjälp av tvärgående väggar. 

Ett plankhus bildar ett slutet system som det kan vara svårt att förändra. Många gånger är det svårt att peka ut vilka väggar som är bärande.

Läs mer

Riva vägg i 30-tal plankhus. Är den bärande enligt ritningarna?