Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 934 inlägg
Det var väl ungefär det jag ville ha fram. Den klimatförändringen som pågår nu är skapad av människan, och i snabbhet överträffas den väl inte ens av meteornedslaget som utrotade de flesta dinosaurierna?lars_stefan_axelsson skrev:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 934 inlägg
Nä, man kan nog argumentera för att det här kommer att gå fortare (om det fortsätter i utstakad takt). Men jag har inga hårda siffror.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 934 inlägg
Svaret är att vi inte riktigt vet. Men bäst odds har teorierna om att jordens bana ändrades (lutning och eccentricitet, men mest lutning) den gör det med långa cykler. Sedan hjälper CO2 till att förstärka den lilla tempökning som detta medför. Det är den hypotes som har bäst stöd (ganska bra, men det finns utrymme för andra förklaringar). Så CO2 är en viktig faktor, specifikt hur mycket CO2 som havet kan binda vid olika temperaturer. (Det är mer komplicerat än så, men det är nära nog utan att behöva läsa en avhandling).
Förlåt. Jag läste inte frågan noggrant. Frågan var ju *vem*. Det beror på hur du ser på universums och solsystemets skapande, dvs den som satte upp banan. Vissa svarar Gud.
Förlåt. Jag läste inte frågan noggrant. Frågan var ju *vem*. Det beror på hur du ser på universums och solsystemets skapande, dvs den som satte upp banan. Vissa svarar Gud.
Redigerat:
Får jag vara litet insinuant och tro att du menar att om jorden överlevde då så överlever den nu? Och då svarar jag att visst, jorden överlever, men inte vår civilisation, som någon skrev förut. Jag tror att hela mänskligheten är fara, plus 90% av alla högre stående djurarter.elmont skrev:
För ca 12 000 år sedan överlevde dom absolut flesta och så torde dom göra även nu. Däremot blir det lite knepigare när nästa totala nedisning kommer och i stort hela jorden blir en enda stor snöboll. Det har väl skett ca 5 gånger under jordens historia upp till dagens datum och då är det inte vanliga istider (som förfesten är det vanligaste tillståndet på vår planet) jag menar utan dom riktigt kalla perioderna. Jag tror mig även minnas att genomsnittliga temperaturen på jorden, genom tiderna pendlat med ett spann på ca 50 grader. Därför skrämms jag inte av några grader hit eller dit pga ökad människoskapad CO2, för jag tror mig veta att modernatur har lite tyngre saker i beredskap för oss.
Fast även med enkelriktad länk så borde växelriktarna på Gotland kunna ha kompenserat så att spänningsnivån hålls konstant på Gotland trots stora variationer i spänningfall över sjökabeln (beroende på varierande vind). Jag vet iofs inte exakt hur dessa omriktare fungerar, i princip finns det väl två principer, den ena är att generera 50Hz fyrkantvåg (ev. med tre trappstegsnivåer där det varken sker drivning mot + eller - i en period kring nollgenomgången) och köra den i filter som jämnar ut den till sinusform, eller pulsbreddsmodulera så att man klarar sig med billigare filter som bara behöver vara effektiva från en lite högre lägsta frekvens. Framförallt pulsbreddsmodulationsvarianten kan också reglera utspänningen i förhållande till inspänningen inom vissa gränser.mycke_nu skrev:
Problemet här är att brandsäkerhetsreglerna sätter krokben för det effektivaste sättet att bli av med metanet från djur som pruttar inomhus, nämligen att leda ventilationfrånluften från djurbyggnader till inluften i värmepannor. Just på lantbruk torde det dessutom vara extra hög sannolikhet att det förekommer pannor med förbränning för att ge värme, eftersom det går att elda t.ex. skadad/överbliven skörd och dessutom kräver ett jordbruk (med djur) ändå rätt konstant personalnärvaro så att man behöver elda 1-2 gånger per dygn i en vedpanna är inte samma problem som i andra fall.lars_stefan_axelsson skrev:
... gäller det att använda extra stor text?Rappala skrev:
Förr gjorde man faktiskt belastningsprov på broar, som visade att de åtminstone höll för lite högre last än vad de var avsedda förr. På järnvägsbroar körde man ut sånt som t.ex. järnvägens äldsta lok (lok väger generellt mer än resten av vagnarna för att loket ska få grepp nog att orka accelerera tillräckligt).lars_stefan_axelsson skrev:
Fast de vetenskaperna har å andra sidan drivit fram utveckling som lett till både (mycket) bättre forskning inom de "hårda" områdena och (mycket) bättre användning av det framforskade inom de hårda områdena. Exempel på att driva på bättre hård forskning är att ett grundläggande genustänk har gjort att man inte längre nästan uteslutande forskar på män när det gäller vård. Exempel på att använda hård forskning bättre är att idag skulle man inte dels göra om den totala ombyggnaden av centrala Stockholm och dels inte bygga 60-talsmässiga miljonprogramhöghus. "Hårdforskningsmässigt" så var ombyggnaden av centrala Stockholm och miljonprogramhöghusen alldeles förträffliga, fjärrvärme med automatiskt reglerad inomhustemperatur, rinnande varm+kallvatten, kök som är vetenskapligt uträknade att vara så effektiva som möjligt för ett antal (visserligen äldre) kökssysslor o.s.v., men ack så ignorant på socialpsykologiska, estetiska och andra egenskaper.lars_stefan_axelsson skrev:I de mjuka vetenskaperna, där man inte kan ha rätt eller fel så är det mycket viktigare vem som tycker vad, det är en annan femma. Och ju längre ner på stegen du är desto mer måste du förstås ha på fötterna, men man brukar hinna kliva tillräckligt långt redan under sina doktorandstudier för att ha möjligheten att nå dit.
Det vore för övrigt önskvärt om nån kunde ta till lite hård forskning och agera captain obvious och gå loss på byggnormen en vända igen. Sen "folkhemmetforskningen" bedrevs så har dels befolkningen, framförallt kvinnor, blivit längre i genomsnitt och dels har könsuppdelningen delvis luckrats upp varpå det är dags för lite högre bänkhöjd i köken!
För övrigt så går det ofta att koppla mjuk och hård forskning till varandra på ett sätt som gör det svårt att inte vara rätt så överens om vad som är rätt eller fel. Folks tyckande går t.ex. att kvantifiera genom att göra hårdvetenskapliga mätningar på folks hjärnor...
Även inom ett så hårt område som hållfasthetslära så går det åtminstone i praktiskt arbete att blanda in tillrörning och åsikter/känslor. Lidingö kommun ville för några år sen göra sig av med Lidingöbanan och beställde en utredning från Carl Bro AB som visade att bron är nästan rasfärdig. Strax efteråt beställde någon en utredning av Ramböll AB som sågade Carl Bro ABs utredning, av en händelse i samband med att landstingsmajoriteten med samma färg som kommunalmajoriteten på Lidingö började förespråka spårväg...mycke_nu skrev:
Det gör man fortfarande, dock inte överlastprov (tror jag). Landsvägsbroar testas genom att man kör ut ett stort antal långtradare och mäter nedböjningen med lämpligt instrument.yxis skrev:Förr gjorde man faktiskt belastningsprov på broar, som visade att de åtminstone höll för lite högre last än vad de var avsedda förr. På järnvägsbroar körde man ut sånt som t.ex. järnvägens äldsta lok (lok väger generellt mer än resten av vagnarna för att loket ska få grepp nog att orka accelerera tillräckligt).
Exakt...precis det jag menade. Jag hade ett visst mått av ironi eftersom de gärna går ut med och har verkligen gått ut stort med att vindkraft är deras energi-modell, så blir det ju lite paradoxalt att den huvudsakliga energiproduktionen kommer från fossila bränslen. Förstår du då hur jag menade?Nimajneb skrev:Danmark har profilerat sig med att ha en relativt stor andel vindkraft och därmed ett miljöstuk gentemot många länder på kontinenten. Dom är även stolta över att inte ha kärnkraft.
Därför kan dom profiliera sig som miljövänliga relativt sett många andra länder. Men fortfarande har dom ju en stor andel fossil förbränning som skall minskas enl bla EU direktiv.
Som du säkert redan vet så behövs alltid backup till vindkraftsgenererad elförsörjning, som det ser ut idag. Framförallt den landbaserade vindkraften är en mycket oekonomisk affär i dagsläget, oavsett om vi likriktar och växelformar spänningen i omriktarstationer. Omriktarstationer är väldigt dyra bl.a. på grund utav att frekvenstoleransen (i Sverige i.a.f.) är väldigt tight, den får inte överstiga 0,1Hz i frekvensavvikelse. Well, well...jag ska inte bli långrandig, det går att snacka hur mycket som helst om det här.
Cheers!
Det finns ingen energikälla som inte behöver backup, alla kraftverk står stilla då och då. Det bästa exemplet på detta är väl kärnkraften som har en skrämmande dålig tillgänglighet i Sverige.M_J_E skrev:
Vi behöver många olika energikällor som täcker upp för varandra. Ju fler källor desto mer kan vi spara på vatten i dammarna tills det verkligen behövs för att kapa topparna och i bästa fall kan vi undvika att köra oljekraften i Karlshamn och Stenungssund helt och hållet.
Samma sak gäller givetvis Danmark.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 934 inlägg
Ja skall vi prata om den delen så är väl problemet närmast tidskonstanten, dvs hur snabbt kan vi reglera tillförd effekt beroende på önskat uttag. Vissa energislag duger bara (bäst) för "baslast" (rätta gärna min terminologi), men de kan inte regleras snabbt nog för att man skall få ett elnät med parametrar (spänning/frekvens) som man är nöjd med. Kärnkraft är (väl) en sådan, dvs det går inte att köra *bara* kärnkraft i nätet. (Jag minns det stora elavbrottet på 80-talet (85? 86?) när Ringhals kopplades bort från nätet eftersom man tappade kontakten med vattenkraften i norr och inte längre kunde reglera. Vårt kraftverk i Trollhättan kunde dock ganska snabbt återupprätta kontakten med Ringhals som därför kunde fasas in (del av vill säga), vilket naturligtvis gjorde stor nytta.)mycke_nu skrev:
Vindkraften lider av samma problem, nämligen att den i det kortare perspektivet är "opålitlig". Nu vill jag minnas en Svensk studie som sade att bara tranmissionsnätet blir tillräckligt stort, dvs täcker större ytor så förbättras situationen; man kan då ha relativt sett mer vindkraft utan att äventyra nätetes stabilitet eftersom vindförändringar/tillgång över större ytor jämnar ut sig. Så alla krafkällor är inte lika, tyvärr. Någon som verkligen kan något om det här får gärna rätta/fylla i.
Det beror inte på kärnkraften i sig utan på att vi i Sverige (Norden) valt att frekvensreglera nätet med vattenkraft, eftersom det är enklast. I Frankrike kör man "bara" kärnkraft och använder den även för frekvensreglering. Det skulle gå att göra även i Sverige med förhållandevis små tekniska förändringar i kärnkraftverken.lars_stefan_axelsson skrev:
Nja, det korta perspektivet räknas som tiotals sekunder. Ett bortfall av en kärnreaktor som måste snabbstoppas innebär att kanske ett par procent av elkraftsproduktionen i hela Sverige faller bort och måste ersättas snabbt. Det problemet finns inte för vindkraften. Om en vindturbin fallerar påverkar inte det nätfrekvensen märkbart. Variationerna i vindkraftsel handlar snarare om timmar/dagar beroende på vädret.lars_stefan_axelsson skrev: